Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2025-11-19
VA-systemet – Från revolution till osynlig underhållsskuld till hot topic
Rent vatten i kranen har länge tagits för givet. Men Sveriges vatten- och avloppssystem står inför enorma investeringsbehov, samtidigt som ett förändrat klimat och nya krav pressar dricksvattenförsörjningen. Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint ser ett behov av att lyfta frågan i samhällsdebatten och få hållbar infrastruktur högre upp på den politiska agendan.
En stor del av kommunal infrastruktur byggdes 1950–1970-talet och är i stort behov av underhåll. Delar av nätet närmar sig också slutet på sin livslängd. Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint arbetar för att skapa en mer hållbar, smart och effektiv infrastruktur, bland annat genom att utveckla nya arbetsmetoder, öka kunskapen och lyfta frågan i samhällsdebatten. För att uppmärksamma hur systemet för vatten och avlopp vuxit fram och de nya krav på funktion och kapacitet som ställs bjöd Mistra InfraMaint in till ett webbinarium med en av sina forskare, teknikhistoriker David Nilsson.

– Vatten och avlopp börjar komma upp på agendan. Det är viktigt att blicka tillbaka och komma ihåg var vi kommer ifrån, var vi står idag och vilka utmaningar som finns framöver. Kanske är vi på väg mot en VA-renässans?, säger David Nilsson.
Under mitten av 1800-talet präglar revolter och oro hela Europa. Den snabba industrialiseringen och urbaniseringen leder till att många människor drabbas av misär och fattigdom. Samtidigt börjar sambanden mellan vatten, sanitet och hälsa att uppmärksammas. I Sverige dör tiotusentals människor av kolera och medicinaren John Snow identifierar en specifik brunn på Broad Street i London som källan till ett kolerautbrott 1854. Därmed kommer nya insikter om hur sjukdomar kan spridas via förorenat vatten och vikten av att identifiera och arbeta med källan till utbrott.
– Tillgången till vatten var en enskild angelägenhet fram till i mitten av 1800-talet. Detta trots att frågor om sanitet och renhållning var en allmän angelägenhet långt tidigare, exempelvis hur ”hemlighusen” reglerades, förklarar David Nilsson.
VA-systemet skiljer sig på vissa punkter från andra tekniska system. Det är dolt under marken och ägnas därför inte så stor uppmärksamhet från allmänheten. Det finns ingen konkurrens, lokala monopol råder. Att det är ett samhällskritiskt system innebär också ett extremt fokus på drift och mindre tid till strategisk utveckling.
David Nilsson pekar på aktuell forskning inom Mistra InfraMaint och konstaterar att AI i sig inte kommer att bidra till en revolution av VA-systemet, likt det gjort inom exempelvis musik- och filmbranschen. Däremot kan man med hjälp av AI öka både kunskap och effektivisering samt skapa nya typer av verktyg.
– Jag hävdar ändå att vi går mot en renässans inom VA-systemet. Vi har 190 000 kilometer allmänna VA-ledningar som ska anpassas efter en mängd nya krav, som halter av PFAS och läkemedelsrester, ett förändrat klimat och ökad beredskap. Till 2040 uppskattas investeringsbehoven till 560 miljarder kronor. Vem ska betala?
David Nilsson lyfter att Svenskt vatten har flaggat för att VA-taxorna kan upp till tredubblas och att det inte är en fråga om – utan när – vi får se protester mot höga VA-priser.
– Det är avgörande att VA-frågan kommer upp på den politiska agendan och lyfts i samhällsdebatten. Kloka kollegor i Mistra InfraMaint poängterar att VA bör synliggöras i budget och årsredovisning, då det är underlag som politiker ser och måste ta ställning till.
David Nilssons budskap till VA-chefer är att driften ska vara i fokus men att de inte ska glömma den strategiska nyttan och utvecklingen. Att de ska samarbeta mer med andra VA-huvudmän, leverantörer och akademin och att de ska identifiera och stötta sina ”eldsjälar” för att skapa innovationskraft. Men också att de ska hjälpa politikerna förstå vad som står på spel gällande underhåll och livslängd.
När han vänder sig till politiker påpekar han att det är deras ansvar för att vårda och utveckla VA-arvet till kommande generationer. Att de behöver skapa ekonomiska förutsättningar för forskning och utveckling. David Nilsson lyfter också riskerna med ökade vattentaxor när underhållsbehovet och frågan om klimatanpassning blir akut och de konflikter det kan leda till gällande både ansvar och rättvisa.
– Det går inte att tänka att systemet har fungerat i 150 år, tänk om det kraschar under er mandatperiod. Vattenkostnaden har varit låg och politiker har inte behövt bry sig om VA-systemet under lång tid. År 2030 kanske politiker vinner valet på frågan om rent och säkert vatten. Jag tror att VA-frågan är på väg att bli stor. Igen!
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling