När forskningsprogrammet Mistra STEPS – Sustainable Plastics and Transition Pathways, startade 2016 var diskussioner om plastens samband med fossila utsläpp relativt ovanligt. Ellen Palm var både med och skrev ansökan för det som kom att bli programmet och har varit doktorand vid Lunds universitet och Mistra STEPS. I våras publicerade hon sin avhandling där hon studerat olika aspekter av vägen mot fossilfri plast.

– När programmet startade var det få som kunde, ville eller vågade ta i dilemmat att plastproduktion bidrar till stora koldioxidutsläpp och därmed är ett klimatproblem. Plastindustrin utsattes därför inte för samma påtryckningar att ställa om som transport och energisektorn, säger Ellen Palm.

På frågan om vad hon tror att det beror på skrattar hon till och säger att alla säger att deras område är komplext. Men att just minska klimatutsläppen från plastproduktion är extra komplext då materialet både består av fossila kolatomer och använder fossil energi i sina processer.

– Det finns ingen enskild teknisk lösning. Vi står inför utmaningar med var kolatomerna ska komma ifrån samt var och hur vi ska använda plast. Idag finns plast överallt – i allt från förpackningar, elektronik, textilier och byggnader – och det är en del av problemet.

Plast från koldioxid

I sin avhandling har Ellen Palm trots detta tagit sig an frågan om plast och dess koppling till koldioxidutsläpp. Hon har studerat tillverkning av fossilfri plast, beslutsfattare syn på plastproblematiken och hur plastindustrin själv ser en möjlig omställning. Bland annat har hon tillsammans med kollegor räknat på effekten av att tillverka plast av koldioxid och vätgas, vilket visade sig vara otroligt energikrävande. För att tillverka samma mängd plast som tillverkas inom EU idag, skulle processen innebära en tredjedel av hela EU:s elanvändning och en kostnad som är två till tre gånger dyrare än idag. Även om det kan vara tekniskt möjligt, finns det enligt Ellen Palm inga lösningar i stor skala som är försvarbara ur ett kostnads- och energiperspektiv idag.

Beräkningarna gjorde Ellen Palm än mer nyfiken på forskningen om att använda koldioxid som råvara för att tillverka bland annat plast. Forskarna som hon studerat förespråkar infångning och användning av koldioxid, för att i förlängningen kunna hävda negativa utsläpp.

– De forskare som utvecklar detta motiverar ofta sitt arbete med hjälp av förväntningar på vad tekniken kan åstadkomma i framtiden. Deras förväntningar påverkar i sin tur möjligheterna att attrahera kapital, bilda nya nätverk och att tekniken får legitimitet. Förväntningar kan med andra ord påverka plastanvändningens framtida klimatpåverkan och det var därför jag började studera just detta.

Sågs främst som nedskräpningsproblem

Förväntningar, narrativ och inte minst politiska beslut påverkar i sin tur teknikutvecklingen. Ellen Palm började därför studera synen på plast hos beslutsfattare inom EU. I intervjuer med politiker, experter och miljöorganisationer i Bryssel blev det tydligt att plast framför allt sågs som ett nedskräpnings- och avfallsproblem. Den ökande produktionen, mängden plast som florerar i samhället och dess samband med fossil utsläpp lyftes sällan som problem.

– Vi ser bevis på detta på policysidan. Beslut gällande plast har framför allt handlat om att minska nedskräpningen, exempelvis fasta korkar på flaskor och även plastpåseskatten var ett initiativ för att minska nedskräpningen i Europa. Vi har dock sett färre beslut för att komma till roten med problemet, att minska mängden plast och mängden fossil energi som går åt vid tillverkning, säger Ellen Palm.

Intervjuerna gjordes under 2017–2018 och enligt Ellen Palm har detta delvis förändrats idag. Under de pågående FN-förhandlingarna tycker hon att EU tagit en skarpare position och för fram fler aspekter av plastproblematiken. Samtidigt tycker hon att andra aktörer fortfarande tenderar att prata om insamling av avfall och återvinning framför förebyggande arbete.

Industrins fokus på cirkulärt kol

Ett ökat tryck på plastindustrin att hantera fossila utsläpp ledde Ellen Palm vidare till att studera industrins framtidsvisioner för en mer hållbar plasttillverkning och -användning. I dessa studier blev det tydligt att industrin försöker frikoppla plast från dess klimatutsläpp genom att lyfta möjligheterna med cirkulärt kol.

– Industrins idé handlar om att sätta det cirkulära fokuset på själva kolet. Genom att använda och återanvända kolatomer från alla möjliga produkter och källor hävdar industrin att kolflödet blir cirkulärt och därmed kan användningen av fossilt kol minska. Detta förbiser i mångt och mycket behovet av att minska själva produktionen och mängden plast. Vi anser att industrins visioner riskerar att fördröja dessa åtgärder.

Ellen Palm hänvisar till OECD som uppskattar att användningen av plast kommer att tredubblas till år 2050. Den stora utmaningen ligger nu i att begränsa ökningstakten vilket i sin tur väcker frågor om att begränsa användningen, men för vad och vem, och därmed blir plast också en fråga om rättvis fördelning. Här hänvisar Ellen Palm till en studie av kollegor vid Lunds universitet som tittat just på detta.

Plastförhandlingarna inom FN

Ellen Palm är sedan augusti postdoc vid Roskilde universitet, där hon kommer att studera plastförhandlingarna inom FN. Likt allt annat multilateralt samarbete präglas även dessa förhandlingar av det spända geopolitiska läget. Inom FN ser Ellen Palm en förflyttning, från ett tidigare snävt fokus på nedskräpning i marina miljöer har förhandlingarna nu fokus på plastens hela livscykel. Vissa medlemsländer talar nu om begränsningar av plastproduktion.

– FN-förhandlingarnas sista möte äger rum nu i november i Busan, Sydkorea. Frågan om plast har lyckats gå från att ses som ett lokalt nedskräpningsproblem till att bli föremål för global förhandling. Med mer ambitiösa parter, däribland den koalition som bildats av små ö-nationer, EU och stora delar av den sydamerikanska gruppen, blir det spännande att fortsätta följa utvecklingen.

Vad anser du behöver hända för att minska plastens påverkan på klimatet?

– Plast måste kopplas till diskussioner och beslut i bredare skala – fossil råvara, kemikalieanvändning, nedskräpning, ökad population, människors hälsa och cirkulär ekonomi. Även om klimatperspektiven har fått mer plats i plastdiskussionerna är det viktigt med en fortsatt integrering av frågor gällande nedskräpning, klimat och kemikalier. Det hoppas och tror jag att min avhandling kan bidra till, säger Ellen Palm.