Enligt stadgarna ska Mistra ”tillse att den forskning som stiftelsen stödjer utvärderas regelbundet” (§19).

Syftet med Mistras utvärderingar är att säkerställa kvaliteten på forskningsprogram och övriga forskningssatsningar som vi finansierar. Utvärderingarna utgör viktiga beslutsunderlag för vår styrelse och ledning.

Mistras utvärderingar har oftast formen av kollegial bedömning – peer review – där forskningens vetenskapliga kvalitet och samhällsnytta står i centrum. Även andra typer av utvärderingar förekommer, till exempel ledarskaps- och organisationsutvärderingar.

Utvärderingskriterier

Mistra tillämpar vanligen följande kriterier för forskningsprogram:

• Ansats, det vill säga i vilken mån programmet har en bärande och sammanhängande idé och innovativ inriktning, hur välformulerade målen är samt hur väl de förväntade effekterna redovisas.
• Vetenskaplig kvalitet, det vill säga hur väl programmet svarar mot kraven på hög vetenskaplig kompetens, teoretisk höjd och metodologisk kvalitet samt hur resultaten kommuniceras.
• Nytta, det vill säga hur välutvecklad samverkan med användare av forskningsresultaten är och vilka stödjande kommunikativa processer och metoder som används för att uppnå en effektiv implementering.
• Ledning och organisation, det vill säga hur programmet styrs och nyttjar sina resurser, inklusive hur programmet förväntas leva vidare efter Mistras finansiering.

Därutöver kan en utvärdering innehålla ett eller flera ad hoc-kriterier, till exempel ”bidrag till Sveriges konkurrenskraft” eller ”uppbyggnad av starka forskningsmiljöer”.

Forskningens samhällspåverkan

Det kan vara svårt att förutse exakt vilka resultat ett forskningsprogram kommer att generera och vilket genomslag som forskningen får. I ett utvärderingsperspektiv är det ändå viktigt att formulera antaganden om hur resultaten ska komma till användning.

Den som lämnar in en ansökan till Mistra kan själv välja metod för att redovisa den tänkta effektlogiken (”programteorin”), men här följer ett exempel på hur man kan resonera:

• Resultat, exempelvis vetenskapliga artiklar, rapporter, policy briefs.
• Utfall, exempelvis gemensam förståelse, systeminsikt, konsensus om karaktären hos ett problem.
• Samhällseffekter, exempelvis kursändring, transformativ förändring, institutionalisering.
• Genomslag, det vill säga genomgripande samhällsförändringar.

Riktlinjer för utvärdering

Riktlinjer, så kallade Terms of Reference, tas fram för varje utvärdering. Riktlinjerna ger bakgrund och syfte till utvärderingen och innehåller de kriterier som ska tillämpas vid utvärderingen (se ovan).

Riktlinjerna beskriver också utvärderingsprocessen som helhet, inklusive tidplan.
Dessa tas fram av Mistras kansli och fastställs av vd, som också beslutar om utvärderingspanelens sammansättning.