Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) inbjuder forskargrupper att tillsammans med andra samhällsaktörer lämna förslag på ett nytt forskningsprogram. Forskningsprogrammet ska adressera betydande miljöutmaningar som samhället står inför och främja långsiktiga lösningar. Utlysningens fokus ligger i att genom användning av olika designverktyg och -koncept minska exponering för farliga kemikalier. Forskningsprogrammet ska bidra till en effektiv resursanvändning under hela livscykeln för produkter och de kemikalier produkter innehåller. Programmet ska bidra till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Bakgrund

Stora förbättringar när det gäller miljöföroreningar och daglig exponering för farliga kemikalier har åstadkommits i vårt industrialiserade och urbaniserade samhälle. Men det finns fortfarande ett behov av att förbättra situationen ytterligare, för att uppnå en god livsmiljö för alla människor och andra organismer på planeten.

Utgångspunkten är att det inte är med avsikt som farliga ämnen återfinns i produkter, kanske med undantag för bekämpningsmedel och vissa läkemedel. Egenskaperna är snarare resultatet av otillräcklig kompetens under produktutvecklingen och en begränsad förståelse för toxikologi bland många av de kemister som är involverade i utvecklingen av nya ämnen. Dessutom är användningen av vissa mycket reaktiva och därmed farliga kemikalier oundviklig. Förekomsten av rester från dessa kemikalier är en oavsiktlig följd av deras användning.

Genom att införa nya designkoncept under utvecklingen av nya produkter kan det vara möjligt att undvika eller kraftigt minska exponeringen av människor och miljö för farliga kemikalier. Fullständig eliminering av risker och faror, som i sig är en önskvärd vision, är förmodligen ouppnåelig i praktiken. Samhället måste enas om en acceptabel risknivå och arbeta med utifrån detta mål. Att förmedla risker och riskbegrepp till allmänheten är en stor utmaning och bör behandlas i programförslaget. Forskare behöver förse beslutsfattare med tillförlitliga underlag, kanske också med nya verktyg och begrepp, för riskbedömning.

Problem kopplade till exponering för farliga kemikalier kan delas in i en rad olika kategorier såsom källor, typer av kemikalier, riskkategorier, exponeringstid och många fler. För den aktuella utlysningen bör både human- och ekotoxikologiska aspekter av exponering i arbets-, levnads-, utomhus- och naturmiljöer beaktas.

En bakgrundsrapport som beskriver potentialen i och avgränsningarna för ett forskningsprogram för att minska exponeringen för farliga kemikalier genom insatser i designprocessen har tagits fram av en internationell expertgrupp (bilaga 1). Detta dokument är avsett att belysa några intressanta områden och att vara underlag för diskussion.

Inriktning

Programförslaget bör inriktas på att använda designprocessen för att minska exponeringen för farliga kemikalier. Olika intressenter bör involveras i designprocessen och den bör ha ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tonvikt bör ligga på teknisk utveckling av allt från nya oprövade idéer till avancerade prototyper. Kemister som utformar nya kemiska föreningar behöver till exempel förstå hur dessa kommer att interagera med användare och med miljön, helst med hjälp av prediktiva verktyg. Produktutvecklare behöver sedan ha tillgång till denna information för att undvika oavsiktliga risker. Det finns redan en mängd kunskaper och erfarenheter med stor relevans inom läkemedelsutveckling, som kan anpassas och vidgas till studier som är relevanta inom ramen för denna utlysning.

Exponering i arbets- och levnadsmiljöer samt naturliga miljöer bör omfattas. Kemikalierna som omfattas kan oavsiktligt ha hamnat i nämnda miljöer genom olyckor, läckage eller genom att de finns i kommersiella produkter eller avsiktligt som är fallet med bekämpningsmedel, rengöringsmedel, etc. Programförslaget kan hantera processer designade för att minska exponering för kemikalier med som har akuta effekter, kroniska toxiska effekter till följd av bioackumulering, eller kroniska effekter genom ökad förekomst av cancer eller liknande sjukdomar.

Programmet bör leda till ny teknik som minskar mängden farliga kemikalier i produkter. Tekniker för att underlätta avskiljning av farliga kemikalier vid återvinning är också av intresse.  Detta kan leda till fördelar genom hela värdekedjan. Den här typen av designprocesser förutsätter att kemister och kemiingenjörer har en bred förståelse när det gäller toxikologi och miljövetenskap och även en motsvarande kunskap om kemi bland forskare inom toxikologi och miljö. Denna interaktion illustrerar behovet av tvärvetenskapligt samarbete och kan även återspeglas i utbildningar av olika slag.

Metoder/verktyg för att förutsäga och mäta effekter av exponering för kemikalier, kombinationer av kemikalier (cocktaileffekter) och färdiga produkter kommer att bidra till utvecklingen av designprocessen. Erfarenheter från läkemedelsindustrin kan vara särskilt intressanta i detta sammanhang.

Forskningsprogrammets relevans och förväntade inverkan på FN: s hållbara utvecklingsmål ska presenteras i ansökan.

Programförslaget måste tydligt definiera de miljöproblem som adresseras, och innehålla en redogörelse för hur forskningsresultaten förväntas bidra till att lösa dem. Förbättringar i miljön i hemmet, på arbetsplatsen och utomhus, samt i naturmiljön, bör beskrivas. Även relevans för svensk konkurrenskraft bör belysas.

Programmet måste innehålla följande forskningsområden:

1. Design

Det centrala temat för utlysningen är designprocessen som drivkraft för att minska exponeringen för farliga kemikalier. Denna process måste täcka alla stadier i kemikaliernas livscykel från utvinning och raffinering av råvaror, genom kemisk bearbetning, användning i vardagliga produkter till återvinning och livslängdshantering. Resultatet av designarbete kommer att vara ökad resurseffektivitet och minskad risk, vilket bidrar till förbättrad folkhälsa och ökat välbefinnande samt minskad miljöpåverkan samtidigt som det bidrar till utvecklingen av den cirkulära ekonomin.

2. Life cycle management

I ett program som syftar till att lösa miljöproblem kopplade till exponering för farliga kemikalier måste det finnas metoder för att mäta och följa utvecklingen, såsom livscykelanalys. Var, när och i vilken utsträckning exponering uppstår bör kartläggas, och utifrån detta kan förslag om åtgärder som behöver vidtas formuleras. En bedömning av riskerna bör också genomföras och relateras till hur problemet kan lösas.

3. Materials management

Inom begreppet grön kemi finns ett behov av molekylär ekonomi. Produkters värdekedjor ska utformas för effektivast möjliga atomanvändning. Användningen av katalytiska system kommer även att bidra här. Effektiv användning av kemiska resurser är en förutsättning för en cirkulär ekonomi.

4. Riskscreening

Begreppen fara, risk och exponering är viktiga i underlag för beslutsfattande om vilka produkt som ska godkännas på en marknad. Beslut som fattas enligt det nuvarande rättssystemet bygger på underlag som tagits fram för enskilda föreningar. Det finns ett behov av att titta närmare på hur produkter bedöms i detta sammanhang med beaktande av blandningar av olika föreningar. Den kombinerade effekten (cocktail-effekten) hos två eller flera föreningar är inte nödvändigtvis additiv och kan leda till större negativ påverkan än förväntat, synergi, reducerad effekt eller ingen effekt alls. En produkt kan också utformas så att exponering för de aktuella ämnena undviks helt. Dessa aspekter bör omfattas i utvecklingen av nya metoder för säkerhetsbedömning av produkter. Produkter bör, genom design, inte sprida farliga kemikalier till levnads-, arbets- eller naturmiljöer.

Vem kan söka?

Utlysningen vänder sig till forskargrupper inom alla akademiska discipliner verksamma vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och företag samt avnämare från näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället. Forskare och organisationer verksamma utomlands får delta men huvudsökande och tilltänkt programvärd måste vara en svensk organisation.

Värdorganisationen och deltagande organisationer förväntas vara samordnade i ett konsortium som skriver och lämnar in en gemensam ansökan.

Särskilda villkor

1. Motfinansiering krävs med 30 % av programmets sammanlagda budget från t.ex. företag, branschorganisationer, lärosäten, institut och myndigheter. Bidraget kan delvis vara ”in kind”, t.ex. personal som medverkar i programmet. Kravet på motfinansiering grundar sig på erfarenheten att engagemanget och integrationen i programmet ökar när flera organisationer bidrar med resurser. Förväntad motfinansiering ska redovisas i ansökan och bekräftas i intyg från tilltänkt programvärd.
2. Gällande regler för indirekta kostnader – se bilaga 2.

Ansökningsprocess och beredning

Ansökan ska skrivas på engelska, förutom en sammanfattning på svenska. Ansökan ska bestå av följande delar och bilagor och måste följa angivna sidbegränsningar. Om ansökan överskrider någon av sidbegränsningarna kommer den inte att behandlas. Inga andra bilagor än nedan angivna får bifogas.

Huvuddelen av ansökan (högst 40 sidor) ska innehålla följande delar:

Sammanfattning på engelska och svenska

1. Relevans för specifika miljöproblem
2. Vision, mål och förväntade effekter
3. Programmets vetenskapliga värde, inklusive ’state of the art’
4. Programmets samhällsnytta
5. Programmets organisation
6. Kompetens och nätverk
7. Beskrivning av ingående projekt
8. Leveranser
9. Kommunikation
10. Budget (använd budgetmall, bilaga 3)

Följande bilagor ska bifogas:

1. CV:n på högst 10 nyckelpersoner (max 1 sida per person)
2. Intyg från tilltänkt programvärd

Observera att det av programförslaget tydligt ska framgå: (a) preliminär programtitel, (b) tilltänkt programvärd, (c) tilltänkt programchef, (d) kontaktperson för ansökan med fullständiga kontaktuppgifter.

Det maximala antalet sidor för huvuddelen av ansökan är 40 sidor, men det är inget mål i sig att nå upp till detta antal. Det är i ditt intresse som sökande att ansökan är koncis och läsbar. Ansökan kommer, om den beviljas, att utgöra grunden till den programplan som styr programmet.

Till ansökan ska fogas ett intyg som bekräftar att den tilltänkta programvärden (tillika huvudsökande) är beredd att ta på sig programvärdskapet och ställa nödvändiga resurser till förfogande, samt accepterar Mistras regler för indirekta kostnader. Den tilltänkta programvärden ska också intyga att löften om motfinansiering har inhämtats och överensstämmer med redovisad intäktsbudget. Intyget ska vara undertecknat av rektor, VD eller motsvarande (eller den rektor/VD/motsvarande utser i sitt ställe).

Notera att det normalt är ett heltidsuppdrag att vara chef för ett Mistraprogram och att alla program förväntas ha en kommunikatör. Läs gärna avsnittet ”Att driva Mistraprogram” på www.mistra.org (under ”Forskning”).

Mistra avser att bevilja forskningsmedel till ett (1) av de inlämnade programförslagen. Det är inte möjligt inom ramen för denna utlysning att söka medel för enstaka projekt.

Lägg märke till att Mistra omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att alla inkomna handlingar till Mistra, inklusive ansökningar, är offentliga. Under vissa förutsättningar kan uppgifter sekretessbeläggas. Personuppgifter som inkommer hanteras i enlighet med gällande lagstiftning om dataskydd. För mer information se Mistras integritetspolicy (www.mistra.org/integritetspolicy/).

Ansökan skickas som en sammanhållen pdf (inklusive bilagor) per e-post till mail@mistra.org och ska vara Mistra tillhanda senast måndagen den 4 mars 2019 kl 16.00.

Utvärderingskriterier

Samtliga ansökningar kommer att utvärderas enligt följande kriterier där potential för lösandet av miljöproblem samt bidrag till hållbar utveckling är av central betydelse:

1. Ansats, dvs i vilken mån programmet har en bärande och sammanhängande idé och innovativ inriktning, hur välformulerade målen är samt hur väl de förväntade effekterna redovisas (inklusive indikatorer).
2. Vetenskaplig kvalitet, dvs hur väl programmet svarar mot kraven på hög vetenskaplig kompetens, teoretisk höjd och metodologisk kvalitet.
3. Nytta, dvs hur välutvecklad samverkan med användare av forskningsresultaten är (och förväntas vara) och vilka stödjande kommunikativa processer och metoder som används för att uppnå en effektiv implementering.
4. Ledning och organisation, dvs på vilket sätt programmet kommer att integreras i värdorganisationen, hur det kommer att styras och organiseras och med vilken grad av effektivt nyttjande av resurser.
5. Konkurrenskraft, dvs på vilka sätt programmet har potential att bidra till stärkt svensk konkurrenskraft och välstånd i vid mening.