Under 2024 började Emmy Wassénius och Giulia Rubin, forskare inom Mistra FinBio (Mistra Finance to Revive Biodiversity), studera statistik och underlag om kriser. När de gick igenom materialet såg de att datan och verktygen för att förstå dynamiken i och bakom händelserna är begränsade. Enligt Emmy Wassénius visar de flesta katastrofdatabaser var händelsen ägt rum, när den inträffade och dödstal. Siffror som är statistiskt viktiga, men inte speglar hur mänskliga beslut, miljömässiga påfrestningar och sociala sårbarheter samverkade innan själva händelsen och påverkade utfallet. Därav blir det svårt att dra lärdomar och förutse kommande kriser. Det blev utgångspunkten för prototypdatabasen Shock Tracker.

– Vi bestämde oss för att skapa en prototypdatabas som förklarar de social-ekologiska dynamikerna bakom kriser och som harmonierar med data som redan finns tillgänglig. Genom att sätta samman informationen kan vi skapa en mer holistisk bild av kriser, så att samhällen, beslutsfattare och finansiella aktörer kan lära av tidigare händelser och samordna sina insatser mer effektivt framöver, berättar Giulia Rubin.

Värdefullt verktyg för investerare

Shock Tracker kombinerar information och statistik från vetenskapliga publikationer, nyhetsrapportering och människors egna upplevelser. Både vetenskaplig data och personlig rapportering kan lämnas via ett onlineformulär på databasens hemsida. Giulia Rubin berättar att det i arbetet blev tydligt att den data som samlas in kan berikas med insikter från någon som personligen varit involverad i exempelvis en torka, en översvämning eller en politisk kris. Dessa berättelser tillför nyans, känslor och sammanhang och ger i slutändan beslutsfattare en mer komplett bild av hur social-ekologiska kriser utvecklats på en specifik plats. Syftet med Shock Tracker är att gå från reaktiv till mer proaktiv krisberedskap och att möjliggöra mer effektiva strategier för både förebyggande och återhämtande insatser.

– Politiska beslut, strukturella svagheter, landanvändning och ekologiska påfrestningar kan samverka, så varje kris formas av många sammanlänkade faktorer – oavsett om det handlar om en industriolycka som ett dammras, en tyfon eller en plötslig geopolitisk omvälvning. Att förstå dessa samband är avgörande, inte bara för effektiv katastrofriskhantering utan även för att utforma långsiktiga resiliensstrategier, säger Emmy Wassénius.

Hon konstaterar att detta är särskilt viktigt för forskningsprogrammet Mistra FinBio som arbetar med att stödja finansiella aktörer att bättre förstå systemrisker och hur de själva bidrar till dem.

– Investerare och företag spelar en avgörande roll i hur mark används, hur resurser flödar och hur infrastruktur utvecklas. När de kan se den kausala kedjan som leder till kriser – och var de själva befinner sig i den – är de bättre rustade att investera på sätt som bidrar till att sänka systemrisker och bygga mer resilienta utvecklingsvägar, säger hon.

Förbättrad kommunikation

Det finns planer på att utöka databasen med fler case och fler typer av hot, särskilt från delar av världen som vanligtvis är underrepresenterade i globala data. Enligt Giulia Rubin vill de också förbättra hur insikterna från plattformen kommuniceras så att den komplexa datan kan användas av olika aktörer.

– Det kan innebära att vi genomför och presenterar analyser som är riktade mot specifika aktörer , som politiska beslutsfattare eller kapitalförvaltare. En viktig prioritet är också att förbättra kommunikationen för att öka deltagandet i datainsamling. Detta skulle bygga starkare broar mellan forskare och individer runt om i världen som sitter på mängder av kunskap om vad som hände före, under och efter en kris i just deras hemtrakt.