Produktförstöring, där återförsäljare och tillverkare gör sig av med funktionsdugliga konsumentprodukter som osålda varor eller kundreturer, är enligt forskarna vanligt förekommande och ett extremt uttryck för det nuvarande linjära produktions- och konsumtionssystemet. Bakom studien står Hedda Roberts, Leonidas Milios, Oksana Mont och Carl Dalhammar, samtliga från Internationella miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet. Syftet med arbetet har varit att titta närmare på varför företag agerar som de gör och att utforska möjliga politiska åtgärder. Studien har fokuserat på textil- och elektronikbranschen och den bygger bland annat på intervjuer med elva experter inom dessa sektorer.

Forskarna ser att antalet produkter som returneras ökat kraftigt den senaste tiden. Det beror bland annat på företagens affärsmodeller som erbjuder hemleverans och gratis returrätter, men också att produkter har låg kvalitet som inte motsvarar kundens förväntningar. Att produkterna sedan hamnar på tippen eller förbränns beror främst på ekonomiska incitament. I en debattartikel inför Black Friday skriver forskarna att det är otroligt dyrt att hantera kundreturer – produktens skick ska fastställas av anställda innan den hamnar på marknaden igen – vilket är en kostsam process.

Krävs en kombination av styrmedel

Att reparera och återanvända produkter är också dyrt, expertisen kan saknas och produktens design möjliggör kanske inte ens reparation. Att lämna produkterna till välgörenhet eller andrahandsmarknader riskerar i sin tur att skada varumärket eller minska nyförsäljningen. Även hälso- och säkerhetsbestämmelser och produktsäkerhetsansvar kan vara hinder för donationer.

För att komma bort från produktförstöring pekar studien på att det krävs en kombination av styrmedel. EU har föreslagit obligatoriska rapporteringskrav där företagen behöver redovisa sina volymer av osäljbara lager och kundreturer som skickas till deponi, förbränning, återvinning och återanvändning, offentligt. Här rekommenderar forskarna att Sverige överväger vad som kan göras på nationell nivå för att öka informationen om produktförstöring från svenska aktörer.

Även om det krävs insatser som ökar företagens möjlighet att återanvända och distribuera returer behöver beslutsfattare gå till botten med problemet – dels att det finns så stora överskottsvolymer, dels mängden osålda produkter. Det innebär i sin tur att det behövs genomgripande förändringar i produktdesign och återförsäljares affärsmodeller.

Det handlar också om att öka konsumenters medvetenhet om vad returer innebär för miljön. Forskarna lyfter idén om en obligatorisk märkning på returförpackningar som informerar kunden om miljökonsekvenser. Ett annat förslag är att beskatta kundernas returer dels för att förändra beteenden och uppmuntra återförsäljare att se över sitt utbud. Eftersom problemet med produktförstöring involverar flera aktörer behöver dessa samlas och samarbeta för att hitta lösningar. Studien pekar också på ett fortsatt behov av forskning på området.

Läs mer på Mistra Sustainable Consumptions hemsida och i forskarnas debattartikel i Aftonbladet.