Området Gottsunda i Uppsala kommun förändras. Till år 2050 beräknas kommunens södra delar, där Gottsunda har en viktig roll som stadsnod, ha vuxit med 33 000 bostäder, tusentals arbetsplatser och en ny tågstation. Många invånare och samhällsaktörer berörs och har åsikter om utvecklingen. I kommunens handlingsplan för Gottsundaområdet återfinns ledorden delaktighet och samverkan. Men hur kan ledorden infrias och olika viljor och idéer fångas upp och tas om hand?

Stadsutvecklingen i Uppsala kommun är en av fyra fallstudier där forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication utvecklar kunskap om dialogprocesser, med särskilt fokus på maktrelationer och konflikter. Markanvändning i Sápmi, vattenförvaltning på landsbygden i Västmanland och dialogprocesser i svensk skogsförvaltningen är de andra tre fallstudierna. Arbetet involverar ett stort antal forskare och många aktörer.

– Gemensamt för fallstudierna är att aktörerna som medverkar har ett intresse för att förändra och förbättra sina dialogprocesser, berättar Martin Westin, forskare vid SLU och involverad i fallstudien för Uppsala kommun och Gottsundaområdet.

Arbetet med stadsutvecklingen i Uppsala kommun började med att Martin Westin och hans kollegor presenterade forskningen för medarbetare inom kommunen. De har i sin tur fått dela med sig av tankar och utmaningar med dialogprocesser samt exempel och dilemman de själva upplevt. Samarbetet har också lett till att Mistra Environmental Communication och Uppsala kommun under året anordnar en gemensam webbinarserie med fokus på just dialog inom stadsförvaltning.

Höga förväntningar – låg kunskap

Mathias Holmberg, som arbetar på Uppsala kommuns hållbarhetsavdelning med samordningen av Gottsundaområdet, berättar att forskarna har bjudits in till möten och diskussioner om bland annat handlingsplanen och stadsbyggnadsprocessen. Han ser ett stort värde i att kommunen och deras arbete blir beforskat, att de själva arbetar utifrån evidens och får möjligheten att utforska och utveckla dialogmetoder tillsammans med akademin.

Hitintills har samarbetet handlat mycket om att medvetandegöra handling och agera för att bygga relationer. Ett exempel för stärkt delaktighet som Mathias Holmberg berättar om startade med ett mejl från en skolklass i Gottsunda som ifrågasatte och hade funderingar om bland annat utemiljö och belysning.

– Istället för att svara på frågorna via mejl, valde vi att arrangera ett digitalt möte med representanter från kommunen och polisen som kunde besvara klassens frågor direkt. Vår horisont för vad delaktighet är förflyttas. Vi får också större förståelse för maktperspektivet och medvetandegör vad som är information och vad som är dialog.

Senare under året kommer arbetet med detaljplaner för Gottsunda att dra igång. Då är den kunskap som nu byggs upp inom forskningen viktig att ta med sig för att nå lyckade dialoger och förverkliga delaktighet och samverkan, menar Mathias Holmberg.

Enligt Martin Westin har många tjänstemän idag ansvar för dialoger med medborgare och andra samhällsaktörer. Det är en styrform som blir allt vanligare för att uppfylla organisationers mål om delaktighet. Förväntningarna är ofta höga. Samtidigt är kunskapen om hur man skapar inkluderande och effektiva dialoger – som inte sällan präglas av konflikter och utmanande maktförhållanden – låg.

– Det är viktigt att inte skada förtroende för systemet genom dialoger som inte fungerar eller att bjuda in till dialog när påverkansmöjlighet saknas. Jag ser goda exempel när dialogerna är avgränsade, med få och skarpare frågor som öppnar upp för påverkan. Vi ser forskningen som ett bidrag till att utveckla tjänstepersoners kunskapsbas. Med duktigare tjänstepersoner kan organisationerna också nå sina större mål om samverkan och delaktighet.

Nytt dialogverktyg

Forskningen och arbetet med de olika fallstudierna inom Mistra Environmental Communication har mynnat ut i ett nytt dialogstöd – Reflektionscykeln. Syftet är att genom reflektion låta de som leder arbetet med dialoger utvärdera situationer och på så sätt bredda sin ledarskapsrepertoar och lära sig mer om sitt agerande utifrån vad situationen kräver.

Materialet testas på olika håll idag och kommer att fortsätta utvecklas. Under våren samlas ett antal involverade aktörer för att testa den nya versionen och i slutet på våren hoppas Martin Westin att det finns en uppdaterad skriftlig version. Forskarna arbetar också med en artikel där utvecklingen av Reflektionscykeln beskrivs. Och det finns planer på att utveckla fler verktyg.

– Det är både kul och meningsfullt att arbeta nära praktiker och samskapa. Samtidigt är det viktigt att behålla sina professioners särart, de olika rollerna behövs och forskningen behöver också ta distans under perioder av analys. Vi tittar nu bland annat på att utveckla verktyg för att stötta samspelet mellan individerna i en dialog och de sociala strukturer som möjliggör och begränsar dialogen.