Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, bjuder in forskargrupper att inkomma med förslag till ett nytt forskningsprogram. Syftet med utlysningen är att etablera en internationellt slagkraftig forskningsmiljö med särskild kompetens om korruption och miljöbrott som hinder för hållbar utveckling. Satsningen ligger i linje med Mistras uppdrag att adressera miljöstrategiska frågor.

Bakgrund

Sverige är ett av de minst korrupta länderna i världen, enligt den mätning som Transparency International genomför varje år. Men utvecklingen är tydligt negativ – Sverige tillhör nämligen de länder som har tappat flest placeringar i korruptionsindex det senaste decenniet.[1]

Korruptionen riskerar att motverka ett öppet och rättssäkert samhälle, inklusive strävan efter ett hållbart sådant. Hållbarhetsutmaningarna handlar dock inte enbart om att lösa viktiga miljöproblem – ett korrupt samhälle är varken hållbart eller konkurrenskraftigt.

Idag har korruptionen fått delvis nya ansikten och tar sig alltmer våldsamma uttryck. Flera studier visar hur den organiserade brottsligheten i stigande grad påverkar samhällets institutioner, med ibland maffialiknande metoder.[2] Även det fria ordet är satt under press. Journalister, inte minst miljöjournalister, vittnar om hot och risken för självcensur ökar.[3]

Syftet med utlysningen

Korruption anses i forskningen utgöra ett stort hinder för utveckling ekonomiskt och socialt, eftersom förtroendet för institutioner minskar och konkurrensen mellan företag sätts ur spel. En allvarlig skadeverkning anses vara att korruptionen slår mot tilliten i samhället.[4]

Mistra vill med den här utlysningen bidra till att motverka en negativ utveckling för Sveriges del, och samtidigt medverka till att stimulera utbyte och samarbete, särskilt mellan forskare och andra samhällsaktörer, för att därigenom långsiktigt trygga tillväxten av kompetens på området. God motståndskraft mot korruption hör samman med en välutvecklad antikorruptionskultur och förebyggande insatser, liksom evidensbaserade metoder för att förhindra att korruptionen rotar och sprider sig.

Straffvärdet för korruption, som visserligen inte är ett rättsligt begrepp i svensk lagstiftning, och miljöbrott anses vara lågt. Sverige har dessutom fått återkommande kritik i internationella granskningar gällande rättstillämpning, särskilt när det gäller svenska företag som begår mutbrott utomlands.[5]

OECD, Världsbanken och IMF beräknar att miljardbelopp årligen går förlorade till korruption. Decennier av ansträngningar och investeringar, inte minst på miljö- och hållbarhetsområdet, riskerar få marginella – i värsta fall kontraproduktiva – effekter.

Korruption i Sverige

Sambandet mellan länders demokratiska utveckling och deras placering i korruptionsindex är tydligt. Sverige ligger högt i rankningen, men utvecklingen är oroväckande. Enligt Transparency International (TI) befinner sig Sverige nu på en ny lägstanivå och trenden är nedåtgående, särskilt vid en jämförelse med de nordiska grannländerna.[6]

I TI:s statistik över ”most significant movers”, det vill säga de länder som antingen har förbättrat eller försämrat sig mest under det senaste decenniet, utmärker sig Sverige negativt. Korruption i upphandlingar och vänskapskorruption med både intressekonflikter och utnyttjande av ställning och makt anses vara särskilt problematiskt.

Enligt Institutet mot mutor är kunskapen om korruption i offentlig sektor i Sverige anmärkningsvärt låg, vilket gör att allmänna medel riskerar att hamna i fel händer eller att förtroendet för rättsstaten urholkas.[7] Åklagarmyndigheten beskriver korruption som ”ett svart hål svårt att ta sig upp från”.[8]

Studieförbundet för näringsliv och samhälle, SNS, beskriver i en rapport att de svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer och myndigheter ser den organiserade brottsligheten som systemhotande. Rapporten redogör för de metoder som den organiserade brottsligheten använder för att påverka förvaltning och politik.[9]

I regeringens Handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan sägs att regeringen ska ”inhämta kunskap och erfarenheter från aktörer med expertkompetens när det gäller korruption och otillåten påverkan inom myndigheter, intresseorganisationer, civilsamhället och forskarvärlden.”[10] Handlingsplanen understryker behovet av ökad kunskap och samverkan mellan expertmyndigheter, men efterlyser inte något explicit akademiskt bidrag i frågorna.

Sammantaget bedömer Mistra att behovet av forskningsbaserad kunskap av hög kvalitet på området är påtaglig, liksom långsiktigt tryggad vetenskaplig kompetens, inklusive mekanismer för samverkan mellan forskarsamhälle och praktik. Där kan ett forskningsprogram spela en avgörande roll.

Miljökorruption

Institutet mot mutor påpekar att man ofta talar om korruptionens urholkande effekter på demokratiska principer, men sällan dess effekter på hållbar utveckling och omställning: ”Ett proaktivt arbete med korruptionsanalyser kopplat till miljö och klimat är därför avgörande för att lyckas rädda djur och natur samt motverka klimatförändringarna som vi nu ser dagligdags.”[11]

Av samma rapport framgår att Polismyndighetens nationella anti-korruptionsgrupp tar emot 100–150 mut- och korruptionsrelaterade ärenden årligen. Av dessa är endast ett fåtal kopplade till miljö- och klimatområdet. Institutet mot mutor bedömer dock att det finns uppenbara, tilltagande korruptionsrisker på miljö- och klimatområdet: ”… vi ser en växande infiltration på området, med insiders, gränsöverskridande verksamheter, förvärv av bolag för att utöva korrupta affärer, och med ett fokus på företag och tillsynsmyndigheter.”[12]

Statskontoret bedömer att risken för korruption är större i kommuner och regioner än inom statsförvaltningen och anger flera tänkbara orsaker till det, bland annat lägre kunskapsnivå. [13]  Offentlig upphandling framstår som särskilt riskutsatt och problematisk. Ett område som identifierats som nytt, och som också kan överlappa miljö- och hållbarhetsområdet, gäller så kallad välfärdsbrottslighet.

Enligt Fackförbundet ST rapporterar nästan 4 av 10 medarbetare inom statlig verksamhet att hot och våld förekommer på arbetsplatsen. Undersökningen visar att risken för hot och våld leder till att myndighetsutövning utsätts för otillåten påverkan och ett mindre rättssäkert beslutsfattande inom staten.[14]

Programmets inriktning

Mistras satsning på forskning om korruption och miljöbrott är en investering i kompetensuppbyggnad i frågor som har avgörande betydelse för det hållbara samhället på lång sikt. Ambitionen är att utveckla, eller vidareutveckla, en stark forskningsmiljö som kan leva vidare efter Mistras finansieringsperiod och som har tydligt fokus på miljöstrategiska frågeställningar.

Mistra ser gärna att utlysningens intentioner tolkas fritt och kreativt, men förutsätter att frågor om korruption (eller dess motsats) och miljöbrott står i centrum. Observera att korruption inte begränsas till offentlig sektor, utan förekommer även inom andra samhällssektorer. Dessutom förefaller själva gränsytorna mellan olika sektorer utgöra typiska riskzoner.

Mistra föreskriver inte forskningsprogrammets närmare inriktning, men ger följande exempel som potentiellt relevanta utgångspunkter/områden för forskningen:

• Samverkan mellan forskare, behovsägare och andra samhällsaktörer (inklusive näringslivet) kring insatser i alla dess former, både när det gäller det förebyggande arbetet och åtgärder mot redan etablerad korruption, särskilt miljörelaterad sådan.
• Kultur- och värderingsförskjutningar i branscher och verksamheter som har, eller förväntas få, återkommande miljörelaterad problematik när det gäller korruption och kriminalitet, till exempel avfallsbranschen, byggnadsindustrin och upphandlingsförfaranden.
• Välfärdsbrottslighet och andra former av ekonomisk brottslighet som skiljer sig från traditionella föreställningar om vad korruption är. Temat innefattar organiserad brottslighet och de stora ekonomiska värden som står på spel, även för miljö- och hållbarhetsområdet.
• Civilsamhällesorganisationer, välgörenhetsorganisationer, stiftelser etc som är viktiga aktörer vid genomförandet av klimat- och miljöåtgärder.
• Fri press som en nödvändig förutsättning för det hållbara samhället. Journalister och mediehus som bevakar klimatförändringar och miljöfrågor vittnar om att de allt oftare hotas och attackeras på grund av sin rapportering.[15]
• Idrotten och spelindustrin som arena och möjliggörare för penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Idrotten har, genom den storskaliga utövningen världen över, omfattande direkt och indirekt miljöpåverkan.
• Lobbying och andra varianter av legitim påverkan i förhållande till otillbörlig påverkan, inklusive konsekvenserna av den professionalisering som fortlöpande sker på området och som får konsekvenser för hållbar utveckling.
• Lagstiftning och rättstillämpning för att stävja korruption och miljöbrott, inklusive exempelvis beviskrav, påföljder och instrument för hantera delvis nya och framväxande former av desamma (till exempel infiltration, nya tekniska tillvägagångssätt).
• Ekocid (storskalig miljöförstöring), som blir ett brott inom EU år 2026.[16] Flera svenska storbolag driver på för att ekocidlagstiftningen ska läggas under Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, eftersom kontroll och efterlevnad av nationell skyddslagstiftning försvåras av korruption i många länder.
• Tekniska lösningar för bekämpning av korruption och miljöbrott, inklusive förebyggande insatser, till exempel hur användningen av AI kan öppna nya möjligheter eller hur statistik och databaser kan underlätta utbytet av information mellan forskare, behovsägare och andra intressenter.
• Mätningar, bedömningar och värderingar av korruption, inklusive rapportering, som med andra metoder skulle kunna ge andra resultat och därmed vidga förståelsen och medvetenheten om problemens karaktär och uttryckssätt.

Riktlinjer för sökande

Följande riktlinjer gäller:

• Programmet ska bedrivas som en koncentrerad satsning med målet att etablera en ny generation forskare som vid programmets slut har mycket hög kompetens inom korruptions- och miljöbrottsområdet. Programmet kan också vara en vidareutveckling av en redan befintlig forskningsmiljö.
• Programmet ska ha en tidsomfattning på maximalt 5 år, med en option om förlängning efter utvärdering, och där Mistra under den första femårsperioden bidrar med högst 40 MSEK. Finansiering från andra källor är under denna fas inget krav.
• Mistra välkomnar samarbeten över disciplins- och fakultetsgränser. En bred sammansättning av discipliner premieras dock inte per se, inte heller antalet medverkande aktörer. Programmet ska bära tydlig internationell prägel, men även här gäller att ett fåtalas dedikerade parter är att föredra framför många löst anknutna.
• Huvudsökande och tilltänkt programvärd måste vara en svensk organisation. Endast juridiska personer kan ansöka om finansiering. Värdorganisationen och deltagande organisationer förväntas vara samordnade i ett konsortium som lämnar in en gemensam ansökan.
• Till Mistras forskningsprogram knyts en styrelse, som förfogar över 10% av programmets budget (så kallad strategisk reserv), det vill säga 4 MSEK. Medel för arvodering av styrelseledamöter ska avsättas i budgeten.
• Notera att ”Ledning och organisation” bedöms med lika stor vikt som övriga utvärderingskriterier.
• Mistra förbinder sig inte att finansiera någon forskning alls inom ramen för utlysningen om ansökningarna bedöms hålla för låg kvalitet. Inte heller förbinder sig Mistra att finansiera programmet i flera faser än en.

Läs mer om beredningsprocessen här. Utlysningstexten har dock företräde framför informationen på hemsidan (gäller även utvärderingskriterierna).

Ansökans innehåll

Ansökan ska skrivas på engelska, med undantag av en inledande, svensk sammanfattning. Ansökan ska bestå av följande delar och bilagor och måste följa angivna sidbegränsningar. Inga andra bilagor än nedan angivna får bifogas.

Huvuddelen av ansökan (högst 30 sidor, framsida inte inräknad) ska innehålla följande delar:

1. Sammanfattning på engelska och svenska
2. Programidé, mål och ansats
3. Programmets vetenskapliga värde
4. Programmets samhällsnytta
5. Programmets ledning och organisation
6. Beskrivning av projekt eller arbetspaket, inklusive planerade leveranser
7. Budget (använd budgetmall, se bilaga)

Bifoga följande (räknas inte in i max 30 sidor ovan):

1. CV:n för högst 5 nyckelpersoner (max 1 sida per person)
2. Intyg från tilltänkt programvärd

Observera att det av programförslagets framsida ska framgå: (a) preliminär programtitel, (b) tilltänkt programvärd, (c) tilltänkt programchef, (d) kontaktperson för ansökan med fullständiga kontaktuppgifter.

Till ansökan ska fogas ett intyg som bekräftar att den tilltänkta programvärden är beredd att ta på sig programvärdskapet och ställa nödvändiga resurser till förfogande, samt accepterar Mistras regler för indirekta kostnader. Intyget ska vara undertecknat av rektor, vd (motsvarande).

Övriga anvisningar

Lägg märke till att Mistra omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att alla inkomna handlingar till Mistra är allmänna. Under vissa förutsättningar kan uppgifter sekretessbeläggas.

Personuppgifter hanteras i enlighet med gällande lagstiftning om dataskydd. För mer information se Mistras integritetspolicy.

Ansökan skickas som en sammanhållen pdf (inklusive bilagor) per e-post till mail@mistra.org och ska vara Mistra tillhanda senast den 22 september 2025 klockan 16.00.

Mistra avser att bevilja ett (1) av de inlämnade programförslagen forskningsmedel. Det är inte möjligt inom ramen för denna utlysning att söka medel för enstaka projekt.

Utvärderingskriterier

Följande kriterier tillämpas vid utvärderingen av ansökningarna:

1. Programidé, mål och ansats
2. Vetenskaplig kvalitet, särskilt internationellt samarbete
3. Samhällsnytta, särskilt interaktion med behovsägare och intressenter
4. Ledning och organisation, inklusive plan för uppbyggnaden en stark forskningsmiljö

Utvärderingen kan innehålla moment av hearingar eller intervjuer med sökande.

Tidplan

2025

• 27 mars: Utlysningen öppnar
• 22 september: Utlysningen stänger
• Oktober-november: Utvärdering av programförslag
• 9 december: Mistras styrelse fattar beslut

2026

• Programmet startar enligt överenskommelse

Referenser

EUROPOL (2022): Environmental crime in the age of climate change.

Gunnarsson, Carina (2023): Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. SNS-rapport.

Institutet mot mutor (2023): Framträdande korruptionsrisker inom miljö och klimat.

OECD (2024): Anti-Bribery Convention Phase 4 Report on Sweden.

OECD (2024): Anti-Corruption and Integrity Outlook 2024.

Regeringskansliet (2024): Handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024-2027.

Statskontoret (2023:13): Nya utmaningar och gamla problem. Om korruption i kommuner och regioner.

Transparency International (2023): Corruption Perceptions Index.

Transparency International (2024): Corruption Perceptions Index.

[1] Transparency International (2023, 2024).

[2] Gunnarsson (2023); Wierup (2024).

[3] International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) https://www.icij.org

[4] För en översikt av korruptionsbegreppet, relevant lagstiftning, konventioner och internationella initiativ, se t ex https://www.transparency.se/korruption.

[5] OECD (2024): Anti-Bribery Convention Phase 4 Report on Sweden.

[6] Transparency International (2023, 2024).

[7] https://www.institutetmotmutor.se/mal-0-ingen-korruption/

[8] https://www.aklagare.se/for-media/aktuellt-pa-aklagarmyndigheten/2024/april/korruption–ett-hal-svart-att-ta-sig-upp-ifran (2024-04-16).

[9] Gunnarsson (2023).

[10] Handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024-2027.

[11] Framträdande korruptionsrisker inom miljö och klimat (2023). Se även EUROPOL (2022): Environmental Crime in the Age of Climate Change.

[12] Rapporten pekar ut fem högriskområden: (1) illegal handel med ämnen som bryter ner ozonskiktet, (2) dumpning och illegal transport av miljöfarligt avfall, (3) illegal handel med vilda djur och växter, (4) illegalt, oreglerat och icke-rapporterat fiske och (5) illegal skövling och handel med timmer.

[13] Statskontoret (2023).

[14] https://www.st.org/api/files/2024-10/fackforbundet-sts-arbetsmiljorapport-2024.pdf

[15] Se till exempel: https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000389501

[16] https://www.ecocidelawalliance.org