Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2022-09-21
Rapport om hur Rysslands krig påverkar klimatomställningen
Hur påverkar Rysslands krig i Ukraina klimatomställningen i Sverige och inom EU? Det har forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit studerat i en ny rapport med fokus på energi, kritiska mineraler och klimatpolitik. Forskarna föreslår en rad åtgärder för att stärka klimatpolitiken genom att öka säkerheten i viktiga försörjningskedjor och eliminera beroendet av rysk gas.
Idén om att studera hur den svenska och europeiska klimatomställningen påverkas av Rysslands invasion av Ukraina föddes tidigt. Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit, började snart efter krigets utbrott fundera över ekonomin, energiförsörjningen och EU:s förmåga att driva en ambitiös klimatpolitik i tider av kris. Att rysk gas stod för 40 procent av Tysklands energiförsörjning var en ögonöppnare och när priset på nickel tredubblades på en vecka såg han hur forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit kunde bidra med intressanta insikter.
Rapporten Impacts of the Russian invasion of Ukraine on the planned green transformation in Europe är skriven av Lars Zetterberg tillsammans med Filip Johnsson, biträdande programchef Mistra Carbon Exit och programchef för Mistra Electrification och Milan Elkerbout, vid den Brysselbaserade tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies. Rapporten fokuserar på tre väsentliga områden för att accelerera klimatomställningen och för att minska beroendet av Ryssland. Forskarna har tittat på både kortsiktiga och långsiktiga lösningar.
– Många länder i Europa har minskat sina utsläpp snabbt de senaste tio åren, huvudsakligen för att de har gått från kol till gas. Det har varit en lättköpt vinst som gett fina siffror för minskade utsläpp, men det har samtidigt bidragit till att vissa medlemsländer i Europa gått in i en återvändsgränd, säger Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit.
Gällande energiomställningen rekommenderar rapporten en snabbare utbyggnad av förnybar el i form av sol och vind. Det är den enskilt billigaste och enklaste lösningen för att göra sig oberoende av rysk gas. För att lyckas i Sverige bör tillståndsprocesserna förenklas.
– Idag kan kommunerna och försvaret lägga in veto och tillståndsprocesserna kan ta upp till sju–åtta år. Vi behöver underlätta processen så det som regel tar högst två–tre år att få tillstånd. En idé som väckts är att ge närsamhällen ekonomisk kompensation för att på så sätt motivera kommunerna att godkänna etablering av vindkraft lokalt, säger Lars Zetterberg.
Kärnkraft, som blivit en debattfråga i valrörelsen, anser Lars Zetterberg är en ickefråga just nu. Att få kärnkraft på plats är minst tio till tjugo år bort och kan absolut vara en del av en långsiktig lösning enligt honom. Men för att lösa den akuta situationen är dock energieffektivisering av yttersta vikt, visar rapporten. Lars Zetterberg lyfter fram diskussionen inom EU om att alla länder ska minska landets energianvändning med tio procent. Det handlar också om att arbeta med flexibilitet i elsystemet. Forskarna lyfter fram vätgaslager och hur industrier kan anpassa sin produktion efter energitillgången som lösningar.
Tillgången till mineraler som platina, kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller är en förutsättning för elektrifieringen och klimatomställningen. Rapporten pekar på att Ryssland är en viktig producent, men att tillgången främst är koncentrerad till andra länder – Sydafrika för platina, Kongo för kobolt och Kina gällande sällsynta jordartsmetaller. Att tillverkningen är koncentrerad till ett fåtal länder gör dock Sverige och Europa sårbara för globala kriser. Lars Zetterberg poängterar att det finns gruvor för sällsynta jordartsmetaller i Europa, men att mineralerna skeppas till Kina för bearbetning. För att minska sårbarheten rekommenderar rapporten att Sverige tar en aktiv roll i EU:s arbete med att ta hem produktion, så kallad ”reshoring”, och att undersöka möjligheterna för nya gruvor i Europa. Goda konkurrensvillkor och produktion med låg klimatpåverkan, bra arbetsmiljö och hög cirkularitet bör främjas.
– Det finns stora fyndigheter av litium och sällsynta jordartsmetaller i Sverige och Norden, men nya gruvor kommer säkerligen att leda till konflikter mellan olika intressen och bli en tuff diskussion framöver, säger Lars Zetterberg.
Kriget och den efterföljande energikrisen i Europa har lett till diskussioner om att öppna upp kolkraftverk i Tyskland vilket kommer att öka utsläppen, berättar Lars Zetterberg. Samtidigt finns alla skäl till att ta tillfället i akt och stärka klimatpolitiken för att göra sig oberoende av rysk gas för all framtid och för att säkra viktiga försörjningskedjor.
Utvecklingen av EU:s utsläppshandelssystem EU ETS är ett viktigt styrmedel inom klimatpolitiken. Av rädsla för att priset ska skena finns nu förslag från kommissionen om att trycka upp fler utsläppsrätter. Samtidigt riskerar det att sakta ned klimatomställningen och leda till högre utsläpp. EU:s nya utsläppssystem för transporter och uppvärmning, EU ETS2, kan också bli svårare att acceptera för länder som redan drabbas hårt. Rapporten lyfter också EU:s förslag till koldioxidtullar som redan påverkat klimatpolitiken i länder utanför EU, eftersom nivån på tullavgifterna sätts utifrån exportlandets klimatambitioner.
– Jag tror att vissa delar inom the Green Deal kommer att försenas. Det nya utsläppshandelsystemet för uppvärmning och transporter blir tufft att sätta in nu när hushållen går på knäna. Principen om koldioxidtullar är god och jag hoppas att arbetet fortsätter. Inom Sverige är tillståndsprocessen för vindkraft det allra viktigaste att jobba med, men också utbyggnad av transmissionsledningar som ska koppla ihop norra och södra Sverige. Här är frågan vem som ska betala för utbygganden. Den nya regeringen kommer att behöva tillsätta flera nya utredningar. Reduktionsplikten har stoppats tillfälligt. Hur kommer det bli sen i ljuset av Sverigedemokraternas löften till sina väljare?
– Jag har tre saker på önskelistan under Sveriges ordförandeskap i EU: Sverige bör driva en hög ambitionsnivå inom utsläppshandeln och även driva utvecklingen av klimattullar. Sverige bör också arbeta för att fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom en kommande tioårsperiod, säger Lars Zetterberg.
Den 10 oktober presenterar forskarna inom Mistra Carbon Exit rapporten på ett webbinarium.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling