Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2026-11-19

Transition labs samlar aktörer för att ta forskning till förändring

Inom Mistra Food Futures används transition labs för att samla aktörer från olika delar av livsmedelssystemet. Med programmets forskning som utgångspunkt och med aktörernas erfarenheter och perspektiv undersöks hinder och lösningar. Målet är att åstadkomma en omställning av livsmedelssystemet i praktiken.

Forskningsprogrammet Mistra Food Futures ska bidra till omställningen av det svenska livsmedelssystemet, med fokus på hållbarhet, resiliens och hälsosam mat. I programmets andra fas har arbetet med transition labs fått en tydligare roll. Inom labben används programmets forskning för att tillsammans med aktörer från hela livsmedelskedjan utforska hur nya lösningar kan implementeras.

Arbetet leds av Björn Persson och Fredric Norefjäll på Rise, som båda arbetar med hållbar omställning och hur man genom samverkan kan skapa förändring.

– Transition labs blir en brygga mellan forskarnas vetenskapliga kunskap och olika intressen i livsmedelssystemet. Vi angriper omställningen utifrån forskningen, men genom dialogen får vi också perspektiv som kan generera nya forskningsfrågor, förklarar de.

Rätt fråga i rätt tid

Arbetet med transition labs bygger på ett stegvist arbetssätt, en samverkanstrappa. Arbetet börjar med att Björn Persson och Fredric Norefjäll tillsammans med forskare inom Mistra Food Futures ringar in ett område eller en fråga som engagerar flera aktörer och är på samhällsagendan. En förfrågan om medverkan går ut till programmets partners och andra aktörer vars röster är viktiga att ha med. Aktörerna samlas och skapar en gemensam bild över utmaningarna. Därefter diskuterar de olika lösningar, hur dessa kan skalas upp och implementeras och vad de vill uppnå med labbet.

Under förra året genomfördes ett transition lab om regenerativ livsmedelskedja. Som grund för diskussionerna användes scenarier och simuleringar om framtidens jordbruk som tagits fram av forskare inom Mistra Food Futures.

– Att det ska vara integrerat i programmet är både en utmaning och en styrka. Inom regenerativ livsmedelskedja fick vi ägna mycket tid åt den inledande dialogfasen för att orientera oss om vilka frågor som är aktuella och skarpa, berättar Fredric Norefjäll.

När han och Björn Persson tittar i backspegeln ser de två faktorer som är avgörande för att labbet ska lyckas. Det ena är att labben tar sig an frågor där det finns ett momentum och det andra är att hitta rätt parter.

– I programmets första fas genomförde vi ett labb om fossilfri värdekedja, en fråga som låg högt på aktörernas agenda just då. Kring regenerativt jordbruk fanns i stället en starkt engagerad rörelse. Där var vi måna om att få med lantbrukarna, och anpassade också upplägget för att de skulle kunna delta, säger Björn Persson.

Samlas nu runt livsmedelsberedskap

För tillfället tar ett nytt labb om livsmedelsberedskap form – Beredskapsinnovation för ett hållbart livsmedelssystem. Det har krävts ett långt förarbete för att landa i rätt frågeställningar och samla en bred representation av aktörer. Som förberedelser har både enkäter och intervjuer genomförts och även här bygger labbet på Mistra Food Futures forskningsartiklar. Labbet samlar runt 60 deltagare från näringsliv och industri, myndigheter, kommun och region. En neutral, öppen dialog som genomsyras av förtroende är grunden, påpekar Björn Persson.

– Intresset är stort, men beredskapsfrågan innebär också en konkurrenssituation, bevakning och säkerhetsaspekter som har gjort att vissa aktörer har backat ur. Även i labbet om regenerativt jordbruk där nisch ställdes mot business as usual, valde en del aktörer att vara med i dialogen men för att sedan hoppa av i ett senare skede när ny design utmanade deras traditionella affärsmodell och arbetssätt.

Labben tar slut – frågorna lever vidare

Målet med labben är att nå gemensam handling i form av exempelvis en ny policy, nya affärsmodeller eller strategier. Arbetet runt regenerativ livsmedelskedja ledde till en reflekterande rapport och efter labbet avslutats lyfts tankarna och förslagen nu på olika sätt på EU-nivå av aktörerna själva. I labbet om fossilfri värdekedja var tanken att nå en gemensam överenskommelse och strategi men arbetet ledde istället till en metodguide om processen för aktörssamverkan.

– Vi lägger upp en plan men sedan händer saker längs vägen då aktörernas kunskap, expertis och engagemang driver arbetet. Vi måste vara adaptiva och låta det experimentella få ta plats. En stor del av värdet ligger inte i slutprodukten, utan i det som händer under labbets gång – relationer och nätverk byggs och nya synsätt växer fram. Labben tar slut, men frågorna lever vidare, säger Fredric Norefjäll.

Forskningsprogrammet ett labb i sig

Samtidigt som labben genomförs utvecklas också processen och genomförandet. Fredric Norefjäll och Björn Persson skriver på en forskningsartikel om själva metoden och hur det kan stärka omställningskraften och det finns planer på en studie om hur metoden påverkar omställningskraften.

Inom Mistra Food Futures pågår också ett projekt som studerar hur aktörer och branscher som inte är direkt involverade, men ändå påverkar omställningen mot ett mer hållbart livsmedelssystem, exempelvis transporter, bank och försäkring.

– Mistra Food Futures är i sig ett omställningslabb, om än ett forskningstungt sådant. Vi pratar mycket om transdisciplinär forskning där vi ser värdet av att inte bara kombinera olika forskningsfält, utan även integrera aktörer i processen. Lärandet, reflektionen och de nya frågor som uppstår blir viktiga för att forskningen ska kunna omsättas och skapa långsiktig samhällsnytta, säger Fredric Norefjäll.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling