Kostnadseffektiva åtgärder mot eutrofiering av Östersjön – ett beslutstödssystem

Bättre åtgärder mot övergödning med stöd till beslutsfattare

Övergödning är ett av de största miljöproblemen i Östersjön. Kväve och fosfor från olika källor har påverkat ekosystemen i havet. Det har inte bara har lett till oönskade miljöeffekter utan även haft betydande ekonomiska konsekvenser för bland annat fiske och turism.

Även om mycket gjorts de senaste årtiondena för att minska tillförseln av näringsämnen finns problemet kvar. Programmet MARE har utvecklat det användarvänliga beslutsstödssystemet Nest som beslutsfattare och forskare nu kan använda för att beräkna vilka som är de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå en god miljökvalitet i Östersjön.

Vilka resultat har programmet gett?

Forskningen inom MARE har kopplat samman olika typer av information i beslutsstödssystemet, bland annat om hur havet fungerar, hur kväve och fosfor sprids och används i havet och kostnader för att på olika sätt minska denna tillförsel. Den som använder systemet kan skapa scenarier för olika delar av Östersjön och beräkna vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska näringstillförseln från olika samhällssektorer och verksamheter för att uppnå en viss miljökvalitet.

Nest är unikt i och med att det går att göra beräkningar för hela avrinningsområdet kring Östersjön som ett marint ekosystem. För att utveckla systemet vidare i samband med att MARE avslutades bildades konsortiet Baltic Nest Institute. Det har en nod i Sverige vid Stockholm Resilience Centre och noder i Danmark respektive Finland.

Vilka har haft nytta av forskningen?

Resultaten från Nest fungerar som beslutsunderlag för olika aktörer som arbetar med Östersjöns miljö. Beräkningar med systemet har bland annat använts som underlag för beslut inom Helsingforskommissionen (HELCOM) för att ta fram den så kallade Baltic Sea Action Plan. Den innehåller åtaganden om minskade utsläpp för Sverige och övriga länder kring Östersjön för att en god ekologisk status ska nås i den marina miljön till år 2021. Beslutsunderlagen kan också vara ett stöd vid internationella förhandlingar mellan Östersjöländerna och systemet har även använts i arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten.

Omfattning:

MARE inkluderade forskare från Stockholms universitet, Åbo Akademi, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien och Danmarks Miljøundersøgelser (DMU). Programmet resulterade bland annat i 135 vetenskapliga artiklar, 14 avhandlingar och ledde vidare till nya forskningsprojekt inom bland annat EU.