FOTO: Anna Lehrman

Mistra Biotech var ett åtta år långt forskningsprogram som studerade användningen av bioteknik inom växtförädling och djuravel ur naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och etiska perspektiv. Programmet avslutades 2020. Nu har en studie som påbörjades under programtiden färdigställts och publicerats. Den presenterar både resultaten från programmets fältförsök med en genmodifierad King Edward-potatis och hur allmänhetens attityd till genteknik blev mer positiv efter fältbesöket.

Sommaren 2019 välkomnade forskningsprogrammet Mistra Biotech intresserad allmänhet att lära sig mer om deras fältförsök med genmodifierad potatis i Borgeby. Syftet var att se om ett fysiskt fältbesök, där forskarna inom projektet berättade om potatisen, förändrade attityden till genmodifierade grödor. Forskning visar nämligen att attityden till genetiskt modifierade grödor är starkt förknippad med kunskap. Konsumenter med låg kunskap har en mer negativ attityd, medan konsumenter med högre kunskap om GM-mat har en mer positiv attityd.

Inget bladmögel med resistensgener

Potatis är en av de viktigaste grödorna för människan, men bladmögelangrepp är ett stort problem vid potatisodling, som kräver omfattande besprutning. Varje år orsakar bladmögel en global förlust på 16 procent, med en enorm kostnad som följd. Med genteknik ges forskare möjlighet att kunna utveckla potatissorter och andra grödor som är mer mögelresistenta och har högre kvalitet samtidigt som det krävs mindre besprutning. Mistra Biotechs nya studie visar resultaten av den vanligaste potatissorten i Sverige – King Edward – där tre resistensgener, så kallade immunreceptorer, tillsatts för att göra den mer resistent. Erik Andreasson, professor i växtskydd och chef för resistensbiologienheten vid SLU, berättar:

– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen patogenen och sätter igång ett starkt immunförsvar. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt. Med tre resistensgener blir potatisen mer uthållig. Vi gjorde tre fältförsök, under 2019, 2020 och 2021 och resultatet var fantastiskt. Den genmodifierade potatisen hade en extrem resistens och drabbades inte alls av bladmögel.

Enligt Erik Andreasson gjordes försöken som presenteras i studien enligt ”klassisk genmodifiering”. Även om det rent praktiskt skulle kunna gå att odla denna potatis i stor skala redan idag är det inte möjligt på grund av EU:s lagstiftning gällande GMO. Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat gällande gensaxen (CRISPR/Cas9) och cisgenesis, som innebär att man med genteknik överför gener mellan närbesläktade organismer. I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som finns i andra potatisförädlingsmaterial kunna användas för att odlingen skulle falla inom ramen för cisgenesis, istället för GMO som försöken i studien faller under.

Från skeptiskt till engagerat

Att människors attityd till genmodifierade grödor undersöktes i samband med fältförsöken kom sig dels ur tidigare forskning som visar sambandet mellan attityd och kunskapsnivå och av reaktionerna under ett event strax efter programmets uppstart. Anna Lehrman, tidigare biträdande programchef inom Mistra Biotech, berättar att de tidigt i programmet bjöd in till en pressvisning på en gård med flera olika fältförsök för genmodifierade grödor i Kristianstad. Besöket började inomhus med presentationer av programmets forskare.

– Det här var när debatten om GMO ofta kom att handla om storbolag som Monsanto och deras agerande och herbicidtolerant soja från Sydamerika. Det var i den kontexten många av frågorna från journalisterna ställdes. Väldigt lite handlade om det som forskarna presenterade och tonen var nästan anklagande. Efter presentationen gick vi ut i fält och deltagarna fick titta, klämma på grödorna och ställa frågor. Det var som att vända på en hand i tonläge och hur frågorna ställdes. Från skeptiskt och ifrågasättande till nyfiket och engagerat. Det föddes en idé om att titta mer på om och hur en attitydförändring sker vid fältbesök, säger Anna Lehrman.

Tillbaka till sommaren 2019. Anmälan till fältbesöket utannonserades via SLU:s sociala medier med fokus på att deltagarna skulle få träffa forskare och lära sig mer om hur potatis kan bli godare och mer miljövänlig och att deltagarna hade möjlighet att bidra till forskning genom att delta i en undersökning. Ingen information om genteknik gavs i inbjudan. På väg till och från fältodlingarna fick de som ville svara på ett antal påståenden om bland annat risk, betydelsen av genteknik samt om genteknik främjar stora företag mer än jordbrukare och konsumenter.

Resultaten visar en mer positiv attityd till GM-grödor efter fältbesöket och ger indikationer på att tillgång till vetenskaplig information och egen upplevelse av genteknik, som exempelvis ett kort fältbesök, i kombination med diskussion kan bidra till att konsumenter får en mer positiv attityd och minska stigmatiseringen, konstaterar studien. Anna Lehrman påpekar dock att studien var liten och att besökarna inte kan ses som representativa för den svenska befolkningen, men att mer kunskap och egna upplevelser har potential att förändra attityden till genteknik. Forskarna fick många frågor och flera av besökarna uttryckte att de uppskattade arrangemanget där de själva fick träffa och diskutera med forskarna.

– Vi har inte undersökt exakt vad det var som bidrog till att de ändrade inställning, men jag tror att det kan handla om att det blir mindre abstrakt när man får se odlingen i verkligheten. Potatisplantor som ser ut som vilka som helst och att forskarna är som folk är mest och med en drivkraft om hållbar odling. Allt blir lite mindre science fiction. Jag tror också svenskars generellt höga förtroende för forskare är en anledning, säger Anna Lehrman.

Viktigt tillskott till EU:s utredning

Att kunskap och attityd gällande genteknik hänger ihop visar sig också i EU-barometern om matsäkerhet. I sammanställningen över svenskarnas svar har långt fler svenskar hört talas om genetiskt modifierade ingredienser i livsmedel eller drycker, jämfört med medelvärdet i EU. På frågan om vilka ämnen som bekymrar de svarande när det gäller livsmedel är också svenskarna mindre oroade över genetiskt modifierade ingredienser jämfört med EU-invånare i snitt. Samtidigt anger färre svenskar än EU-invånare i snitt att de är personligen intresserade av ämnet livsmedelssäkerhet.

Enligt Erik Andreasson är Mistra Biotechs studie ett viktigt tillskott till den utredning om nya genetiska tekniker som nu förs inom EU-kommissionen. Han skriver nu på en artikel till den vetenskapliga tidskriften Trends in Biotechnology, tillsammans med den forskningsavdelning som levererar material till EU-kommissionen i frågan, samt arbetar med en utredning beställd av Växtskyddsrådet.