Varje medlemsland är skyldigt att anpassa EU:s lagstiftning till nationell sådan, att bygga administrativ kapacitet samt säkra ansvar och resurser. Syftet med EU Green Policy Tracker är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar införandet av EU:s miljö- och klimatpolitik på nationell nivå. Det kan i sin tur hjälpa beslutsfattare att identifiera gemensamma utmaningar och lösningar medlemsländerna emellan, samt möjliggöra återkoppling från nationellt genomförande tillbaka till EU-nivå.

Den första versionen som nu lanseras fokuserar på Sverige och Estland och omfattar: Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), Energy Efficiency Directive (EED), Revised Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF)  och Just Transition Fund (JTF). Målet är att fortsätta utveckla verktyget och följa genomförandet av ett bredare spektrum av miljö- och klimatpolicyer för alla EU:s 27 medlemsländer.

– För att målen i EU:s gröna giv ska uppnås behöver fokus nu flyttas till medlemsländerna för att säkerställa ett effektivt genomförande på nationell nivå. En betydande utmaning är bristen på transparens och insikt i hur medlemsländerna arbetar med att acceptera och genomföra dessa. Det finns mycket att vinna på att studera länders olika erfarenheter, säger Mikael Allan Mikaelsson, Policy Fellow vid SEI, som varit med och utvecklat verktyget i samarbete med nätverket Think Sustainable Europe.

Mindre länder har det tufft

I samband med lanseringen av verktyget publiceras en studie om erfarenheterna från arbetet med Sverige och Estland: Implementing the EU Green Deal in Turbulent Times: Insights from the EU Green Policy Tracker from Sweden and Estonia. Den visar att krockar mellan olika lagstiftningar, både på nationell och EU-nivå, hindrar genomförandet av den reviderade förordningen LULUCF samt JTF i Sverige och Estland. Rekommendationen till europeiska beslutsfattare är att lägga mer fokus på hur olika lagstiftningar hänger samman för att undvika att de hanteras i stuprör. En annan återkommande utmaning är begränsade resurser och ökad administrativ börda på myndighetsnivå. Detta visade sig särskilt tydligt gällande införandet av CBAM och det reviderade direktivet om energieffektivitet, EED.

I mindre länder som Sverige och Estland är den begränsade institutionella kapaciteten hos nationella myndigheter ett betydande hinder. Studien pekar på att mindre medlemsländer kan behöva ökat stöd och resurser från EU-kommissionen.

Ta del av EU Green Policy Tracker och läs mer om verktyget, metoden bakom och användning hos SEI.