Hur ska vi förstå och engagera oss i en förändring när vi själva inte har orden och språket för att beskriva den? 2021 utkom den isländska poeten och författaren Andri Snær Magnason med boken Om tiden och vattnet. I boken tar han sig an hur klimatet förändras genom att undersöka tidigare paradigmskiften och i samtal generationer emellan. Idén till boken väcktes när han i dialog med en klimatforskare diskuterade dennes svårighet med att få människor att ta till sig data, och hur han som författare kunde använda kraften i berättelser för att skapa förståelse och engagemang för klimatforskning. Kanske hade Andri Snær Magnason inte bara tillåtelse att skriva om klimatfrågan, kanske var det också hans medborgliga plikt? En stor utmaning visade sig vara språket.

– Om jag säger en mening från forskningen: År 2100 förväntas PH-värdet i världshaven att minska från 8.1 till 7.7 och det är den största förändringen som skett under 50 miljoner år. Skulle du ha gråtit om jag sa 7.5? Egentligen är varje ord jag säger betydelselöst. 50 miljoner år är för stort för att förstå, PH-värdet är för abstrakt och till och med år 2100 är kulturellt meningslöst för vi uppfostrades att tänka på år 2000 som framtiden.

När paradigmskiften sker kollapsar språket, konstaterar Andri Snær Magnason. I sin bok tog han sig an utmaningarna – för att förstå framtiden behövde han gå till historien, för att prata om forskning behövde han se till mytologi, för att vara rationell behövdes poesi och för att sätta frågan i ett globalt perspektiv behövde han vara personlig. Allt detta i ett perspektiv om vad tid innebär när vi nu befinner oss i en geologisk tidsålder.

Enligt Andri Snær Magnason tar det runt 100 år för att skapa språk, acceptans och en allmän förståelse som förklarar stora skiften. Han lyfter flera exempel. När Island gick från nordisk mytologi till att bli kristet var reglerna för att skriva poesi kopplade till Asagudarna. Ordet himmel beskrevs som ”Dwarfs helmet”, jorden som ”Bride of Odin”.

– Hur skriver du poesi om den nya Kristus när språket tvingar dig att prata om Asagudarna? Och hur anpassar du dig efter en ny realitet när språket tvingar kvar dig i den gamla? Hur kan jag förstå att jag lever i en era som jag inte förstår?

Även Copernicus teorier om att jorden är rund och en del av ett solsystem samt demokratins intåg på Island är ett exempel på en hundra år lång process, enligt Andri Snær Magnason. Men när det kommer till klimatfrågan har vi inte 100 år på oss att skapa förståelse. I sin bok Om tiden och vattnet har Andri Snær Magnason pratat med sina mor- och farföräldrar och med sin dotter för att symbolisera det tidsperspektiv vi själva bär genom generationer och de förändringar vi är med om under den tiden. Det vill säga den tid som skapat oss och det tid vi själva skapar.

– Genom generationer kommer min dotter kunna röra 250 år med sina bara händer. Och vi kan alla räkna på det själva – när är någon som du älskar fortfarande vid liv?

Skambegrepp försvårar förändring

Skiften innebär både praktiska och emotionella utmaningar och det kan handla om medvetna och omedvetna handlingar och beteenden. För Kimia Kazempour, projektledare för WWF Sweden Youth, finns ett tydligt tillfälle då hennes samhällsengagemang tog fart: när Jina Mahsa Amini blev gripen och misshandlad till döds av sedlighetspolisen i Iran.

– Under min uppväxt i Sverige var jag inte så intresserad av politik, följde inte nyheter utan var ganska naiv. Jag tänkte inte så mycket på varför mina föräldrar lämnade sitt hemland för att komma hit och varför jag växte upp i Sverige. Det som hände för två år sedan var en ögonöppnare och fick mig att inse att jag behövde engagera mig och använda min röst, säger Kimia Kazempour.

Samtidigt tycker hon sig se en trend där allt fler unga människor ignorerar det som inte rör dem själva. Det ekonomiska läget tror hon bidrar, men framför allt skambegrepp, exempelvis flygskam.

– Det blir allt eller inget. Människor tenderar att stänga ner, de orkar inte ta in nyheter och engagera sig när det känns hopplöst. Det blir en fråga om att göra 100 procent eller inget.

Forskningens roll och inre konflikter

Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH, tycker att fokuset på att vara och bete sig perfekt är en farlig tanke om transformation. Hon har själv gjort en studie om människor som valt att inte flyga där aspekter som information, medvetenhet och kärlek har lett dem till att göra en förändring.

Hennes tankar om hur människor hanterar förändringar blev extra tydlig och tankeväckande när hon för ett par år sedan var mitt i julförberedelserna och hennes dotter undrade om familjen kunde ha julskinka och fortsätta traditionen med en skinkmacka kvällen innan julafton.

– Hon var i tonåren och det pågick något inom henne, tankar om vad som är rätt och vad är fel, vad kan jag tillåta mig själv att göra, vilka begränsningarna finns och vad händer framöver, säger Nina Wormbs.

Nina Wormbs anser att vi behöver prata mer om den konflikt som finns inom oss alla och bilden av att vi alla behöver agera perfekt. Hur kan vi öppna upp för empatiska konversationer om förändring utan att det leder till polarisering? Hon hänvisar till studier som visar att forskning och information kan vara en ögonöppnare för förändring, men det kan också handla om helt andra saker som att man får barn eller om kärlek.

– Men Kimia pekade på något mycket viktigt, hennes kompisar förstår men de fastnar och känner sig som dåliga människor. Förståelse är bara ett steg, men vi måste också få verktygen för att agera.

Pseudodebatter skymmer de viktiga frågorna

Filip Johnsson är programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification med syfte att påskynda en rättvis och konkurrenskraftig omställning till ett hållbart och effektivt energisystem. Han poängterar att förändring handlar om värderingar och normer vilket påverkas av samhällets förväntningar, vilket i sin tur i stort påverkas av vilka frågor som syns och hörs i samhällsdebatten.

– Hur kan vi styra samhället till värderingar och normer som leder till agerande i rätt riktning. Det är verkligen en utmaning, inte minst när vi tenderar att gå mot en mer polariserad politisk debatt. Särskilt inom mitt forskningsfält skapar samhället och därmed politiker pseudodebatter, exempelvis kärnkraft versus vindkraft, istället för att diskutera de riktiga frågorna som energiförsörjning, säger Filip Johnsson.

Inspelningen från konferensen