Har bidragit till mer hållbara produktionsmetoder av stål

Forskningsprogrammet Stålkretsloppet har i elva projekt kartlagt stålets väg från järnmalm till skrotupplag och utvecklat metoder och teknik för att göra ståltillverkningen mer hållbar. Forskningen omfattar hela stålets kretslopp och resultaten har bidragit till effektivare tillverkning, användning och återvinning av stål och slagger. Kunskapen är viktig eftersom användningen av stål väntas fördubblas inom 50 år, vilket ställer stora krav på att utveckla stålet i en hållbar riktning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Nya metoder för ökat utbyte av stål med lägre temperaturer för smältning och valsning har utvecklats, vilket sparar pengar för stålindustrin, minskar utsläppen av koldioxid och ökar resursanvändningen.

En ny metod att utvinna exempelvis vanadin och mangan ur stålslagg har utvecklats. Slaggämnena, särskilt vanadin, kan återanvändas som legeringsmaterial vilket har ett stort ekonomiskt värde. Dessutom breddas användningen av det renade slagget som konstruktionsmaterial. Ytterligare ett resultat är en ny metod för laserteknik som kan detektera innehållet av olika metaller vid ett online-flöde i processer med skrot och återvinningsmaterial.

Bättre beräkningsmetoder för miljövärdet av höghållfast stål har också utvecklats, vilket sparar på råvara genom att mindre stål behövs i konstruktioner. Det minskar utsläppen av koldioxid i tillverkning och användning. Ett exempel är Friends Arena i Solna vars tak i höghållfast stål väger 13 procent mindre än om det vore byggt i vanligt stål. Utsläppen av koldioxid vid produktionen av taket har därmed kunna bli 16 procent lägre.

Vilka har nytta av resultaten?

Resultat har samlats i en handbok för ingenjörer och forskare som vill göra ståltillverkningen mer miljövänlig och ekonomisk.

Bygg- och fordonsindustrin har nytta av programmets resultat och kan göra stora vinster på att använda bättre men mindre stål. Stålindustrin vinner också på forskningen, med sina produktionsmetoder som blivit effektivare och där främst vanadin kan återanvändas ur slagg. Andra användare som har nytta av programmet är samhällsplanerare liksom forskare och studenter på tekniska högskolor.

”Stålkretsloppet har fört samman akademi och industri. För Outokumpu innebar det ett rejält kunskapslyft inom flera områden. Det har varit en växelverkan där kunskap har vandrat mellan oss och akademin. Det har skapats nya konstellationer och utvecklats nya kompetenser. ”

Peter Samuelsson, teknisk direktör Sandvik och tidigare forskningschef vid Outokumpu

Omfattning

Totalt var 70 forskare inblandade samt cirka 80 industrideltagare från 25 deltagande företag. Inom programmet kom 23 doktorer fram samt nio patent. Forskare inom Stålkretsloppet belönades dessutom med ett antal priser och utmärkelser.