Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Genomfört forskningsprogram

HagmarksMISTRA

Naturbetesmarker tillhör de artrikaste naturtyperna vilket gör dem viktiga för den biologiska mångfalden. I Sverige och övriga EU har dessa marker krympt sedan 1980-talet och därmed har även artrikedomen minskat. Forskningsprogrammet HagmarksMISTRA, som avslutades 2008, har med naturvetenskaplig, ekonomisk och sociologisk forskning analyserat reglerna, föreslagit förändringar, undersökt böndernas livsbetingelser och gjort storskaliga fältförsök för att förbättra den biologiska mångfalden.

Management of Seminatural Grasslands – Economics and Ecology

Viktigt stöd i arbetet med biologisk mångfald i hagmarker och betesmarker

Naturbetesmarker tillhör de artrikaste naturtyperna och är viktiga för biologisk mångfald. I Sverige och övriga EU har dock dessa marker krympt sedan 1980-talet, liksom artrikedomen. Detta beror till stor del på det regelverk som styr böndernas skötsel av markerna. Programmet har med naturvetenskaplig, ekonomisk och sociologisk forskning analyserat reglerna, föreslagit förändringar, undersökt böndernas livsbetingelser och gjort storskaliga fältförsök för att förbättra den biologiska mångfalden.

Vilka resultat har programmet gett?

Forskarna i programmet identifierade en stor mängd brister i regler och bidragssystem. Det bidrog till att många av dessa har kunnat åtgärdas. Ett exempel är att vid brist på betande kreatur kan de med fördel beta markerna vartannat år istället för varje, vilket jordbruksbidragen tidigare inte tillät. Forskarna har också upptäckt att utrymmet för tolkningar av EU:s regler är större än vad som tidigare trotts, vilket kan gynna klokt beslutsfattande som gynnar biologisk mångfald.

Genom storskaliga experiment på ängsmarker och våtmarker har dessutom ny och bättre kunskap utvecklats om hur dessa ska skötas för att återhämta sig. Som en direkt och indirekt följd av HagmarksMISTRA har nedgången av ytan i naturbetesmarker i Sverige avstannat. I andra Europeiska länder har minskningen av betesmarker varit mer dramatisk.

Vilka har nytta av resultaten?

Forskningen har gett lantbrukare som vill lära sig förstå klokt naturbruk mer kunskaper. Den har även varit till nytta för Jordbruksverket, som på en rad punkter justerat sina regler efter att programmet producerat ny kunskap. Riksdagsmän och andra beslutsfattare samt journalister har också haft nytta av programmet genom att ta del av de populärvetenskapliga böcker som producerats och de hundratalet föredrag och seminarier som ägt rum inom ramen för programmet.

”HagmarksMISTRA har varit en fantastiskt bra kunskapskälla i arbetet med dessa oerhört viktiga biotoper. Jag har haft stor användning för detta i mitt arbete, inte minst efter att programmet sammanfattade sina resultat i boken Mångfaldsmarker.”

Omfattning:

Programmet inkluderade insatser från femtiotal forskare. Ett antal doktorander samt examensarbeten producerades inom ramen för programmet, som även engagerade Lantbrukarnas riksförbund, LRF och Världsnaturfonden, WWF.

Programtid: 2001-2008

Finansiering: Mistra investerade 45 MSEK

Programvärd: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Programchef: Urban Emanuelsson, SLU

Programstyrelsens ordf:
Bengt K Å Johansson

Kontakt hos Mistra:

Programmets webbplats:

Dokument

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling