FOTO: SLU/Jenny Svennås-Gillner

Forskningsprogrammet Mistra Food Futures arbetar med att ta fram mål för vad det svenska livsmedelssystemet behöver uppnå till år 2045 för att vara ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbart samt resilient. Programmet utvärderar nuläget, identifierar hinder och möjligheter för hur målen ska uppnås och studerar vilka effekter målen kan komma att ha på andra miljömål och målsättningar i samhället. På KSLA:s sammankomst i november valdes programchef Helena Hansson in som ledamot i akademiens jordbruksavdelning. Totalt valdes 26 nya ledamöter in i akademins tre avdelningar.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som ledamot i KSLA:s jordbruksavdelning?

– Min viktigaste uppgift är att bidra med kompetens och perspektiv från ekonomisk forskning kopplat till jordbrukssektorn. Även sektorns konkurrenskraft, dess kopplingar till hållbarhetsomställningen och uppbyggnad av förbättrad beredskap och resiliens.

Vilken kunskap och vilka perspektiv kommer du att lyfta och bidra med?

– Jag kommer att lyfta behovet av systemperspektiv för att förstå och utvärdera olika lösningar på utmaningar i jordbrukssektorn och livsmedelssystemet i stort. Jag kommer också att bidra med insikter från forskning som syftar till att förstå jordbrukssektorns konkurrenskraft samt ekonomiska situation och utveckling. Och hur detta kan kopplas till exempelvis användningen av mer hållbara produktionsmetoder, strategier för bättre robusthet och förmågan att stå emot störningar. Ett viktigt perspektiv är behovet av evidensbaserad kunskap om hur jordbruket kan utvecklas ekonomiskt i olika situationer och det kommer jag också att bidra med.

På vilket sätt kommer forskningsresultat från Mistra Food Futures att komma till nytta i denna roll?

– Från Mistra Food Futures tar jag med mig behovet av systemperspektiv – förståelsen för hela livsmedelssystemet – från lantbruket till konsumenten via processindustri, handel och distribution av livsmedel. Det handlar om hur de olika aktörerna kan samarbeta, men också påverka varandra. Jag tar också med mig tvärvetenskapliga perspektiv på hela livsmedelssystemet och behovet av att se till både fysiska flöden och förutsättningar, ekonomiska möjligheter och begränsningar och, inte minst, att livsmedelssystemet syftar till att alla ska kunna få tillgång till hållbara och hälsosamma livsmedel i tillräckliga mängder. Så har vi inom Mistra Food Futures identifierat livsmedelssystemets övergripande mål.

Vad hoppas du få med dig tillbaka in till forskningsprogrammet?

 – Livsmedelssystemet och forskningen är under ständig utveckling. Jag hoppas få med mig nya perspektiv och ny kunskap som kan bidra till att fortsätta utveckla det vi gör inom Mistra Food Futures.

Finns det någon särskild utmaning som du anser bör adresseras?

– Ibland blir diskussioner väldigt förenklade. Enkla tydliga lösningar efterfrågas och lyfts fram. Men det enkla kan leda till att målkonflikter inte adresseras. Vi behöver våga röra oss mer i en gråskala mellan det tydliga ”ett” och ”noll” och prata om tillvaron så komplex som den faktiskt är. Jag tänker att ett systemperspektiv kan bidra till detta. Vi behöver också mötas och diskutera frågorna ur olika organisationers och individers perspektiv och verkligen lyssna på vad den andre har att säga. Enkelt att säga men ofta svårare i praktiken!