– Från mötet tar jag med mig betydelsen av gemensamt språk och legitimitet. IPBES bidrar till att skapa ett globalt accepterat kunskapsunderlag som kan fungera som referenspunkt för såväl policyutveckling som strategier för integrering av biologisk mångfald i beslutsfattande. Detta är värdefullt för Mistra Biopath eftersom det ger möjlighet att positionera programmets forskning i linje med internationella processer och samtidigt stärka kopplingen mellan svensk forskning och globala åtaganden för biologisk mångfald, säger Susanne Arvidsson, docent vid Lunds universitet och programchef för Mistra Biopath.

Det viktigaste utfallet från IPBES 12:e plenarsession i Manchester, Storbritannien, var att rapporten Business and Biodiversity Assessment antogs och godkändes av medlemsländerna. Rapporten innehåller vetenskapliga bedömningar av företagens påverkan och beroende av på biologisk mångfald samt naturens bidrag till samhället. Rapporten är resultatet av tre års arbete med ett stort antal experter.

Som expert i den svenska delegationen har Susanne Arvidsson, programchef för för Mistra Biopath och docent vid Lunds universitet, bidragit med vetenskaplig och strategisk kunskap om kopplingarna mellan biologisk mångfald, näringsliv och finansiella system.

– I diskussionerna kring Summary for Policymakers (SPM) har jag försökt bidra till att säkerställa att formuleringar tydligt speglar den vetenskapliga kunskapen om olika aktörers påverkan på biologisk mångfald, samt deras potential att bidra till lösningar. Min erfarenhet av tvärvetenskapligt och kunskapsintegrerande arbete i gränslandet mellan forskning, policy och praktik har varit särskilt relevant i arbetet med att vässa budskap som ska vara både vetenskapligt robusta och användbara för beslutsfattare inom politik, näringsliv och finanssektorn.

Susanne Arvidsson hoppas att sammanfattningen ska läsas av många och att den leder till en förändrad politik, nya affärsmodeller och strategier som bättre värderar naturens resurser. Hon ser resultaten från mötet och antagandet av IPBES Business and Biodiversity Assessment som ett viktigt steg i det fortsatta arbetet för biologisk mångfald.

Gemensamt språk mellan aktörer

En särskilt viktig aspekt hon vill lyfta är att rapporten skapar ett gemensamt kunskapsunderlag och språk mellan politik, näringsliv och andra samhällsaktörer. Genom att koppla biologisk mångfald tydligare till ekonomiska risker, möjligheter och värdeskapande bidrar rapporten till att lyfta biodiversitetsfrågan till en strategisk fråga för beslutsfattande på alla nivåer.

– Det ökar förutsättningarna för att biologisk mångfald integreras i lagstiftning, ekonomiska styrmedel, upphandlingskrav och företagsstrategier. Mötet och den antagna sammanfattningen för beslutsfattare ger också konkreta vägledningar kring hur omställningen kan genomföras i praktiken. Här finns till exempel avsnitt som lyfter förändrade värdekedjor, minskad exploatering av naturresurser, bättre riskhantering och utveckling av naturpositiva affärsmodeller. På så sätt bidrar rapporten inte bara med problemformuleringar, utan även med handlingsinriktad kunskap som kan omsättas i politik och praktik. Det är oerhört viktigt!

Mötet har också gett Susanne Arvidsson en bekräftelse på relevansen i Mistra Biopaths arbete, inte minst behovet av kunskap om – och effektiva lösningar för – hur politiska beslutsfattare, företag och finansiella aktörer bättre kan integrera biologisk mångfald i sina olika beslutsprocesser. Det handlar om både genomförande och handlingsbar kunskap.

– IPBES‑processen illustrerar styrkan i att sammanföra forskning, policy och praktik i gemensamma ramverk och begrepp. Behovet av lärande och kapacitetsbyggande lyfts som kritiskt för framgång, något som är direkt relevant för Mistra Biopath och våra mål med forskningsprogrammet.