FOTO: Hampus Fredman

Mistra Sport & Outdoors långsiktiga mål har varit att genom vägledande forskning starta en rörelse för hållbar utveckling inom det svenska idrotts- och friluftslivet. Under drygt fem år har forskare i nära samverkan med aktörer inom idrotten och friluftslivet studerat och utforskat mer hållbart agerande gällande allt från konsumtion och användning av mark och vatten, till utrustning, transporter och evenemang. Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv är två av de drygt 50 samarbetspartners som har ingått i konsortiet.

Programmet har utgått från sex forskningsteman: kunskap och omvandling, hållbara transportlösningar, hållbar användning av mark och vatten, material och hållbar utrustning, hållbara evenemang och beteenden, styrmedel och utveckling. Inom varje tema har en eller flera lärandegrupper med representanter från akademi, organisationer, myndigheter och företag samlats för att tillsammans öka kunskapen och skapa och testa lösningar utifrån specifika utmaningar som tagits fram inom programmet.

– Albert Einstein sa att fantasi är viktigare än kunskap, för kunskap är begränsad till skillnad från fantasi. Inom Mistra Sport & Outdoors skulle jag säga att vi använt oss av båda delarna. Vi har dels tagit fram mycket ny kunskap och vi har gjort det i gränsöverskridande samarbeten där en mängd aktörer från idrotten och friluftslivet, samt olika forskardiscipliner, arbetat tillsammans med forskning och praktik, säger Peter Fredman, programchef för Mistra Sport & Outdoors.

Såg pandemin som en möjlighet

Starten för programmet gick två veckor efter coronapandemin brutit ut, i mars 2020. Istället för att se hinder såg forskarna pandemin och dess konsekvenser som ett tillfälle att samla intressanta data. Projektidéerna som sjösattes som en följd av virusutbrottet visade både på möjligheter och utmaningar i form av ökad närvaro i naturen och hybridevenemang, men också minskad glädje och blödande ekonomi.

Rapporterna om hur coronapandemin påverkade idrotten och friluftslivet lyftes även med Regeringskansliet, när programchef Peter Fredman våren 2024 bjöds in för att berätta om programmet. Representanter från klimat- och näringslivsdepartementet och socialdepartementet ville veta mer om hur programmet arbetade och ta del av forskningsresultaten.

Vid mötet diskuterades även fritidskortet, ett regeringsinitiativ med syfte att ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur och friluftsliv, som vid mötet var i planeringsstadiet och nu väntas införas under hösten 2025. Det statliga stödet för organiserat friluftsliv kom också att diskuteras. Svenskt Friluftsliv, som är en av programmets samverkanspartners, fördelar det statliga stödet till friluftsorganisationerna. Mistra Sport & Outdoors har bidragit till att utforma Svenskt Friluftslivs hållbarhetspolicy, vilket i sin tur inneburit att hållbarhet blivit ett viktigt kriterium vid fördelningen av statsanslaget till friluftsorganisationerna.

– Det är delvis tack vare Mistra Sport & Outdoors som det statliga stödet har hållbarhet som ett prioriterat område, vilket är ett bra exempel på att vi är med och skapar en rörelse som bidrar till förändring, sa Peter Fredman efter mötet med Regeringskansliet.

Ytterligare ett resultat som lyftes upp på Mistra Sport & Outdoors digitala avslutskonferens var arbetet med att utveckla en funktionsmärkning av begagnade skaljackor. Forskarna på Sports Tech Research Center vid Mittuniversitetet har visat att begagnade skaljackor ofta har mer funktion kvar än vad användaren tror. FOTO: Matilda Eriksson

Interaktiv karta för tillgänglighet

I mitten av juni hölls en slutkonferens där ett antal verktyg som tagits fram inom programmet presenterades närmare. Hållbar tillgänglighetskarta är ett verktyg för att bättre förstå och förbättra hållbar tillgänglighet till idrott- och friluftsaktiviteter i Sverige. Jorge Gil, docent vid Chalmers, har i lärandegruppen om transportlösningar arbetat med bland annat Länsstyrelsen, Västtrafik, Uppsala kommun och Riksidrottsförbundet och utvecklat verktyget tillsammans med InfraVis.

– Hållbar tillgänglighetskarta är en interaktiv karta som ger detaljerad information om tillgänglighet till allt från simhall, fotbollsplan och elljusspår och riktar sig främst till kommunala planerare, säger Jorge Gil.

Lilla Edet och Uppsala kommun har testat verktyget och anser att det är användbart för rekommendationer till lokalpolitiker och bidrar med bra underlag för diskussion och beslut, exempelvis under planeringen av nya fotbollsplaner.

Kokbok för hållbar mark och vatten

Boken Hållbara platser – en receptbok för lokal samverkan i mångfunktionella landskap presenterar en metod framtagen för dem som arbetar med eller använder mångfunktionella områden och där det finns behov av samverkan mellan olika aktörer för att gynna både människa och miljö. Sara Borgström, docent vid KTH, lyfter bland annat exempel på hur slalombackar används för att berika biologisk mångfald. Metoden kan användas vid exempelvis planering och förvaltning inom kommun eller länsstyrelse, av markägare eller förening.

– Varje kapitel i boken är upplagt som ett recept, med syfte, beskrivning, förberedelser och förväntat resultat. En del av vårt arbete har också handlat om att hitta aktörer som har gemensamma intressen, vilket varit uppskattat. Kan vi dela på exempelvis omklädningsrum, en led, eller skyltar? Hur främjar vi aktiviteter som gynnar fler?, berättar Sara Borgström.

Verktyg för hållbara evenemang

Forskare inom Mistra Sport & Outdoors har också utvecklat två verktyg för mer hållbara evenemang, Det ena Event & Klimat syftar till att hjälpa arrangörer att mäta evenemangets klimatpåverkan och få tips och råd för hur det kan genomföras på ett mer hållbart sätt. Verktyget testas nu av olika aktörer.

Det andra verktyget bygger på OECD:s rekommendationer för hållbara evenemang, och består av en checklista utvecklad till en svensk kontext och för mindre evenemang. Listan täcker hela processen, från planering till utvärdering, för att arrangörer ska kunna identifiera brister och ta till åtgärder i rätt tid.

– Det är en slags självutvärdering som ger både operativt och strategiskt stöd för arrangören och ska kunna användas som diskussions- och beslutsunderlag. Det fungerar på kommunal, regional och nationell nivå och vi siktar på att publicera det inom kort, säger Martin Wallstam, universitetslektor vid Mittuniversitetet.

Mistra har investerat 56 MSEK i Mistra Sport & Outdoors under fyra år och beviljade därefter ett omställningsprojekt på ett år på ytterligare 5 MSEK. Mistra Sport & Outdoors samarbetspartners har bidragit med 14 MSEK under programperioden. FOTO: Peter Fredman

Kunskapsnod för friluftsliv

Under sommaren 2025 avslutas programmet och under det senaste året har mycket kraft lagts på att utreda hur Mistra Sport & Outdoors kunskap och relationer kan tas vidare i en annan form. Genom dialoger med Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet, Naturvårdsverket och programvärden Mittuniversitetet presenterar programmet nu förslaget Friforsk – en nationell kunskapsnod för friluftsliv. Förslaget är öppet för synpunkter och det pågår en diskussion för att hitta långsiktig finansiering.

– Ett av våra mål inom Mistra Sport & Outdoors var att skapa ett centrum, likt en kunskapsnod som bygger vidare på det arbetssätt vi har byggt upp. När vi tittar på deltagarförteckningar från alla våra webbinarier under de här åren har representanter från 500 olika organisationer deltagit. Intresset för arbetet är stort, konstaterar Peter Fredman.