Mistras seminarium med rubriken Sustainability and Democracy – The Role of Research for Navigating in an Era of Climate Change and Geopolitical Instability samlade cirka 80 deltagare inom forskning, politik, industri och civilsamhälle. Jessika Roswall, EU-kommissionär för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, var en av huvudtalarna på plats. Hon lyfte vikten av att stötta och säkra fri och oberoende forskning, nu mer än någonsin och påpekade att den utmanande situationen gällande geopolitik och klimat innebär högre förväntningar på politiken, såväl som på forskningen.

– Kommissionens arbete är alltid baserat på vetenskap, och det kommer inte att ändras. Vetenskap förblir vår kompass idag och imorgon. Men vi kan inte göra det här ensamma, vi behöver arbeta tillsammans, konstaterade Jessika Roswall.

Hon lyfte särskilt fram EU-kommissionens initiativ konkurrenskraftskompassen med syfte att göra EU ledande inom innovation, teknologi och hållbar produktion samt EU:s giv för ren energi, Clean Industrial Deal, som utgör en färdplan för att utfasningen av fossila bränslen samtidigt ska bli en tillväxtmotor för EU:s industrier. Jessika Roswall avslutade med att särskilt poängtera kommunikation av vetenskapliga resultat, en uppgift hon anser aldrig har varit mer utmanande och avgörande.

– Hur vi kommunicerar vetenskap förändras snabbt med anledning av nya teknologier, AI, algoritmer och informationskultur. Det här omdefinierar inte bara hur vi delar kunskap utan också hur kunskap förstås och processas. Det här är särskilt viktigt inom miljö- och klimatfrågan där tydlig och trovärdig kommunikation kan vara skillnaden mellan handling och ingen handling. Ett av de största hoten mot demokratin är fake news, och missledande information som är medvetet spridd för att bidra till politisk manipulation eller ekonomisk vinning. Det här sår tvivel och destabiliserar samhället.

Geopolitik – osäkerhet och möjliggörare  

När forskningsprogrammet Mistra Geopolitics startade för åtta år sedan behövde forskarna förklara vad geopolitik är. Idag är det ett vedertaget begrepp. Det säger något om det rådande världsläget, konstaterade Mistra Geopolitics programchef Björn-Ola Linnér. Han lyfte kopplingen mellan geopolitik och handel. Bland annat hur bilden av vilka länder som är sårbara för klimatförändringar förändras när man plockar in handelsaspekter och att det finns länder som drar fördel av ett förändrat klimat för att öka sin export, exempelvis Ryssland. Länder med liknande geopolitiska intressen tenderar också att öka handeln dem emellan. Det är ett samband som Björn-Ola Linnér tror även kan ge effekt på länders klimatambitioner.

Björn-Ola Linnér påpekade också hur känslan av osäkerhet påverkar samhället, bland annat visar forskning att stöd till ledare som kan undergräva demokrati tenderar att vara starkare bland människor med högre upplevd mänsklig säkerhet. Detta är särskilt tydligt i höginkomstländer.

– Med omvälvande världshändelser som pandemi, recession, politisk turbulens, Ryssland invasion av Ukraina och andra pågående krig, ökar graden av osäkerhet. Men händelser som dessa har historiskt sett också varit möjliggörare för att skapa transformation, säger Björn-Ola Linnér.

Vetenskapsförnekelse

Mikael Karlsson är forskare inom Fairtrans, ett forskningsprogram som med civilsamhällets erfarenheter och engagemang arbetar för att underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning. Under seminariet satte han ljus på frågor som knyter samman forskning, politik och civilsamhälle, däribland vetenskapsförnekelse, som enligt Mikael Karlsson är ganska vanligt förekommande. Han ser allvarligt på att forskare trakasseras och till och med hotas och att forskare inom klimatområdet dragit sig tillbaka från det publika och slutat kommunicera sitt arbete.

Fairtrans har utforskat hur denna situation kan överkommas och bland annat tittat på hur vetenskapliga resultat kommuniceras för att visa på hur klimatåtgärder även ger andra fördelar i samhället, som fler arbetstillfällen och ökad tillväxt, och hur man kan använda sig av konstruktiva och tillitsfulla dialoger. Mikael Karlsson lyfte bland att upp Fairtrans initiativ Medborgarråd om klimatet och en studie som programmet har gjort som visar att 77 procent av Sveriges invånare är oroliga för klimatförändringar och dess konsekvenser.

– Medborgarrådet är ett slags minisverige, bestående av deltagare med olika ålder, hemort, politisk ideologi och klimatoro som fick lyssna och diskutera med experter, samarbeta, utveckla egna klimatpolitiska förslag och rösta om dem. Forskningen visar ett starkt publikt mandat för tuffare politik. Forskningen som produceras inom Fairtrans visar tydligt på höga förväntningar och signifikanta ekonomiska möjligheter för främjandet av rättvis och effektiv klimatpolitik, avslutar Mikael Karlsson.

Nytt verktyg genomlyser EU:s klimatpolitik

För att öka transparensen och följa upp genomförandet av EU:s miljö- och klimatpolitik på nationell nivå lanserades verktyget EU Green Policy Tracker under seminariet. Syftet med verktyget är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar införandet av EU:s miljö- och klimatpolitik på nationell nivå.

Mikael Allan Mikaelsson, Policy Fellow vid SEI, berättade att det i sin tur kan hjälpa beslutsfattare att identifiera gemensamma utmaningar och lösningar medlemsländerna emellan, samt möjliggöra återkoppling från nationellt genomförande tillbaka till EU-nivå. Den första prototypen fokuserar på genomförandet av fyra utvalda policyer i Sverige och Estland. Verktyget har utvecklats av Stockholm Environment Institute, SEI, och projektet har finansierats av Mistra.

I ett panelsamtal diskuterades statusen för EU:s gröna giv samt möjligheter och utmaningar framöver. Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit, konstaterade att det världspolitiska läget riskerar att sätta miljö- och klimatfrågorna i skymundan, men att det borde vara tvärtom då EU Green Deal inte innebär kostnader, utan möjligheter.

– Genom att fasa ut fossila bränslen och öka förnybara källor blir vi mindre beroende av import av fossila bränslen och därmed Ryssland och finansieringen av kriget i Ukraina. Den gröna given innebär också utveckling av grön teknologi och EU har positionen för att göra detta. Jag skulle inte säga att EU-politiken är omorienterad men det används andra argument för genomförandet, säger Lars Zetterberg.

Han framhåller att industrin driver på för mer handlingskraftig klimatpolitik både inom EU och i Kina och USA.

Möjliggöra klimatomställning

Hur kan klimatomställningen möjliggöras och hur ska Europa säkra energi och resurser för livsmedelssäkerhet och en fossilfri framtid? Det var några av de stora frågor som diskuterades i en panel med bland annat Helena Hansson, programchef Mistra Food Futures, Anke Fischer, forskare inom Mistra Environmental Communication och André Månberger, programchef för Mistra Mineral Governance.

Produktionen och konsumtionen av mat har både stor påverkan på klimatet och påverkas av ett förändrat klimat. Helena Hansson, programchef för Mistra Food Futures poängterar att många människor tycks ha glömt att mat kommer från lantbruk och att lantbruket är beroende av en god miljö och ekosystemtjänster. Hon vill se ökat politiskt fokus på lantbruket och hela värdekedjan inom livsmedelssektorn och konstruktiva diskussioner om de kostnader det innebär att ställa om lantbruket för ett förändrat klimat och för att lantbruket ska kunna minska klimatpåverkan.

Forskningsprogrammet Mistra Mineral Governance identifierar risker och möjligheter avseende tillgången till metaller och mineraler som anses kritiska för en hållbar omställning av samhället. Och just osäkerheten angående vilka material vi behöver i framtiden är en viktig faktor att diskutera när utvecklingen går så snabbt, anser programchef André Månberger.

– För att höja blicken så innebär omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle ökad efterfrågan på metaller, men det minskar också efterfrågan på fossila bränslen. Ser vi på totalen har vi en minskad efterfrågan på att extrahera naturresurser. Men det är nya platser som är aktuella för extrahering vilket innebär att det kan vara platser i vår egen bakgård, så vi ser dem. Jag tycker det finns positiva aspekter med det för oss som samhälle, för det skapar medvetenhet och reflektion men innebär också utmaningar med hur resurserna ska användas.

Enligt André Månberger har återvinning liten effekt på kort sikt gällande kritiska råmaterial då de används i liten skala. Det handlar istället om att effektivisera användningen av materialen, vilket påverkar storleken på den mineralbrytning som behöver ske.

Anke Fischer, forskare inom Mistra Environmental Communication, saknar konstruktiva diskussioner om hur det hållbara samhället ska se ut och fungera inom både politiken och i samhället som stort. Hon har studerat hur begrepp som frihet och rättvisa används i klimatpolitiken.

– Man kan också fråga sig varför värderingar som frihet och rättvisa endast ska användas inom klimatpolitik, varför används de inte som argument eller förväntningar inom alla politikområden? Samtidigt har många frågor som EU ETS (EU:s utsläppshandelssystem, reds anm.), klimatfonder och kostnader för omställning att göra med rättvisa. Om dessa värderingar används så bör de också tas seriöst, hur vi pratar om saker har betydelse.

I studierna av hur argumenten rättvisa och frihet användes i klimatpolitik såg forskarna att det var starka argument, men att de ofta användes för att stoppa proaktiv klimatpolitik.

– Som att varje förändring av status quo motverkar rättvisa och är en begräsning av friheten. Min poäng är att vi behöver återta betydelsen av dessa värderingar och som samhälle utmana dessa ytliga argument som endast cementerar status quo, säger Anke Fischer.

Se seminariet här 

Jessika Roswall, Commissioner for Environment, Water Resilience and a Competitive Circular Economy

Climate and Geopolitical trade disruption – opportunities and risks for Europe

Björn-Ola Linnér, Mistra Geopolitics

Climate Transformation and Fairness: Actionable Science

Mikael Karlsson, Fairtrans

Current state of the Green Deal – challenges and possibilities

Lars Zetterberg, Mistra Carbon Exit, Charlotte Andersdotter, Confederation of Swedish Enterprise Irina Kustova, CEPS och Mikael Allan Mikaelsson, SEI

How can we make the climate transformation possible? How can Europe secure energy and resources for food security and a fossil-free future?

Anke Fischer, Mistra Environmental Communication, Helena Hansson, Mistra Food Futures, André Månberger, Mistra Mineral Governance, Anne-Katrin Bock, Joint Research Centre (JRC), Antoine Oger, IEEP

Hela seminariet

Seminariet i Bryssel är en del av Mistras 30-årsjubileum som uppmärksammades med en seminarieturné i Skellefteå, Göteborg och Lund och en jubileumskonferens i Stockholm. Under jubielumsåret 2024 initierade Mistra även en utvärdering av sin verksamhet och öppnade två jubileumsutlysningar. Läs mer om hela 30-årsjubileet här.