FOTO: Mistra Geopolitics

Forskningsprogrammet Mistra Geopolitics startade 2017. Då visste få vad begreppet geopolitik betyder och innebär. Idag är intresset för geopolitiska analyser enormt. Under ett antal dagar träffade en delegation med forskare, kommunikationsansvariga och styrelseledamöter från programmet elva organisationer på plats i New York. Syftet med resan var att presentera forskning från programmets åtta år, men också att få input till vidare forskning och diskutera fortsatt finansiering. Mistra Geopolitics delegation träffade bland annat FN:s miljö- och utvecklingsorgan UNEP och UNDP, FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor, UN-DESA samt FN:s avdelning för samordning av humanitära frågor, OCHA. Dessutom anordnades ett seminarium hos den svenska representationen för ambassadörer från olika länder, samt ett möte med EU:s representation. Delegationen hade också presentationer och möten med organisationer, think tanks och universitet som arbetar med frågor gällande hållbarhet och säkerhet.

– Det är väldigt tydligt hur den spända situationen i världen idag, med både Rysslands krig i Ukraina, kriget i Gaza och upptrappningen mellan Kina och USA försvårar FN-arbetet och utmanar det globala hållbarhetsarbetet. Budskapet på mötena har handlat om att det snarare handlar om att hålla ställningarna än att öka intensiteten i hållbarhetsarbetet. Förväntningarna är låga och många är bekymrade, berättar Björn-Ola Linnér, programchef Mistra Geopolitics.

Internationellt samarbete runt miljö och hållbar utveckling har tidigare kunnat fungera som en brygga mellan länder i konflikt. Nu är läget annorlunda, enligt Björn-Ola Linnér.

– Sedan både pandemin och invasionen av Ukraina ser vi att många av de fundamentala miljömålen och de globala hållbarhetsmålen har tagit ett steg tillbaka, till exempel gällande matsäkerhet. Detta trots att vi vet att vi behöver accelerera arbetet.

Stort intresse för forskning om AI

Vid mötena väcktes ett stort intresse för Mistra Geopolitics studier om AI. Dels de studier med fokus på hur AI påverkar internationell styrning och vilka risker och möjligheter det innebär, dels hur olika AI-teknologier kan användas i så kallat foresight-arbete. Inom programmet undersöker en forskargrupp hur AI och maskininlärning kan användas för att samla data om olika kriser och hur detta korrelerar med ett förändrat klimat som torka och extremväder.

– Frågan är hur vi bättre kan förutse det oförutsäbara. Analyserna visar att varmare temperaturer ökar riskerna för humanitära kriser och man kan utifrån data också få en indikation på var i världen dessa risker potentiellt kan utvecklas, förklarar Björn-Ola Linnér.

Henrik Carlsen, biträdande programchef för Mistra Geopolitics, är sedan tidigare invald som ledamot i UNEP-ISC Foresight Expert Panel, vars syfte är att främja vetenskapligt och proaktivt beslutsunderlag i globala miljöfrågor i tid av osäkerhet. Han var på plats i New York innan resten av delegationen kom på plats för att delta som talare vid FN-konferensen Forum on Science, Technology and Innovation for the Sustainable Development Goals. Hans forskning fokuserar på hur AI kan användas för att främja mer långsiktigt beslutsfattande.

– Eftersom klimatförändringen är en irreversibel och långsam process med stora problem längs vägen finns ett behov av långsiktigt beslutsfattande. Hela klimatområdet är organiserat utifrån en scenariostruktur och min fråga är hur AI-system kan hjälpa oss att bygga bättre scenarier som kan användas hands-on och som kombinerar olika variabler och tidsskalor, säger Henrik Carlsen.

Foresight-panelen kommer att presentera en rapport till FN-mötet High Level Political Forum on Sustainable Development som äger rum i juli. Ambitionen är också att denna rapport ska spela in underlag till höstens bredare möte Summit of the Future.

– Inför det mötet finns en mer ambitiös agenda med mer radikala förslag och generalsekreterare Guterres har tryckt på tre områden – tänka bortom BNP, Right of Nature och långsiktigt beslutsfattande gällande stora utmaningar. Vår rapport är tänkt att fungera som ett inspel i reformen som sker inom FN-systemet och inför det här mötet så positionerar sig olika aktörer och FN-organ, berättar Henrik Carlsen.

Studier från klimatförhandlingarna

Även Mistra Geopolitics studier från de senaste årens klimatförhandlingar presenterades och diskuterades med FN-organen. Forskare inom programmet har under sex år genomfört enkätstudier med delegater – regeringsföreträdare och civilsamhälle – på plats vid COP-mötena. Björn-Ola Linnér berättar att det inom FN:s säkerhetsråd är en stor fråga huruvida klimat bör hanteras som en säkerhetsfråga eller inte.

– I säkerhetsrådet understryker många länder ett tydligt samband mellan klimat och säkerhetsrisker. Andra länder som Kina och Indien betonar det i mindre utsträckning och Ryssland avfärdar sambandet.

I enkäten har de frågat delegaterna hur de ser på sambandet mellan klimat- och säkerhetsfrågan, ökade risker för konflikter inom det egna landet eller internationellt och vilka lösningar tror man på. Det finns en tydlig skillnad mellan deltagarna från länder hur man ser på sambanden. Rikare länder anser att klimatförändringen ökar riskerna på internationell nivå, och de länder som är mer sårbara för klimatförändringen ser det främst som ett större hot mot och inom den egna nationen.

– Deltagarna ser olika risker och åtgärder beroende på hur demokratiska eller auktoritära länder kommer från. Det är intressant att se vad man vill göra åt det. De flesta betonar vikten av att minska utsläppen och att klimatförändringen har en tydlig koppling till mänsklig säkerhet. Men deltagare från mer auktoritära länder lägger större vikt vid att kontrollera och stärka den egna nationen genom att exempelvis införa gränskontroller, säger Björn-Ola Linnér

Även Mistra Geopolitics studier om sällsynta jordartsmetaller och forskning om världshavet samt den om synergier och målkonflikter mellan olika hållbarhetsmål väckte engagemang.

– Mötena har gett många ringar på vattnet och gett oss fördjupade kontakter och samarbetsytor, kunskapsutbyte och viktiga inspel till fortsatt forskning inom området. Vi har en redig to-do-lista att hugga tag i, säger Björn-Ola Linnér.