Som ett led i expertgruppens arbete bjöd Mistra i början av februari in ett drygt tjugotal företrädare för livsmedelssektorn till Stockholm för att lyssna till deras tankar och förslag om framtidens svenska livsmedelssystem. Bland deltagarna fanns företrädare för hela matkedjan: jordbruk, livsmedelsföretag, detaljhandel, miljörörelse och myndigheter.

Ett centralt tema under dialogen handlade om att odling och produktion av baljväxter och växtbaserade proteiner måste öka. Det innebär utmaningar, men också möjligheter, för den svenska livsmedelssektorn. Idag importeras mycket av det växtbaserade protein som konsumeras i Sverige (framförallt förädlade sojabönor). Diskussionen handlade bland annat om vilka grödor som lämpar sig att odla i Sverige, men också om vikten av att bygga upp en ny inhemsk förädlingsindustri.

En annan slutsats från dialogen är att det finns ett stort behov av att fortsätta att öka kunskapsutbytet och samarbetet mellan de olika aktörerna. För att nå ökad hållbarhet krävs ett systemperspektiv. Mistras dialog var i sig ett viktigt bidrag till det, konstaterade en av mötets deltagare Agneta Påander, hållbarhetsdirektör på livsmedelsproducenten Orkla Foods Sverige.

– Vi är beroende av varandra inom livsmedelssektorn, vi är verkligen ett system. Ju mer vi inom Orkla Foods vet vad som händer före och efter oss i kedjan, desto lättare har vi att bidra till en förändring, sade hon och fortsatte:

– För att svara på frågor om hur vi ska odla, tillaga och konsumera mat i framtiden behöver vi alla dela med oss av våra kunskaper. Genom att sitta ner tillsammans vid samma bord och diskutera kan vi öka förändringstakten.

Många av deltagarna under dialogen framhöll också konsumenternas betydelse för en omställning mot ökad hållbarhet. Att inkludera konsumenter och få dem att bli en drivande kraft blir en viktig faktor. Och det är bråttom att ställa om livsmedelssystemet, det måste ske under de närmaste tio-tjugo åren, konstaterade den brittiske professorn Tim Benton, som ingår i Mistras expertgrupp.

Klimatfrågan kom självfallet också upp under dialogen, både hur livsmedelssektorn kan minska sina utsläpp av växthusgaser, men också i vilken mån sektorn kan fungera som en kolsänka och bidra med ett nettoupptag av koldioxid. Även minskad användning av kemikalier och gödningsmedel lyftes fram som betydelsefullt, liksom jordbrukarens möjligheter att använda nya hållbara metoder att bruka jorden, exempelvis precisionsodling.

Den internationella expertgruppen, under ledning av ordförande Johan Kuylenstierna, deltog också aktivt i dialogen. Bland dem fanns Leslie Lipper, som under fyra decennier har arbetat med globala naturresursfrågor och policyarbete inom jordbruket, de senaste åren som chef för organisationen Independent Science and Partnership Council, baserad i Rom.

– Deltagarna här var kunniga och hade många innovativa förslag. Många av de frågor som vi har diskuterat i arbetsgruppen kom också upp här idag. På det viset blev dialogen en bra reality check för oss, sade Leslie Lipper.

Slutsatserna från dialogen kommer nu att ligga till grund för expertgruppens fortsatta arbete. I mitten av februari ska de presentera sina slutsatser för Mistra, inklusive rekommendationer om hur en ny utlysning kan utformas. Om styrelsen beslutar att följa arbetsgruppens rekommendationer kan en utlysning tidigast ske i april i år. Ett beslut om tilldelning av forskningsmedel skulle då kunna tas i slutet av 2019 och programstart ske under första delen av 2020.

Thomas Nilsson vid Mistras kansli var nöjd med dagen.

– Det är viktigt att få med avnämare till Mistras forskning redan i ett tidigt skede. Många av dem som var på plats kan också tänkas vara med som icke-akademiska partners i ett framtida forskningsprogram, konstaterade han.

Text: Henrik Lundström