Inom forskningsprogrammet Mistra Mineral Governance leder Lisa Dellmuth ett arbetspaket om nationell och global styrning av kritiska råvaror. Här bidrar perspektiv från internationell politisk ekonomi, samt socioteknisk, historisk, sociologisk och statsvetenskaplig forskning med viktiga insikter om hur kritiska råmaterial ger upphov till olika målkonflikter.

– Denna kunskap är central för styrning och beslutsfattande, eftersom Sverige – i takt med ökad efterfrågan på mineraler inom EU – ställs inför växande ekonomiska, miljömässiga och kulturella målkonflikter kring hur risker och välstånd ska fördelas. Dessa målkonflikter behöver förstås ur flera perspektiv för att utvinning ska bli både förutsägbar och socialt hållbar i en tid präglad av säkerhetspolitiska spänningar och geopolitisk rivalitet, förklarar Lisa Dellmuth.

För att ta reda på hur olika länder beskriver och hanterar kritiska råmaterial har en forskargrupp inom Mistra Mineral Governance analyserat nationella och internationella policyer gällande kritiska råvaror, med hjälp av data från International Energy Agency (IEA).

Politisk retorik styr

Lisa Dellmuth förklarar att ländernas hantering till stor del beror på om de är importörer eller exportörer av kritiska mineral. Men också deras position i globala försörjningskedjor samt bredare ekonomiska och utrikespolitiska prioriteringar.

– Vår forskning visar att producerande länder i högre grad betonar miljömål, medan importerande länder – särskilt inom EU – i högre grad lyfter geopolitiska beroenden och diversifiering. Dessa skillnader förklaras bara delvis av faktiska handelsberoenden, och i större utsträckning av politiska prioriteringar och retorik.

Utanför EU är bilden mer varierad. Kina använder mineralexport som ett geopolitiskt verktyg, medan USA intresserar sig alltmer för andra länders tillgångar som ett sätt att säkra inhemsk efterfrågan. USA fokuserar också på bilaterala samarbeten och handel, istället för multilateralt samarbete.

Målkonflikter kräver hantering

Samtidigt poängterar Lisa Dellmuth att politik gällande kritiska råmaterial sällan har ett enda mål att uppnå. Snarare handlar det om att samtidigt säkra tillgången, stimulera inhemsk industri, uppfylla miljömässiga och sociala standarder och upprätthålla konkurrenskraft – detta samtidigt som länderna navigerar geopolitiska utmaningar.

– När dessa mål samverkar uppstår ofta olika synsätt och konflikter. Försök att öka inhemsk utvinning kan underminera miljöskydd och mänskliga rättigheter. Initiativ för strategisk autonomi kan leda till kostsam protektionism, belasta handelsåtaganden och försvaga internationellt samarbete.

Forskningen inom Mistra Mineral Governance visar att målkonflikter ofta erkänns, men sällan synliggörs och hanteras systematiskt. Här krävs förbättring, annars finns risk att strategiska mål inte uppnås, konstaterar Lisa Dellmuth.

Hon lyfter vikten av att små och medelstora länder, inklusive EU:s medlemsstater, fördjupar samarbetet som svar på stormakternas strategier.

– Samarbete kring försörjningskedjor, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter är möjligt även när länderna inte är helt överens. I en tid av ökande autokratisering är det särskilt viktigt att demokratier bygger partnerskap trots ideologiska eller kulturella skillnader. Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och SADC och EU:s Global Gateway- samarbete med Botswana är exempel på detta.

”En central fråga i världsekonomin”

Globala spänningar till följd av länders olika prioriteringar kan komma att förstärkas, menar Lisa Dellmuth. Om EU etablerar nya partnerskap och stärker sin förädlingskapacitet, kan det leda till minskat importberoende av många kritiska mineral, fler arbetstillfällen och ökad acceptans för mineralutvinning.

Å andra sidan kan fokus på självförsörjning och nationell säkerhet i EU-länderna leda till att andra stater tar till protektionistiska åtgärder, ekonomiskt tvång eller försök att blockera EU:s tillgång till kritiska resurser. Det kan också innebära förändrade villkor för företag på internationella mineralmarknader och därmed försvåra globalt samarbete.

– För att undvika ökad rivalitet bör EU fördjupa samarbetet med mineralproducerande länder och visa ett tydligt ledarskap.

Tidigare i år skrev Lisa Dellmuth, tillsammans med kollegor inom Mistra Mineral Governance, en debattartikel om Sveriges kommande mineralstrategi. I artikeln uppmanar forskarna regeringen att beakta åtta områden, däribland fördelning av risker, intäkter och kostnader, utvecklad inhemsk förädling, fördjupat samarbete med andra länder och att se möjligheter med ett nytt geopolitiskt landskap.

Lisa Dellmuth kommer nu fördjupa arbetet utifrån data om nationellt beslutsfattande och global styrning av kritiska råmaterial, samt studera medborgares preferenser kring dessa frågor.

– Jag ser inte kritiskt råmaterial som ett nischämne, utan en fråga som ger bredare insikter om ekonomiskt samarbete och konflikt i världsekonomin. En central fråga är om de pågående spänningarna innebär att vi behöver ompröva etablerade teorier om ekonomiskt samarbete och konflikt, eller om vi befinner oss i en övergående period som leder till en ny samarbetsordning, säger Lisa Dellmuth.