I december utsåg Mistras styrelse Anna Jöborn, avdelningschef för kunskapsavdelningen på Havs och vattenmyndigheten, till ny vd. Hon efterträder Åke Iverfeldt som gick i pension vid årsskiftet. I dagarna tar Anna Jöborn plats vid rodret.

– Det ska bli mycket spännande att jobba på Mistra, särskilt i dessa tider då forskningens roll och position satts på sin spets. Vetenskapen har blivit debattens mittpunkt och forskningssamhället når ut till allmänheten på ett sätt jag aldrig sett tidigare. Här är Mistras forskningsprogram helt i linje med mycket av det som diskuteras – hur ska ett samhälle agera på kort och på lång sikt för att skapa en hållbar utveckling. Det är utmanande för forskarsamhället att stå mitt i stormens öga, men en unik möjlighet, säger Anna Jöborn.

Hon tror att en viktig del är att stärka kommunikationskompetensen från forskningens sida och lyssna in samhällsbehov, samtidigt som man värnar om kvalitet och integritet. Anna Jöborn ser en stor potential i att förstärka Mistras arbete med Mistra Dialog – att föra forskning, politik, näringsliv och allmänhet närmare varandra.

Hon är mån om att lyfta fram behovet av forskning och innovation till stöd för näringslivets utveckling i en mer hållbar riktning.

– Här har Mistra varit en föregångare som finansiär och kommer att ha en viktig roll även framöver.

Stort behov av tvärvetenskap

Att korsbefrukta forskning inom en rad områden är ytterligare ett område Anna Jöborn lyfter. Som programchef i det tidigare Mistraprogrammet Vastra – Vattenstrategiska forskningsprogrammet, som avslutades 2005, har hon god förståelse för att olika kunskapsområden behöver kombineras.

Samhällsvetenskap och humaniora ser hon som viktiga förutsättningar för miljöforskning.

– Vi kan inte alltid börja i den naturvetenskapliga och tekniska änden, utan behöver undersöka hur samhället är konstruerat, våra ekonomiska system, beteenden samt moraliska och etiska överväganden. Mistras tvärvetenskapliga program gör just detta och jag utvecklar gärna detta ytterligare.

Färgteve väckte intresset för havet

Anna Jöborn har en fil dr i mikrobiologi, är byggnadsingenjör och har läst konst- och arkitekturhistoria samt u-landskunskap på Sida. Hon har arbetat som chef, moderator och föreläsare och med miljöfrågor inom både privat och offentlig sektor.

Hon är, som en av världens experter på området, invald i planeringsgruppen för FN:s årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling. Det är ett arbete hon fortsätter och som hon värnar extra mycket i den tid vi nu befinner oss i. För trots att de arenor där olika aktörer möts inte går att genomföra som tidigare, kvarstår de viktiga frågorna. Behovet av nya sätt att kommunicera sätter även frågan om en kommunikativ maktbalans i fokus.

– Här i västvärlden kan vi fortsätta att kommunicera digitalt, men de som blir hårdast drabbade i denna kris, och i andra kriser, har inte lika självklart den möjligheten. Om vi ska kunna föra en dialog kring ny kunskap är det viktigt att fundera över genom vilka kanaler vi når ut till olika målgrupper i samhället.

Och det var familjens nyinköpta färgteve och ett program om Röda havet som väckte Anna Jöborns intresse för hav och vatten redan som barn.

– Jag blev så fascinerad av de färger som fanns under ytan och att havet är så outforskat. Mitt engagemang för miljöfrågor började med händelser vid vatten och har under åren utvecklats till en genuin nyfikenhet kring samspelet mellan människa och miljö. Det som döljer sig under ytan i havet är fortfarande ett relativt outforskat område, här skulle Mistra kunna göra en insats framöver.

Tajming – en förutsättning för att påverka beslut

Att gå från en position som chef och tjänsteman på en myndighet till vd på en stiftelse ser hon som ett spännande kliv. Hon ser att hennes erfarenhet från en nationell myndighet, mån om att basera sina beslut på vetenskaplig grund, lärt henne hur viktigt det är med tajming – hur och när vi kommunicerar för att forskningen ska ha möjlighet att påverka policys och regelverk.

Anna Jöborn anser att coronakrisen även har medfört att fönstret för att diskutera miljö- och klimatfrågor och den fortsatta samhällsomställningen nu står öppet för forskarvärlden. Ett tillfälle man inte får gå miste om utan ta möjligheten att delta i samtalet och bidra med ny kunskap på lokal och global nivå.

Rollen på Mistra kan innebära en större frihetsgrad som hon gärna nyttjar för att hitta nya vägar framåt.

– Jag hoppas att jag i min roll, tillsammans med Mistras kansli och forskare i Mistras program, vågar utmana och experimentera och tillsammans kan bidra till en testbädd för nya idéer i nära dialog med användarna av kunskapen.