Ökad förståelse för hur ljudmiljöer påverkar vår hälsa

Enligt arbetsmiljöregler är ljud hälsofarliga vid decibelnivåer där de kan orsaka direkta hörselskador. Senare tids forskning har dock visat att ljud, även med relativt låga decibeltal, kan vara skadligt för hälsan. Måttliga nivåer av trafikbrus eller järnvägsbuller ökar risken för sömnrubbningar, högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Detta lågfrekventa buller orsakar för tidig död i ungefär samma omfattning som olyckshändelser i trafiken.

Ljudlandskap för bättre hälsa har gett ny kunskap om den totala ljudbilden i olika slags stadsmiljöer, hur människor upplever den och hur deras hälsa påverkas. Forskare inom akustik, miljömedicin och miljöpsykologi har mätt sömnkvalitet, stressnivåer och andra hälsofaktorer hos försökspersoner.

Vilka resultat har programmet gett?

Programmets deltagare har utarbetat nya synsätt, så kallade ”ljudlandskapstänkande” och ”ljudlandskapskoncept” som kan användas när nya bostadsområden uppförs och för att förbättra ljudbilden i befintliga boendemiljöer. Forskarna har föreslagit ljudbegränsningar för kollektivtrafik och hastighetsbegränsningar för trafik i bostadsområden.

”Positiva ljudlandskap i människors boendemiljö är bra för folkhälsan – det har programmet visat. Men med ökande trafik och allt fler som bor i tätorter får allt färre tillgång till det. Programmet utvecklade verktyg för att förbättra och långsiktigt planera för positiva ljudlandskap i våra bostadsområden. Det är en mycket god samhällsinvestering.”

Barbro Westerholm, riksdagsledamot och ordförande för programstyrelsen.

De har vidare funnit att ljud ger olika effekter på hälsan beroende på huruvida ljuden upplevs som negativa (trafikljud, fläktbrus och andra tekniska ljud) eller som positiva (fågelsång, trädsus och andra naturljud). Inom ramen för programmet har en metod utarbetats för att bedöma ljudkvaliteten i bostadsområden och parker – The soundscape walk – som baseras på ljudvandringar.

Ett av de viktigaste resultaten är upptäckten av hur betydelsefull en tyst sida i bostaden eller i bostadsområdet är. Programmet har även definierat begreppet tyst sida, och det anammades av EU:s omgivningsbullerdirektiv 2002/49/EC.

Inom ramen för programmet har ljudlandskap, upplevd störning och hälsa kartlagts i och omkring likartade bostäder med och utan en tyst sida. Dessutom har kriterier för hälsofrämjande ljudlandskap formulerats. Forskargruppen har också kunnat påvisa brister i de gränsvärden för buller som finns och metoder att mäta ljudkvaliteten, det gäller bland annat ljudkvaliteten på innergårdar. Därtill har kunskapen ökat om hur olika former av avskärmning och fördelning av trafikflöden påverkar trafikbuller i bostadsområden.

Vilka har haft nytta av forskningen?

Alla som planerar och bygger nya bostadsområden har nytta av resultaten. De myndigheter som arbetar med bostadsbyggande och stadsplanering har använt forskningen. Bland annat har Boverket fört in kraven på en tyst sida av bostaden för nybyggda bostäder. Idag byggs knappast några lägenheter i Sverige som inte har tillgång till en tyst sida i planeringen.

Socialstyrelsen och Naturvårdsverket hänvisar dessutom i olika skrifter och sammanhang till programmets resultat. Naturvårdsverket har också varit med och finansierat en kunskapsportal som lanserades mot slutet av programmet. Den bygger på forskningsprogrammets resultat och redovisar och uppdaterar forskningsresultat och nyheter inom området.

Inom EU är det som skrivs om tysta områden och tyst sida i omgivningsbullerdirektivet i hög grad baserat på resultat från forskningsprogrammet. Programmets forskare deltog aktivt i de grupper som arbetade fram direktivet, som är implementerat i svensk lagstiftning genom förordning 2004:675 och fungerar som miljökvalitetsnorm.