Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2025-06-20
Påskyndar klimatomställningen i byggsektorn
För att minska de fossila utsläppen inom byggsektorn krävs en väl sammanhållen värdekedja, engagerade aktörer och att gräva djupare i olika åtgärders effekter. Ida Karlsson har doktorerat inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Hon ser framsynthet och policy som de stora knäckfrågorna framåt.
Ida Karlsson är postdoc på Chalmers och har under sex år varit doktorand inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Programmet, som avslutades våren 2025, har undersökt tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar under resan mot Sveriges mål om nollnettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. I industriella fallstudier har forskningsprogrammet studerat försörjningskedjorna för byggnader, transportinfrastruktur och transporter, som tillsammans omfattar uppskattningsvis 75 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.
– Det som tilltalade mig med forskningsprogrammet var systemtänket och den nära samverkan med myndigheter och näringsliv. Jag har arbetat flera år som hållbarhetskonsult, men kände att jag ville angripa samhällsbyggnad från ett annat perspektiv, säger Ida Karlsson.
I sin forskning har hon tagit ett helhetsperspektiv på frågan om byggsektorns väg mot nollutsläpp. Vilka åtgärder som krävs, på vilket sätt alla aktörer inom värdekedjan kan bidra och hur arbetet mellan aktörer kan taktas ihop på bästa sätt. När i tidslinjen kommer olika aktörers åtgärder in och vilka åtgärder visar sig vara de mest effektiva. Arbetet som involverar materialproducenter, beställare, konsulter och entreprenörer kan liknas vid ett stort pussel.
Enligt Ida Karlsson är potentialen stor. Det går redan nu att halvera klimatpåverkan i kompletta bygg- eller anläggningsprojekt. Men i de fall det har lyckats har det handlat om spjutspets- eller pilotprojekt, med en särskild organisation och budget.

– Tyvärr lyckas inte lärdomarna från specialprojekt överföras till resten verksamheten. Just att ta del av lärandet har visat sig vara en stor utmaning i hela byggsektorn. Materialleverantörerna kan och har börjat leverera produkter med lägre klimatpåverkan, men det måste efterfrågas i resten av värdekedjan för att slå igenom, förklarar Ida Karlsson.
Hon har arbetat nitiskt med att identifiera och kvantifiera åtgärder längs hela värdekedjan för att lägga grunderna för ett helhetsperspektiv. Men även att sätta materialet i händerna på de olika aktörerna för att få dem att integrera i sina befintliga processer och arbetsflöden. Tidigt i arbetet låg fokus på anläggning. Ida Karlsson berättar att Trafikverket var tidiga med att ställa klimatkrav. Hon har arbetat nära dem, Skanska och WSP, och fick även in materialleverantörerna i arbetet.
– Konsortiet har varit fantastiskt! Jag har kunnat luta mig mot akademisk forskning och litteraturöversikter och samtidigt jämka det med aktörerna och vad de själva pekar på för utmaningar och lösningar. Det har varit en iterativ process hela vägen. Det har också varit givande att ha med policyexperter i processen – hur kan man jobba vidare med styrmedel baserat på mina resultat? Jag har gjort hindersanalyser och tittat på barriärer och möjliggörare för omställningen och möjliggörare för att finna lösningar på de hinder som identifierats.
Det mest utmanande är enligt Ida Karlsson att göra kvantifieringen. Det vill säga att räkna ut potentialen och se vilka åtgärder som går att skala upp och vilka åtgärder som är svårare. I det arbetet har också många målkonflikter blivit påtagliga. Forskningen har sedan tidigare lutat sig mycket på biobaserade lösningar, men Ida Karlsson förklarar att vi ofta övertecknar hur mycket biomassa som finns tillgängligt, både på svensk och global nivå.
– Här måste man gräva mycket djupare i vilka effekter vissa åtgärder får och hur åtgärderna står i förhållande till andra hållbarhetsmål och vad det innebär för kostnad. Många åtgärder är tekniskt genomförbara, men vi behöver också säkerställa lönsamma affärer och arbeta med realistiska åtgärder.
Målkonflikten om biomassa och svårigheten att navigera i den hårt debatterade skogsfrågan fick Ida Karlsson att göra en ordentlig litteraturgenomgång av skogsforskning. Ett arbete hon inte publicerat men använt för egen del för att ha kött på benen i sitt fortsatta arbete.
Policyfrågan är dock den stora frågan framåt. Visserligen rör det på sig och Ida Karlsson hänvisar till den klimatdeklaration som finns, men som inte innehåller prestandanivåer. Hon gav också underlag till Boverkets arbete med att ta fram gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration, men dess implementering drogs tillbaka av regeringen när EU:s energiprestandadirektiv beslutades. EU-direktivet ska dock inte vara en del av svensk lagstiftning förrän maj 2026 och Ida Karlsson ser de år som har gått som en missad möjlighet.
– Det var väldigt synd, Sverige hade kunnat ta en ledande position, men nu valde man att inte göra det. Många av aktörerna har dock tagit till sig av vårt arbete och jobbar för att skala upp många av de lösningar som jag har tittat på. Bland annat användning av biobränsle och elektrifiering av vissa materialprocesser, samt ökade återvinningsgrader. Även på betongsidan har mycket arbete skett och det finns nu betong med lägre klimatpåverkan i stor skala, som delvis innehåller andra bindemedel än cement med kalksten, som traditionellt sett använts.

Byggbranschen ser Ida Karlsson som tudelad, å ena sidan konservativ, å andra sidan innovativ och snabbfotad. En utmaning är att arbetet sker i enskilda projekt och där varje projekt har sin egen plan, egna åtgärder och egen budget. Lärandet och erfarenheterna går lätt förlorade. Värdekedjan och tidshorisonten är lång. Alla involverade aktörer ska tro på åtgärder, ta ansvar och stå för garantin.
– Många aktörer tycker att arbetet inom Mistra Carbon Exit har konkretiserat klimatomställningen i byggsektorn och tydliggjort på vilket sätt olika åtgärder kan och bör tillämpas, samt vid vilka tidpunkter. Det har byggt tillit hos aktörer inom hela värdekedjan vilket känns både roligt och givande.

Ida Karlsson kommer nu att arbeta vidare med att mäta och följa upp hur det går för byggsektorn på en mer detaljerad nivå för att se effekter av olika åtgärder. Här ser hon stora möjligheter med att även blicka ut mer internationellt för jämförelser och utveckling. Hon är även intresserad av att studera betongens klimatpåverkan ytterligare då den står för cirka en tredjedel av utsläppen i ett byggprojekt. Här ser hon ett värde av att studera allt från resurseffektiv design och värdet av att bygga om istället för nytt, till optimerade betongsrecept och att titta på nya typer av bindemedel och dess tillgång i ett längre perspektiv.
– Vi har hittat en unik samarbetsarena och byggt mycket kunskap. Dock har kunskapen inte helt skalats upp och nått ut i fingerspetsarna hos organisationer ännu. Det är också viktigt att myndigheter tar sitt ansvar för att bevara byggbeståndet, att minska antalet nybyggen och arbeta mer för att bygga om befintliga byggnader. Här tror jag att vi kommer få se ett stort skifte.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling