Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2020-02-19

Kritiken mot COP 25 är delvis orättvis, menar Björn-Ola Linnér

Klimatmötet i Madrid, COP 25, hade tydlig närvaro av Mistra-forskare. En av dem på plats var Björn-Ola Linnér, programchef för Mistra Geopolitics. Björn-Ola Linnér har sedan 2005 varit med på alla klimatmöten utom ett. Han tycker att 2019 års klimatmöte, trots att besvikelsen var stor hos många efteråt, inte var så dåligt.

Det är många som har kritiserat COP 25 och Björn-Ola Linnér säger sig förstå det, mötet i Madrid levde inte upp till de höga förväntningarna.

– Det var ingen COP att vara stolt över men så dåligt var det ändå inte. De svåraste frågorna sköts fram till nästa möte men så var det också tänkt att det skulle ske.

Det hade ändå ett värde, menar han, att tusentals människor träffas och diskuterar dessa ödesfrågor, och han säger att det händer massor av saker även om det inte alltid leder till beslut.

– Kritiken är något orättvis. Den föder en populism mot FN-systemet och ofta dras alla politiska ansträngningar över en kam. Vi har misslyckats att förmedla hur svårt det är att få alla världens länder att enas om åtgärder.

En bra sak som Björn-Ola Linnér lyfter fram är att länderna inte kompromissade i frågan om utsläppshandel och åtgärder i andra länder. Det vill säga om länder ska kunna ta genvägar fram till målen i sina nationella klimatplaner genom exempelvis utsläppshandel eller att ett land får tillgodoräkna sig att man genomför klimatåtgärder i ett annat land. Här gällde frågan om även länder där utsläppsminskningarna sker ska få räkna in dem i sina klimatbidrag.

– Det viktigaste var att man undvek att Parisavtalet blev urvattnat genom att öppna upp för dubbelräkning av utsläppsminskningar.

Och även om man inte fick till utökade klimatbidrag från de stora utsläpparna vid detta möte, så enades man om att parterna ska lämna in uppdaterade nationella klimatplaner under nästa år, berättar Björn-Ola Linnér.

– Positivt var också att arbetet med att stärka frågan om skador och förluster som orsakats av klimatförändringar fortsätter trots starkt motstånd från rikare länder som USA. Liksom att man beslutade om en uppdaterad åtgärdsplan för jämställdhet, samt att många länder nu stärker kopplingen mellan hav och klimat i sina klimatplaner, säger han.

Slutligen tog EU tillbaka ledartröjan i klimatarbetet genom att lansera Europas Gröna Giv samt att förbinda sig att som union vara klimatneutrala 2050, även om ett land, Polen, inte ställde sig bakom beslutet.

– Det är den första stora utsläpparen som har antagit ett sådant mål.

Ur Mistra Geopolitics synvinkel var det, menar Björn-Ola Linnér,  intressant att ljuset nu riktades mot de geopolitiska utmaningarna för Parisavtalets genomförande.

På minussidan finns, menar han,  att länder som Australien, USA, Brasilien och Japan motverkade att mötet kunde ta några väsentliga steg framåt i ambitionerna.

– Deras agerande gör att vi trots allt får se det som en framgång att mötet inte tog ett steg tillbaka, Björn-Ola Linnér.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling