FOTO: Johanna Gustafsson, Mistra FinBio.

På åtta fält i södra Sverige har det sedan maj månad pågått intensiv provtagning. Jordbrukarna har både tagit månadsvisa jordprover och veckovisa prover av insekter fångade med hjälp av så kallade Malaisefällor. Fyra av fälten är utvalda för att de hör till gårdar som är engagerade i Svensk kolinlagrings program för ökad jordhälsa och kolinlagring i jordbruksmark. De andra fyra fälten är lämpliga granngårdar som har utgjort en kontrollgrupp. I slutet av augusti avslutades provtagningen. Nu ska DNA-proverna sekvenseras och därefter kommer resultaten att analyseras. Målet är att utveckla metoder där data om biologisk mångfald kan användas som kunskapsunderlag för finansiella beslut.

Emma Granqvist, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, är projektledare för pilotstudien och arbetar inom forskningsprogrammet Mistra FinBio – Finance to Revive Biodiversity. Hon och hennes kollegors arbete inom programmet fokuserar både på att testa nya miljö-DNA-tekniker för att spåra och kartlägga förändringar i biologisk mångfald och på hur fritt tillgängliga data om biologisk mångfald kan användas för investeringsbeslut.

– Miljö-DNA innebär att vi kan få DNA från exempelvis jord, vatten, luft, sediment och från insekter. På så sätt kan vi analysera olika aspekter gällande biologisk mångfald. De senaste tio åren har det skett stora framsteg i arbetet med miljö-DNA. Metoderna för analyserna har förbättrats samtidigt som kostnaden har gått ner, berättar Emma Granqvist. 

Genom att analysera miljö-DNA (eDNA) går det att spåra och kartlägga förändringar i biologisk mångfald. Att undersöka potentialen i både tekniken och analysen av miljö-DNA är ett av forskningsprogrammet Mistra FinBio fokusområden. Syftet är att producera metoder och arbetssätt för att den fritt tillgängliga data om biologisk mångfald ska kunna ligga till grund för ekonomiska beslut. FOTO: Svensk kolinlagring

Intensiv provtagning

För att kunna utvärdera hur de utvalda gårdarnas regenerativa metoder för kolinlagring och jordhälsa påverkar jordbiologin och den biologiska mångfalden har de granngårdar som ingått i kontrollgruppen har haft samma provtagningsschema.

– Vi har fyra Malaisefällor per fält, uppsatta med 60 meters mellanrum. Att vi valt en relativt intensiv provtagning beror på att vi velat testa upplägget och se hur mycket som krävs för att representera ett fält. Vad händer med de slutgiltiga resultaten om vi exempelvis plockar bort hälften av fällorna? Säger Emma Granqvist.

Att forskarna valt att provta just jord och insekter beror enligt Emma Granqvist på att just dessa prover är både praktiskt görbara i ett jordbrukslandskap och bör ge en bra representation av den biologiska mångfald som finns.

Emma Granqvist berättar att det finns flera större forskningsprojekt för miljöövervakning med hjälp av miljö-DNA. Bland annat LIFEPLAN samt det nyligen avslutade Insect Biome Atlas. Ofta handlar det just om att undersöka och kartlägga biologisk mångfald. Det unika i Mistra FinBios pilotstudie är att koppla informationen till förändrad skötsel inom jordbruket och att kombinera resultaten med att utvecklingen av en ekonomisk modell som främjar biologisk mångfald.

Utveckla marknadstjänst för biologisk mångfald

Själva provtagningarna har gått över förväntan, mycket tack vare engagerade jordbrukare. Utmaningarna ligger nu i det teoretiska arbetet i att kunna koka ned, sammanfatta och presentera informationen så den bli användbar för investerare. Emma Granqvist förklarar att de med miljö-DNA exempelvis kan titta på genetisk variation i en och samma art och mellan arter, variationer i population och kopplingen till ekosystemtjänster.

– Utmaningen är både statistisk och konceptuell – hur gör vi informationen tillgänglig utan att förlora för mycket nyanser. Eftersom projektet sker med Svensk kolinlagring så testar vi om vi kan nå en dubbelvinst – med både ökad kolinlagring och ökad biologisk mångfald – inom den viktiga jordbrukssektorn. Om resultaten visar på en ökad biologisk mångfald går det då att presentera detta på ett lättfattligt sätt och utveckla en tjänst likt kolkrediter fast för biologisk mångfald? Eller krediter som innefattar både kol och biologi?

För att ta analysen från labbet och göra det relevant för investerare krävs annan kompetens inom Mistra FinBio. Därför kommer forskarna inom biologi att samarbeta med forskare inom expertområdet hållbar finans. I mars 2025 är det tänkt resultaten från pilotstudien ska presenteras.

– Det finns stort intresse för att mäta påverkan på biologisk mångfald och anta åtgärder som förbättrar den inom både jordbruk och skogsbruk. Här kan miljö-DNA kopplat till förbättrande åtgärder vara en väg att gå för att kunna finansiera en omställning, säger Emma Granqvist.