Att arbeta i familjens skog var en av uppväxtens höjdpunkter för Victor Göransson. Men inte förrän han blev äldre och träffade en gammal kompis som pluggade till jägmästare förstod han vidden av skogsbruk. Han sökte in till utbildningen och blev snabbt intresserad av skogens hälsoperspektiv. Både kandidat- och masteruppsats handlade om betydelsen av att vistas i naturlig skoglig miljö. Idag är han doktorand vid SLU och inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest. FOTO: Victor Göransson.

Sedan hösten 2024 är Victor Göransson doktorand på institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU och inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest. Hans forskning handlar om hur hänsyn till skogens sociala värden kan värderas, mätas och integreras i skoglig planering.

– Jag försöker förstå vilken typ av skog som människor tycker om, varför och vilka parametrar om skogsskötsel och naturvårdsåtgärder som påverkar upplevelsen. Men också vilka av dessa parametrar som människor faktiskt ser och vad man tror sig se, förklarar Victor Göransson.

Redan på 1970-talet började forskare i USA studera skogens estetiska värden. Resultaten pekade ofta åt samma håll – människor föredrar skogar med höga träd, god sikt och ett luftigt intryck – så kallad pelarsal. Men bilden är mer komplex än så, enligt Victor Göransson. På individnivå finns stora variationer i preferenser, men även skillnader i vad människor tror att de ser och vad de faktiskt ser. För det många människor uppskattar och upplever som en ”naturlig skoglig miljö” är i själva verket effekten av aktivt skogsbruk. Vackrast upplevs ofta skogen precis innan det i klassiskt skogsbruk är dags för avverkning.

Stigar och variation uppskattas

Under 2025 skickade Victor Göransson ut en onlineenkät om preferenser för rekreation i skogsmiljöer. Till skillnad från tidigare studier som använt stillbilder av skog använde Victor Göransson filmer som svepte över skogsområden för att fånga variationer i miljön och ge en mer sanningsenlig bild över landskapet som sådant. 1 500 svar inkom och analysen är klar.

– Vi förväntade oss inget revolutionerande – svaren i enkäten bekräftar vad tidigare forskning visat är uppskattat gällande trädslag, trädålder, diameter, höjd – klassiska skogsbruksmått. Den visade också att tydliga spår av skogsskötsel sänker upplevelsevärdet. Men framför allt framgår det att stigar har en mycket positiv effekt på upplevelsen, oavsett skog. Tillgänglighet och framkomlighet är viktiga mått som sällan hanteras inom klassisk skoglig planering, säger Victor Göransson.

Han tror att variation i landskapet är en styrka och planen är ytterligare studier på kombinationer av bestånd i skoglig planering. Även om kalhyggen eller tät ungskog försämrar upplevelsen, har det inte lika stor betydelse för upplevelsen om det kombineras med den föredragna uppvuxna luftiga skogsmiljön.

Skogens betydelse för folkhälsan

För att förstå människors känslomässiga koppling till skogen använder sig Victor Göransson av miljöpsykologins begrepp ”nature connectedness”, det vill säga naturkontakt. Studien visar att starkare naturkontakt leder till större uppskattning av samtliga typer av skogliga miljöer.

– I mitt arbete försöker jag röra mig bort från idén att ”pelarsalen” är det enda uppskattade tillståndet och inkludera andra parametrar och tillstånd – skogens betydelse för folkhälsa, för biodiversitet och andra ekologiska mått – och se hur de värderas och hanteras praktiskt i den dagliga skogliga planeringen.

Då den tätortsnära skogen har betydelse för tillgänglighet och därmed hälsa, är han intresserad av hur exempelvis en kommun kan arbeta med frågan.

– Kanske behöver man inom en kommun höja blicken och se och värdera budgetposter på helt nya sätt, prioritera minskad vinst på virke och skogsproduktion och investera i röjning av stigar för att se ökad vinst i form av hälsa, välmående och biodiversitet?

Victor Göransson arbetar för tillfället med en litteraturstudie om skogens sociala värden för att undersöka hur indikatorer kan och bör användas i skogliga beslutssystem som Heureka. Efter det kommer han i samarbete med kommun och skogsägare testa olika rekreationsindex och se hur det kan användas, värderas och optimeras.

– Debattklimatet om skogen är hårt, men jag upplever att mitt arbete överbryggar polariseringen. Det leder till andra typer av samtal om skogens värde och vi har alla en känslomässig koppling. Skogsägare med stort fokus på maximerad vinst pekar ut platser där de plockade svamp med sin farmor och som de vill lämna orörda, samtidigt som personer från miljöorganisationer med stort fokus på biodiversitet uppskattar en löptur i en välgallrad tallskog. Jag hoppas jag kan lyfta och kvantifiera skogens värde för fler människor.