Uthålligt skogsbruk i södra Sverige

Modeller för hållbart skogsbruk i södra sverige

Ett långsiktigt hållbart skogsbruk måste vara ekonomiskt lönsamt, liksom bygga på att den biologiska mångfalden i skogen bevaras och att produktionen inte tär på markens förråd av näringsämnen. Dessutom måste det tas hänsyn till sociala aspekter som skogens rekreations- och upplevelsevärden. Forskningsprogrammet SUFOR, Sustainable forestry in southern Sweden, har bidragit till att framtidens skogsbruk hittar den balansen genom att ta fram modeller för att bedöma konsekvenserna av olika skötselalternativ.

Vilka resultat har programmet gett?

En viktig del av programmet har varit att utveckla modeller som kan simulera olika utvecklingar för skogen. Under första delen av programmet var forskningen inriktad på att öka förståelsen för grundläggande skogsfrågor, exempelvis näringsbalanser i mark och träd och biologisk mångfald. Under programmets andra fas användes dessa kunskaper för att utveckla matematiska modeller.

Forskarna har bland annat tagit fram modeller som beräknar massbalanser av kemiska ämnen i skogsmark, en modell som kan ge prognoser för självföryngring av björkbestånd samt en modell som kan beräkna sannolikheten för vindskador på olika bestånd på landskapsnivå.

Vilka har haft nytta av forskningen?

SUFOR har bidragit till att kunskapen om skogsbruk i södra Sverige ökade. Skogsvårdsorganisationer, myndigheter och enskilda skogsägare har fått tillgång till modellerna för skogsutveckling – som kan användas som underlag för att bedöma konsekvenserna av olika skötselalternativ i framtidens skogsbruk. Exempelvis var forskarna inom programmet tidigt ute med att utveckla en modell som tar hänsyn till risker och osäkerhetsfaktorer i skogsbruket. Modellen hjälper skogsaktörerna att minska skador på skogen på grund av stormar. Inom SUFOR togs även fram modeller på landskapsnivå, som har underlättat arbetet för att bevara biologisk mångfald.

Information och utbildning var ett viktigt redskap för att sprida kunskap från programmet. Förutom fler än hundra vetenskapliga publikationer, producerades bland annat en lärobok om skogsskötsel för studenter på högskolenivå. Erfarenheter från SUFOR kommer på sikt även allmänheten till del, eftersom skogarna i södra Sverige sköts mer hållbart och bevarar biologisk mångfald.

”SUFOR:s fulla värde kommer visa sig först på lite längre sikt. De nya tankebanor och arbetssätt som har skapats kommer att kunna förändra mycket framöver.”

Olof Johansson, miljöchef Sveaskog och ledamot i programstyrelsen

Omfattning:

Ett 70-tal forskare och doktorander deltog i SUFOR. Medverkande högskolor och forskningsinstitut var Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Lunds tekniska högskola, Göteborgs universitet och IVL Svenska miljöinstitutet.