Mistra Sport & Outdoors har släppt en bok som sammanfattar forskningsprogrammets resultat och lärande. Bild från O-ringen. FOTO: Peter Fredman

Transporter, material och evenemang – idrott och friluftsliv innebär miljöutmaningar och högt tryck på naturen. Men då en tredjedel av Sveriges befolkning ägnar sig regelbundet åt idrott och friluftsliv finns möjligheter för förändring och innovationskraft. Inom forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors arbetade akademi nära organisationer och utövare för att skapa kunskap och lösningar som främjar ökad hållbarhet inom sektorn.

Forskningsprogrammet avslutades under 2025 och nu har resultat och lärdomar samlats i boken Idrotten och friluftslivet – utmaningar, kunskap och handlingsförmåga kring hållbar utveckling och miljö. Redaktörer är Peter Fredman, programchef Mistra Sport & Outdoors samt Susanna Hedenborg och Aurélien Daudi, forskare i programmet.

Peter Fredman och Susanna Hedenborg lyfter särskilt förändrade resmönster och konsumtionsbeteenden som möjliggörare. För prylar handlar det om kunskap gällande materialens hållbarhetstid och för transporter om att förändra hur människor reser till och från sina aktiviteter.

– Med stöd från kommuner och regioner kan det bli enklare att använda kollektivtrafik eller samåka. Det handlar också om att organisera cuper och tävlingar så att fler matcher spelas på samma plats under en sammanhållen tid, säger Susanna Hedenborg.

Hållbarhetspolicys och kriterier

I boken lyfts behovet av att gå från policy till konkret handling och här finns flera goda exempel från forskningsprogrammet. Både Peter Fredman och Susanna Hedenborg framhåller att Mistra Sport & Outdoors bidrog till att utveckla hållbarhetspolicys hos både Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.

– Båda organisationerna är toppen på pyramiden som samlar en tredjedel av Sveriges befolkning, så att gå från ord till handling låg i själva idén med programmet, konstaterar dem.

Ett exempel är också det statsanslag som Svenskt Friluftsliv fördelar till friluftsorganisationerna där hållbarhet blev ett kriterium för att söka verksamhetsbidrag, vilket i sin tur resulterade i flera projekt med fokus på hållbarhet.

– Det resulterade bland annat i ett klimattoppmöte vid Kebnekaise, där Svenska Turistföreningen (STF) bjöd in friluftslivet och transportbranschen för att arbeta med klimatsmarta resor. Åtta av Sveriges största friluftsorganisationer, inklusive STF, Svenskt Friluftsliv, Orienteringsförbundet, Scouterna, Naturskyddsföreningen, Svenska Kanotförbundet, Cykelfrämjandet och Svenska Fjällklubben, har undertecknat protokollet, berättar Peter Fredman.

Susanna Hedenborg lyfter även fram Svenska Kanotförbundet som tillsammans med forskare i Mistra Sport & Outdoors utvecklade en kurs i hållbarhet för deras ledare, där kunskapen tar vidare i nästa led i förbundets paddelutbildningar.

– Deltagare behöver tränas praktiskt för att ändra sitt beteende, poängterar hon.

Utmaning med olika logiker och drivkrafter

En viktig slutsats från forskningsprogrammet anser Susanna Hedenborg att vi egentligen inte kan prata om idrott och friluftsliv eftersom det handlar om så pass många olika typer av aktiviteter och där deltagarnas drivkrafter skiljer sig åt. För att kunna skapa rätt typ av förändringsåtgärder behövs större förståelse för de olika drivkrafterna.

– Ytterligare en insikt från programmet är idrottens och friluftslivets olika logiker. En möjlighet till ökad miljömässig hållbarhet kan vara att förena idrottens prestationslogik – högre, längre, snabbare – med friluftslivets miljölogik – naturkontakt, omsorg, handling. För att lyckas krävs strukturella förändringar både i tankesätt och utövande. Det gäller att inte bara se verksamheten som arenor för prestation utan som platser där hållbarhetsmål är naturligt integrerade, säger både Peter Fredman och Susanna Hedenborg.

Peter Fredman lyfter även vikten av att idrotten och friluftslivet ses och hanteras i ett större sammanhang. Exempelvis behövs modeller för samhällsplanering där aktörer verkar tillsammans. Idrotten och friluftslivet behöver även få en position i den fysiska planeringen och former för aktiv besöksförvaltning och landskapsförvaltning behöver utvecklas.

Om ni fick välja en åtgärd som skulle göra störst skillnad för att göra idrott och friluftsliv mer hållbart – vilken och varför?

– På en övergripande nivå att underlätta för samarbeten mellan forskning, offentlig, privat och civil sektor. Konkret tror vi att en effektiv åtgärd vore att stimulera till ökad miljöidentitet bland utövarna. Det kan ske med både morot, i form av bidrag och sponsring, samt med piska, genom förändrade spelregler, säger Peter Fredman och Susanna Hedenborg.