Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2026-11-16

Åtta års forskning visar vägar till mer hållbar konsumtion

Hur kan vi äta, resa och konsumera mer resurseffektivt och klimatsmart? Sveriges största forskningsprogram om hållbar konsumtion, Mistra Sustainable Consumption, har under åtta år undersökt hur mer hållbara konsumtionsmönster kan bli norm i Sverige. Resultaten visar att omställningen kräver insatser på flera nivåer. Nu lever forskningen vidare i nya projekt och samarbeten.

Mistra Sustainable Consumption har samlat ett stort antal forskare och aktörer från näringsliv, myndighet, region, kommun och civilsamhälle under parollen ”från nisch till mainstream”. Syftet har varit att studera hur Sverige kan röra sig mot mer hållbara konsumtionspraktiker, med ett särskilt fokus på mat, semester och heminredning.

När programmet startade 2018 präglades diskussionen om hållbar konsumtion av fokus på konsumentens egna val. Genom tydlig information och märkning skulle människor på eget bevåg välja mer hållbara varor och tjänster. Mistra Sustainable Consumption ville istället förstå och undersöka konsumtionsmönster utifrån infrastruktur, värderingar, priser och politiska styrmedel för att utveckla förslag till åtgärder som kan leda till mer hållbar konsumtion.

– Hållbar konsumtion vilar på en dubbel utmaning – en del av världens befolkning har för litet konsumtionsutrymme samtidigt som en del har alldeles för stort utrymme, med en ohållbar miljöbelastning globalt som resultat. Samtidigt vet vi att det finns stora möjligheter att minska miljöpåverkan genom en förändrad efterfrågan och att konsumtionsbaserade styrmedel kan införas utan att öka risken för att produktion flyttar utomlands till länder med svagare miljöstyrning. Dessutom kan styrmedel införas och ha positiv effekt på miljöbelastning såväl som på arbetsvillkor och sociala aspekter, säger programchef Göran Finnveden.

Från digitalisering till skolmåltider

Forskningen inom Mistra Sustainable Consumption har angripit konsumtionsfrågan från flera olika perspektiv. Under programmets åtta år har forskarna studerat allt från mat, resande och digitala livsstilar till produktförstörelse, kommunikation och föreställningar om tillväxt.

Varje år kasseras miljontals fullt fungerande varor, både osålda och returnerade produkter. Forskare har kartlagt varför produktförstöring sker, vilka affärsstrategier och regleringar som ligger bakom detta, och hur olika aktörer kan bidra till en förändring. En av studierna har fokuserat på textil- och elektronikbranschen och ger förslag på en kombination av styrmedel för att stoppa produktförstöringen.

Ett genomgående spår i programmets forskning har också handlat om tillräcklighet. Bland annat har konsumtionsmönster kopplade till värderingar studerats.

Forskningen inom Mistra Sustainable Consumption har också resulterat i förslag på konkreta styrmedel, där ett exempel är matskatteväxling. Forskarna har undersökt effekterna av att ta bort momsen på bland annat frukt och grönsaker och samtidigt införa punktskatter på exempelvis sockersötade drycker och rött kött. Studien, som genomfördes innan matmomsen sänktes och gjordes i samarbete med Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år. Samtidigt fanns potential att minska klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion motsvarande cirka 700 000 ton koldioxid per år. Dessutom blev nettoeffekten på matkostnaden nästintill noll för alla inkomstgrupper.

Styrmedel och aktiv politik

På Mistra Sustainable Consumptions avslutningskonferens och i programmets slutrapport sammanfattades åtta års forskning i fyra övergripande slutsatser: teknisk utveckling behöver kombineras med förändrade konsumtionsmönster, individuella och frivilliga åtgärder räcker inte, styrmedel och aktiv politik är avgörande och flera effektiva åtgärder kan införas redan i dag.

– Gällande styrmedel och en aktiv politik är ett sätt att uppnå flera mål samtidigt och hantera målkonflikter att införa policypaket. Utifrån vår forskning föreslår vi ett ramverk för styrmedel för hållbar konsumtion. Gällande åtgärder som kan införas redan nu handlar det exempelvis om matskatteväxling, förbud mot produktförstörelse och minskade prisskillnader mellan flyg och tåg, förklarar Jörgen Larsson, biträdande programchef.

Det finns dock ingen ”silver bullet” för att nå en omställning, påpekar Göran Finnveden. Det krävs många åtgärder, från en mängd olika aktörer, på olika nivåer i samhället för att hållbar konsumtion ska bli verklighet. Forskningen inom programmet visar också att stödet för tuffare politiska åtgärder ökar om åtgärderna leder till flera nyttor och förbättringar och policypaket som kombinerar styrmedel möts ofta av större acceptans.

– Forskningen visar att acceptans tenderar att användas som en bromskloss för att inte införa styrmedel och motivera icke-åtgärder. Men politisk styrning av konsumtion är ingenting nytt, vi har regler, lagar och skatter gällande alkohol, tobak och inte minst gällande kemikalier. Att exempelvis införa matskatteväxling gynnar både folkhälsa och klimat, säger Göran Finnveden.

Fortsatt forskning i nytt nätverk

Forskningsprogrammet avslutades vid årsskiftet 2025/2026, men forskningen om hållbar konsumtion fortsätter med full kraft. Flera av de verksamma forskarna har finansiering för projekt som bygger vidare på programmets arbete och resultat, däribland projekt om styrmedel för flyg och mat, klimatpåverkan av digitala livsstilar samt studier om företagens roll bortom tillväxt.

 

Innan programmet avslutades utvecklades och lanserades även chattboten Greenchat baserad på Mistra Sustainable Consumptions vetenskapliga artiklar och rapporter. Syftet med boten är både att samla all kunskap som programmet genererat och att främja och tillgängliggöra resultaten för en bredare målgrupp.

Under 2026 har forskningsprogrammet mynnat ut i nätverket Sustainable Consumption Sweden. Nätverket samlar forskare, doktorander och kommunikatörer som även efter Mistras finansiering fortsätter att arbeta med frågan.

– När programmet var på väg att ta slut var det flera av forskarna som efterlyste möjligheten att fortsätta att hålla kontakten för att dela erfarenheter, nya resultat och idéer. Dessutom är det flera nya doktorander och forskare i de nya projekten som gärna vill bygga upp sina nätverk. Vi bestämde oss därför för att starta ett nätverk för fortsatt samverkan och utbyte, säger Göran Finnveden.

Se inspelningar från konferensen ”Från nisch till mainstream – en dag om hållbar konsumtion” – MISTRA Sustainable Consumption

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling