Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2024-10-30

Mistra FinBio och Mistra BIOPATH bevakar COP 16

Just nu pågår FN:s konferens om biologisk mångfald, COP 16, i Colombia. Mistras två forskningsprogram med fokus på biologisk mångfald och det finansiella systemet, Mistra FinBio och Mistra BIOPATH, bevakar mötet. De lyfter förhoppningar och utmaningar med de antagna målen, samt hur programmens forskning kan bidra till att vända den pågående förlusten av biologisk mångfald.

Det pågående mötet COP 16 ska leda till att de ambitiösa målen i ramverket Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, som antogs vid det senaste mötet i slutet av 2022, utvecklas till konkreta implementeringsplaner. Garry Peterson, programchef för Mistra FinBio, är särskilt intresserad av två frågor. Dels ambitionen att alla enskilda länder ska implementera nationella strategier och handlingsplaner som leder till att de globala målen nås. Garry Peterson lyfter att det inför mötet var väldigt få länder som levererat sina handlingsplaner. Han är också intresserad av frågan om att stärka den vetenskapligt definierade rapporteringen för förtagsupplysningar i hela det finansiella systemet.

– Jag skulle vilja se den formella användningen av tillvägagångssätt som Nature Futures Framework för att säkerställa fler perspektiv av naturen. Det vill säga naturens rätt att existera oberoende av människor, och de tjänster naturen ger oss. Som rent vatten, kulturlandskap och historiska kopplingar som olika människor har till naturen.

Enligt Garry Peterson finns flera utmaningar gällande egna intressen, konservatism och kunskap. Han påpekar att vissa aktörer gynnas av att naturen förstörs och vill att saker och ting ska förbli detsamma. Här ser han ett behov av att förhandlare och deltagare på mötet mobiliserar sig. Garry Peterson anser också att rådande situation präglas av status quo-bias och en önskan att genomföra små stegvisa förändringar. Han poängterar att handlingsnivån måste matcha förändringen i naturen.

– Det finns mycket förvirring och komplexitet kring hur man tänker om människor och natur. Samtidigt finns det gedigen kunskap om hur vi kan förbättra situationen. Förhandlare måste fokusera på ”tydlighetens korridorer” där det finns stabila överenskommelser och agera omedelbart i dessa frågor, samtidigt som de arbetar för att utveckla en gemensam förståelse i andra frågor, säger Garry Peterson.

Garry Peterson är själv inte på plats i Colombia men följer hur mötet fortlöper på distans. Från programmet deltar forskaren Juan Carlos Rocha som kommer från värdlandet och har många relevanta kontakter i landet. Han är främst på plats för att nätverka och plocka med sig idéer och nya partnerskap hem till programmet.

”Vi behöver paradigmskiften”

Från forskningsprogrammet Mistra BIOPATH deltar bland annat Alexandre Antonelli på plats i Colombia. Även om han anser att det har skett vissa framsteg sedan de globala målen antogs för två år sedan, till exempel när det handlar om att öka den totala arean av skyddande landområden och hav, tycker han att de nödvändiga åtgärder som krävs för att nå de överenskomna målen saknas.

– Ytterligare en kritisk aspekt som är på agendan är hur genomförandet av ramverket ska finansieras. En del av det handlar om hur tillgång och nytta ska fördelas gällande frågor som rör digital sekvensinformation och hur detta kommer att regleras.

Att nästan 200 länder – vart och ett med sina perspektiv, utmaningar och prioriteringar – ska nå konsensus är en tuff uppgift. Den viktigaste utmaningen anser han därmed är att länderna enas om en överenskommelse och en implementeringsplan som inte är urvattnad, utan är effektiv i att leverera positiv förändring.

– Jag hoppas att åtminstone några större regeringar och företag visar genuint ledarskap och andra följer efter. Vi behöver paradigmskiften i hur vi producerar vår mat och energi, hur vi finansierar bevarande och hur vi involverar inhemska och lokala samhällen i bevarandet av biologisk mångfald. Allt detta kräver innovation och ambition, vilket jag hoppas få se förverkligas på detta COP-möte, säger Alexandre Antonelli.

Naturpositiva investeringar

Garry Peterson konstaterar att situationen är akut och att det finns en stark vetenskaplig konsensus om att förlusten av natur fortsätter och kommer att få ökande konsekvenser för människor. Men det finns goda nyheter. Eftersom naturen till stor del inte beaktas i beslutsfattande idag, finns det utrymme för strategier som både förbättrar biologisk mångfald och gynnar människor och ekonomier.

För att de ambitiösa målen ska leda till konkreta handlingar behöver klyftan mellan globala ambitioner och lokalt genomförande överbryggas. Detta anser Garry Peterson kräver handlingsplaner på nationell och lokal nivå som omfattar överraskningar, osäkerhet och värdepluralism.

Han hoppas också att ansvar och skyldighet får mer fokus och att det etableras robusta ramverk för övervakning, rapportering och ramverk för att studera framsteg och hålla aktörer ansvariga. För Mistra FinBio är frågorna om finansiella flöden, på både privat och statlig nivå, av särskilt stor betydelse.

– Det är mycket diskussioner om “naturpositiva” investeringar men olika definitioner och ramverk. Vi vill förstå var det finns greenwashing, var det finns innovation och vilka som kan vara värdefulla partner för att driva frågan framåt. Vi är också intresserade av vad som händer med övervakning och modellering av de många dimensioner som biologisk mångfald innebär och vad naturen ger oss människor. Vi är särskilt intresserade av vad som händer inom företagsrapportering och vetenskapliga synteser, berättar Garry Peterson.

Han poängterar att en stor mängd finansiella aktörer har börjat inse att det finns ett verkligt behov av grön finansiering, där finansiella flöden styrs bort från naturförstörande aktiviteter till aktiviteter som stärker naturen. Att utveckla verktyg, data och teori för att uppmuntra och möjliggöra denna övergång är målet för Mistra FinBio.

– Vårt program är nytt och vi hoppas kunna utveckla mycket mer, men redan nu testar riskkapitalister och banker vårt Earth System Impact-verktyg för screening av portföljer. Vi utvecklar också verktyg för att identifiera naturrelaterade risker och strategier för att vägleda företags agerande i linje med målen för biologisk mångfald. Vi arbetar också med naturrelaterade rapporteringssystem för finansiell information för att säkerställa att de rapporterar vetenskapligt meningsfulla data, säger Garry Peterson.

Biologisk mångfald i finansiella beslut

Mistra BIOPATH har som vision att integrera biologisk mångfald som en naturlig del i alla beslut inom det finansiella systemet och näringslivet. Från sin forskningsfront konstaterar Alexandre Antonelli att den globala agendan belyser företagens avgörande betydelse för att bli en integrerad del av bevarande- och restaureringsarbetet gällande biologisk mångfald.

– Det innebär att företagen måste ta ett ökat ansvar för vad som tidigare betraktades som ett huvudsakligen statligt ansvar. Vi kommer att beakta denna trend i vårt arbete inom skogsbruk och andra projekt om markanvändning.

Alexandre Antonelli har arbetat med utvecklingen av en ny marknad för biokrediter. I veckan publicerades en sammanfattning i Nature och ramverket har nyligen publicerats. Han berättar att de nu diskuterar huruvida biokrediter kan införlivas i lönsamhetsanalyser gällande markanvändning, som byggande av nya vindkraftsparker.

– Sverige har en unik digital infrastruktur av data om biologisk mångfald och möjligheter för övervakning. Det tillsammans med internationellt ledande forskare inom till exempel artificiell intelligens och miljöekonomi gör att forskningen som bedrivs av vårt program har stor potential att få ett globalt genomslag.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling