– Nordeuropa är inte ett historiskt område, som utan vidare kan jämföras med exempelvis Nordamerika eller Grönland. Istället kan norra Norge, Sverige och Finland bäst förstås genom sin långa utveckling till integrerade områden i norra Europas välfärdsstater, säger den tidigare vetenskapliga programchefen Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development, som avslutades 2018, studerade hur naturresurser som skog, fiske, olja och gas, gruvnäring och rennäring i Nordeuropa har utvecklats historiskt och fram till idag, bland annat genom fallstudier i områden i Sverige, Norge och Finland. Programmet studerade också länken mellan dessa näringar och kommunal planering. Nu finns resultaten samlade i en ny skrift.

– Vi vill att beslutsfattare och andra som arbetar med nordliga frågor eller naturresursfrågor på nationell, regional och lokal nivå, ska få en ökad förståelse för hur olika de områden som idag på grund av internationella politiska processer betraktas som ’arktiska’ faktiskt är olika sinsemellan, säger Carina Keskitalo.

Beslut som rör exempelvis markanvändning, naturturism och bevarandefrågor måste, menar hon, utgå från etablerad kunskap om de orter, regioner, näringar och aktörer som påverkas.

Rätten till naturresurserna har bestämts genom långa processer som går tillbaka ända till 1200-talet – historiska spår som än idag påverkar samhällets förvaltning och beslut om naturresurser. Gruv- och skogsnäringarna, som historiskt sett varit stora markanvändare, har till exempel fortfarande en särställning i lagstiftningen, konstaterar Carina Keskitalo.

– Däremot har en yngre näring som turism inte alls samma juridiska status, trots att den numera har stor ekonomisk betydelse. Även handlingsutrymmet för rennäring och miljöintressen påverkas i hög grad av till exempel skogsbrukets särställning.

För att klara många av dagens och framtidens utmaningar, exempelvis åtgärder som rör klimatanpassning eller utsläppsminskning, är det viktigt att förstå̊ de här förhållandena, understryker Carina Keskitalo.

– En ökad samhällsvetenskaplig och humanistisk förståelse är grundläggande för att förstå hur naturresursanvändning har formats. Den visar både vad som är möjligt att göra idag, men också hur det är mer eller mindre troligt att olika aktörer agerar i framtiden.

Fakta – Mistra Arctic Sustainable Development

Syftet med Mistra Arctic Sustainable Development var att stödja en hållbar utveckling i Nordeuropa och Arktis. Det var det första större svenska forskningsprogrammet som studerat det arktiska området utifrån ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv.

• Tid: 2014–2018
• Budget: Cirka 40 miljoner kronor, varav Mistra stod för merparten.
• Programvärd: Umeå universitet

LÄS MER

Programmets slutsatser sammanfattas i skriften”Naturresurser i Nordeuropa – Historiska perspektiv på̊ resursanvändning för en bättre förvaltning idag”.

Den finns på svenska här

Text: Henrik Lundström