På frukostseminariet deltog Helena Hansson från Mistra Food Futures, Helena Allard, Axfood, Lars-Erik Lundkvist, LRF och Joshua Prentice, Landshypotek Bank. Maria Khorsand, vd på Mistra, modererade samtalet. Genom diskussioner om utmaningar och möjligheter skapar Mistra ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Mistras forskningsprogram och finanssektorn.

Under seminariet lyfte Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid SLU och programchef för Mistra Food Futures, att livsmedelssystemets omställning behöver ske både inom produktion och konsumtion – genom hela livsmedelssektorns värdekedja. Stora delar av anpassningen behöver ske inom lantbruket, på gårdsnivå.

– Utmaningen försvåras av livsmedelskedjans struktur, där många små, ofta familjeägda lantbruk säljer till ett fåtal stora aktörer. Denna så kallade “timglasmodell” innebär att makten att driva förändring i stor utsträckning ligger hos inköpare och finansiärer. Samtidigt väcks frågor om riskfördelning, var finansieringen ska komma från och hur det mervärde som skapas genom hållbar produktion – som minskade utsläpp och ökad biologisk mångfald – ska komma lantbrukarna till del?, konstaterade Helena Hansson.

Matförsörjning och livsmedelsberedskap

På mötet gav Helena Allard, hållbarhetsinnovatör på Axfood en inblick i konsumentbeteenden samt hur Axfood arbetar för att både främja initiativ på gårdarna och hållbara varor i butik. Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF, gav sin syn på investeringsbehov och vikten av att höja matproduktion i Sverige. Från finanssektorn deltog Joshua Prentice, hållbarhetsanalytiker på Landshypotek Bank som uppmanade kapitalägare att ta ansvar och utmana rådande situation. I en dialog med alla inbjudna deltagare diskuterades utmaningar och möjligheter för ett mer hållbart livsmedelssystem.

Konsumenten som drivkraft i omställningen diskuterades, men inom näringslivet tror man mer på certifieringar, gemensamma branschöverenskommelser och att höja nivån på hela sortimentet. Samtidigt lyftes möjligheten att styra konsumtionen genom politiska verktyg som skatteväxling, exempelvis sänkt moms på frukt och grönt och högre moms på kött och socker.

Det rådande geopolitiska läget sätter också fokus på matförsörjning och livsmedelsberedskap. Sverige behöver öka sin matproduktion och flera olika initiativ pågår. Det innebär att investeringar behövs för att både öka produktionen av mat och för att genomföra miljö- och klimatåtgärder inom produktionsledet. Dessutom måste gårdarnas unika förutsättningar beaktas. Diversifiering av produktionen, minskat matsvinn och ökad resiliens i systemet lyftes fram som viktiga delar i arbetet framåt.

Efterfrågar ökad riskmedvetandet

Under seminariet återkom finanssektorns roll som en avgörande faktor. Banker och investerare behöver både tillhandahålla kapital och bidra aktivt till omställningen genom att ställa krav och analysera nya risker. Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald innebär ökade risker för livsmedelsproduktion, med potentiellt stigande priser och försämrad livsmedelsberedskap som följd. Det handlar också om riskmedvetenhet gällande monokulturer, folkhälsa och insatsvaror som mineralgödsel, biodrivmedel och växtskyddsmedel. Även livsmedelsproducenters och handelns ansvar diskuterades.

För att lyckas med en hållbar livsmedelsomställning påpekades behovet av en gemensam förståelse för att omställningen är både en ekonomisk och samhällelig nödvändighet. Det krävs riktade kapitalflöden och aktivt engagemang från finanssektorn, såväl som samarbete mellan forskning, lantbruk, industri, konsument, finanssektor och politik.

Vi planerar fler frukostmöten för att främja dialog och kunskapsutbyte mellan forskning och finanssektorn. Är du intresserad av att delta eller har förslag på teman? Mejla oss så får du en inbjudan när det närmar sig.