Vattenstrategiska forskningsprogrammet

Bidrog till en modern vattenförvaltning

Grundvatten och ytvatten i sjöar och vattendrag är båda gemensamma resurser som många vill och måste dela på. Ofta finns motstridiga intressen, exempelvis att använda vattenresurser som dricksvatten, för bevattning och som recipient för utsläpp.
Målsättningen med forskningsprogrammet VASTRA var att utveckla nya strategier för en hållbar vattenförvaltning. Ett särskilt fokusområde var att försöka minska problemet med övergödning och transport av näringsämnen från diffusa källor såsom jordbruk och transporter. I slutet av 1990-talet pågick också arbete med att införa EU:s vattendirektiv, som ställde nya krav på att organisera vattenförvaltning i så kallade avrinningsområden.

Vilka resultat har programmet gett?

Forskarna utvecklade och förfinade ett antal befintliga modeller för att studera både yt- och grundvatten. Bland annat användes de för att beräkna läckage av kväve och fosfor från åkermark. Tack vare modellerna kunde jordbrukets påverkan på övergödning åskådliggöras bättre än tidigare. Därmed blir det lättare att prioritera mellan åtgärder och i första hand fokusera på områden med stora läckage av växtnäringsämnen.
Parallellt med utvecklingen av olika planeringsverktyg lämnade forskarna bland annat förslag på hur lokal vattenförvaltning kan organiseras. Programmet studerade även strategier för konfliktlösning, och ett särskilt fokus lades på att förbättra dialogen mellan berörda aktörer. En fallstudie genomfördes i Rönne å i Skåne, där forskarna bland annat samlade vattenintressenter, exempelvis lantbrukare, reningsverk, tillsynsmyndigheter och miljöorganisationer till så kallade å-dialoger. Forskarna genomförde också ett gemensamt rollspel med forskare och vattenintressenter i Genevadsån i Halland.

Vilka har haft nytta av forskningen?

Forskningen underlättade implementeringen av EU:s vattendirektiv. De regionala vattenmyndigheter som bildades i samband med införandet av vattendirektivet 2004 har kunnat dra nytta av resultaten från programmet. Det gäller bland annat i arbetet med att involvera olika intressenter i praktiskt åtgärdsarbete.

Havs- och vattenforskare, exempelvis vid SMHI och SLU, liksom även vattenmyndigheterna har dessutom fått tillgång till ett antal förbättrade beräkningsmodeller. Programmet har också bidragit till arbetet med att uppnå Sveriges nationella miljömålen, särskilt målet Ingen övergödning samt övriga vatteninriktade miljömål.

Omfattning:

Cirka 25 forskare från fem lärosäten och en myndighet har varit inblandade i programmet. Deltagande aktörer var Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, SMHI och Sveriges lantbruksuniversitet.