FOTO Lars Zetterberg: IVL Svenska Miljöinstitutet

Mistra Carbon Exit har från start undersökt Sveriges klimatomställning utifrån ett värdekedjeperspektiv. Det har gjort det möjligt att identifiera var i värdekedjan som det finns potential för förbättring, var det finns hinder och hur de kan övervinnas. Fokus har legat på värdekedjor för byggnader, transporter och transportinfrastruktur. Tillsammans står dessa sektorer för cirka 75 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

– När programmet startade var det ovanligt att studera värdekedjor. Det visade sig vara framgångsrikt och perspektivet har gett oss nya insikter. Det handlar om strategiska beslut som ofta tas tidigt i processen och sedan påverkar hela kedjan. Fokus på värdekedjan visar också vikten av krav och incitament för att industri och näringsliv ska ta ett kliv framåt, säger programchef Lars Zetterberg och biträdande programchef Filip Johnsson.

Klimatmål – framsteg och bromsad utveckling

I juni 2017 antog riskdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. 1 januari 2018 trädde klimatlagen i kraft. Det övergripande målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Med Sveriges klimatmål och Parisavtalet i ryggen förstod Mistra Carbon Exit att de samtidigt som de bedrev forskning skulle samhällsomställningen ta fart. Programmet såg det som en unik möjlighet att producera relevanta forskningsresultat för att stödja beslutsfattare och industri.

Lars Zetterberg och Filip Johnsson pekar på att framsteg har skett, inte minst på EU-nivå med den gröna given och Fit for 55. Under programmets tid har EU:s utsläppshandelssystem reformerats och ökade priser på utsläppsrätter har gett skjuts till industrins omställning. Samtidigt har den turbulenta geopolitiska situationen och att flera länder nedmonterat sina klimatmål hejdat utvecklingen.

Enligt Lars Zetterberg kan tillgängliga tekniker halvera utsläppen, men för att närma sig nollutsläpp krävs mer transformativ teknik, exempelvis elektrifiering av industriprocesser och transporter.

– Styrkan i programmet har varit att kombinera teknik, kostnad och styrmedel. Vi har tagit fram ett färdplaner, så kallade technical roadmaps, för cement- och ståltillverkning, elsystem, bygg- och transportindustrin. Vi ser att industrin visar på en vilja att ställa om, samtidigt är transformativ teknik både svårare, dyrare och innebär finansiella risker. Det innebär att incitamenten – det vill säga styrmedlen – behöver förstärkas för att driva på utvecklingen, berättar Lars Zetterberg.

Marginell kostnadsökning

Enligt Mistra Carbon Exits forskning kan kostnaderna för vissa industrier bli höga. Men konstnadsökningen i konsumentledet är marginell. Till exempel kostar koldioxidneutral cement nästan dubbelt så mycket som traditionell cement, men den färdiga lägenheten blir bara 0,5 procent dyrare. För att driva på utvecklingen ytterligare behöver priset på koldioxid, exempelvis inom EU:s utsläppshandelssystem, bli ännu högre. Men det krävs också andra styrmedel och andra drivkrafter.

– Vi har arbetat med hindersanalyser för att se var i leverantörskedjan det uppstår utmaningar. Ofta är det hos mellanhänderna, de står inför en pressad tidsplan, vågar inte testa något nytt och har inte heller tillräckligt tuffa krav på sig, förklarar Lars Zetterberg.

Påskyndar utvecklingen i byggsektorn

Ett av områdena där detta visar sig tydligt är byggsektorn. Ida Karlsson, postdoc på Chalmers, har varit doktorand inom Mistra Carbon Exit. I sin forskning har hon tagit ett helhetsperspektiv på frågan om byggsektorns väg mot nollutsläpp. Arbetet som involverar materialproducenter, beställare, konsulter och entreprenörer kan liknas vid ett stort pussel. Hennes arbete visar att potentialen för att minska utsläppen är stor. Det går redan nu att halvera klimatpåverkan i kompletta bygg- eller anläggningsprojekt. Men i de fall det har lyckats har det handlat om spjutspets- eller pilotprojekt, med en särskild organisation och budget.

– Tyvärr lyckas inte lärdomarna från specialprojekt överföras till resten av verksamheten. Just att ta del av lärandet har visat sig vara en stor utmaning i hela byggsektorn. Materialleverantörerna kan och har börjat leverera produkter med lägre klimatpåverkan, men det måste efterfrågas i resten av värdekedjan för att slå igenom, förklarar Ida Karlsson.

Hon kommer nu att arbeta vidare med att mäta och följa upp hur det går för byggsektorn på en mer detaljerad nivå för att se effekter av olika åtgärder. Här ser hon stora möjligheter med att även blicka ut mer internationellt för jämförelser och utveckling.

Hot och möjligheter med EU:s maskineri

Mycket av industrins utveckling påverkas av EU-politiken. Mistra Carbon Exit har under programtiden gjort flertalet studier på hur olika geopolitiska skeenden och beslut påverkar resan mot nollutsläpp. Bland annat hur Rysslands invasion av Ukraina påverkade Sveriges och EU:s klimatpolitik med fokus på energi och kritiska mineraler.

Filip Johnsson betonar att å ena sidan besitter EU en stor styrka, med förmågan att få hela marknaden att röra sig samtidigt. Å andra sidan kan svajig EU-politik bidra till osäkerheter inom industrin som bromsar teknikutvecklingen. Det leder i sin tur till att reformeringen av EU:s utsläppshandel bromsas. Med andra ord en ond spiral.

Både Lars Zetterberg och Filip Johnsson betonar att industrins utveckling är beroende av god framförhållning och tydliga politiska direktiv. Det krävs också långsiktiga investeringar och en delad riskbild för att grön teknik ska få en utvecklingsskjuts inom både Sverige och EU.

Mot målet med andra argument

Så hur har det varit att under åtta och bedriva forskning och samtidigt följa en transformation i kölvattnet av Sveriges klimatpolitiska ramverk och Parisavtalet? Att både se snabb och bromsad utveckling? På Mistras seminarium i Bryssel våren 2025 konstaterade Lars Zetterberg att det världspolitiska läget riskerar att sätta miljö- och klimatfrågorna i skymundan, men att det borde vara tvärtom då EU Green Deal inte bara innebär kostnader, utan möjligheter.

Enligt honom är den gröna omställningen inte ifrågasatt, men EU-politiken lyfter nu fram nya prioriteringar som beredskap och konkurrenskraft, som en del av omställningen. Lars Zetterberg konstaterar att en snabbare infasning av vind- och solenergi kommer att minska EU:s oljeberoende, där nästan alla olja importeras. Och utvecklingen av grön teknik, exempelvis koldioxidfritt stål och koldioxidfri cement, kommer att skapa nya affärsmöjligheter. Han tycker att det är intressant att det är industrin som driver på för en mer ambitiös och förutsägbar klimatpolitik. De inser att om inte Europa utvecklar den gröna tekniken, kommer Kina och USA att göra det.

– Jag är hoppfull för fortsatt arbete mot nollutsläpp av den enkla anledningen att den fossila tekniken inte har en framtid. Och eftersom den fossilfria tekniken är billigare än vi först trodde. Se bara på sol- och vindkraft som är ett bra exempel. Samtidigt är det bekymrande att högerpopulismen, som försöker bromsa miljö- och klimatfrågan med motiveringen att det är för dyrt, växer snabbt i Europa. En viktig lärdom är att människor är flockdjur, och i slutändan handlar det till stor del om attityder och beteenden – att vi ändrar vårt sätt att leva, säger Lars Zetterberg.