Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2024-10-10
Hållbarhet och säkerhet – geopolitikens frammarsch
Hållbarhetsagendan hamnar i skymundan när frågor rörande geopolitik och säkerhet är i fokus. Men vad innebär globaliseringens död för globalt samarbete? Och hur kan vi skapa en agenda som adresserar nya perspektiv av säkerhet som omfattar klimat och hälsa? På Mistras jubileumskonferens diskuterades hur nuvarande utmaningar kan hanteras simultant.
Elisabeth Braw, Senior Fellow vid Atlantic Council utkom under 2024 med boken Goodbye Globalization – the return of a divided world där hon undersöker vad globaliseringens kollaps innebär för världsekonomin. Hon anser att globaliseringen får stå tillbaka för geopolitiken och lyfter bland annat hur västvärlden varnade om massiva sanktioner mot Ryssland om landet valde att invadera Ukraina i syfte att få Kreml att tänka om. Medan Ryssland ansåg att anledningarna till att starta ett fullskaligt krig var viktigare än att tillhöra den globala ekonomin och efter invasionen ställt om sin ekonomi.
Elisabeth Braw lyfter näringslivets förmåga att följa trender och agera. Hon hänvisar till den årliga undersökningen Political Risk Survey från WTW som undersöker hur företag hanterar ökade geopolitiska utmaningar och där den senaste undersökningen visar att en stor andel företag upplever problem och utmaningar med anledning av geopolitiska händelser. Företagen tror också att de geopolitiska spänningarna och geopolitiskt motiverade aggressioner kommer att öka.
– Det är ingen vacker bild av globalisering. Globaliseringen har allvarliga problem. Men jag tror inte att det här är dåligt. När världen – och särskilt västvärlden – började bygga upp globaliseringen i slutet av 1980- och början av 1990-talet handlade allt om ekonomi och effektivisering men utan en tanke på hållbarhet, miljö och klimat.
Elisabeth Braw ser geopolitikens frammarsch som ett utmärkt tillfälle att gifta in hållbarhetsfrågorna och tror även att detta öppnar upp nya samarbetsmöjligheter runt miljö- och klimatfrågor, även för länder som inte delar andra värderingar.
Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan och styrelseledamot i forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, hänvisar till jubileumskonferensens inledningstalare Andri Snær Magnasons tankar om att språket kollapsar när vi är inne i ett paradigmskifte. Han känner igen sig gällande det säkerhetspolitiska läget och anser att vi inte har språket eller förståelse när det handlar om hur vi tänker på säkerhet, de aktörer som är involverade, de problem vi pratar om och hur de ska lösas.
– Traditionellt pratar vi om säkerhet som nationell säkerhet, att försvara nationen mot externa militära styrkor. Det innebär att vi lever i ett internationellt samhälle där nationer i relation till varandra agerar på bra och dåliga sätt – med andra ord är det geopolitik. Men det är ett otroligt snävt narrativ av vad säkerhet egentligen innebär.
Robert Egnell berättar att han alltid har kämpat med betydelsen av begreppet säkerhet, använt sig av feministisk teori och könsperspektiv för att bryta idén om att det finns en publik respektive privat sfär av säkerhet. Med konceptet mänsklig säkerhet (human security) som förflyttar fokuset från nationen till individen så blir frågorna intressantare poänterar Robert Egnell.
– Ställer vi frågor om vilka säkerhetsutmaningar vi som människor och grupper av människor står inför dagligen expanderar sfären för säkerhet dramatiskt. Och ser vi till de senaste årtionden så var terrorism och radikalisering inte på säkerhetsagendan förrän efter attacken den 11 september. Internationella brott har seglat upp på agendan och pandemier och klimatförändring pratas det i alla fall om, även om det i min traditionella sfär inte riktigt är en del av agendan trots att det dödar väldigt många fler människor varje år globalt än vad krig gör. För att inte prata om global hälsa som dödar miljontals människor globalt.
Vi behöver tänka på säkerhet på nya sätt för att hantera de utmaningar vi står inför som människor och samhälle, poängterar Robert Egnell. Kanske kan vi inte se staten som både problemet och lösningen.
– Staten är en mänsklig konstruktion som tjänat oss ganska väl under några hundra år men kanske är det dags för en annan politisk konstruktion för att hantera världens nya utmaningar, säger Robert Egnell.
Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre och styrelseledamot i Mistra FinBio, känner oro över att vi rör oss mot en framtid som med anledning av klimatförändringarna och geopolitiska spänningar med största sannolikhet kommer innebära fler kriser.
– Kan vi lära oss av våra misstag och bygga bättre? Beslutsfattare älskar att prata om resiliens, men är riktigt dåliga på att investera i resiliens.
Han håller med Robert Egnell om att vi är i desperat behov av att omdefiniera säkerhetsbegreppet och hänvisar till att vi –trots försök – inte har lyckats behandla klimat och global hälsa i aspekt av säkerhet, något som blev tydligt gällande covidpandemin. Huruvida digitalisering och AI kan vara ett stöd för detta anser Victor Galaz är för tidigt att säga. Kanske kan det hjälpa oss att bli bättre på att förutse extrema väderhändelser. Men han anser att själva innovationsmodellen gällande AI i sig självt är trasig där stora företag genererar modeller baserade på en mängd data och sedan släpper det lös med risk för desinformation som följd. Just nu anser han att det gör mer skada än gott.
Hälsa är inte en isolerad fråga och människors hälsa är inte heller isolerad från andra levande organismer, konstaterar Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola. Begreppet som nu används är ”one health” då omkring 60 procent av nya infektionssjukdomar kommer från djur.
– Vi vet också att vi de senaste 30 åren har runt 30 nya mänskliga patogener där 70 procent av dem är relaterade till djur. Det ger en annan dimension av hälsa och relationen till den socialekonomiska konstruktionen vi lever i.
Enligt Sarah Wamala Andersson har vi redan mycket av den kunskap vi behöver. För att få till förändring anser hon att behövs mer självförtroende, mod och ledarskap för att hantera de nya utmaningarna rörande hälsa och säkerhet.
Victor Galaz påpekar att Lancet Commission redan runt 2015 lyfte en klok strategi när de sa att investeringar i hälsosystemet är en av de bästa klimatanpassningsstrategier vi har, oavsett om det handlar om nya infektionssjukdomar eller värmeböljor.
Robert Egnell tror att krävs en ny form av internationell politik som vi inte har upptäckt ännu för att hantera utmaningarna rörande klimat, säkerhet och hälsa. Han anser att det behövs nya typer av forum för globala relationer med andra aktörer snarare än att stärka institutioner som FN:s säkerhetsråd eftersom det är baserat på mellanstatlig logik. Både näringslivet som sitter på mycket pengar och civilsamhället tror han behöver engageras. Även borgmästare världen runt tror han har mycket mer gemensamt än många stater har och kan vara viktiga för att hitta gemensamma lösningar.
Sarah Wamala Andersson har en stor tilltro till teknologi och AI-verktyg då hon sett många goda exempel. Bland annat framtagandet av covid-vaccinet som inte hade varit möjligt att utveckla i så snabb takt utan ny teknologi. Hon tror dock att vi behöver se till den unga generationen som kommer att arbeta med programmering.
– Vilka värderingar har de och vilka bias tar vi med oss i algoritmerna. Jag är mycket positiv till teknologin och AI och hur det kan transformera våra sätt att leva, samhällen men också bidra till hanteringen av klimatförändring.
Hon lyfter även att vi inte får ge upp tanken om mänskligheten och mänskliga relationer. På en resa till Sydostasien nyligen blev hon påmind om kraften i att människor i lokala samhällen går samman för att arbeta runt hållbarhetsfrågor, näringsliv, politiker och civilsamhälle tillsammans. Att miljarder människor går samman för att hantera utmaningar är en kraft som vi inte får glömma bort.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling