Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Forskning

Aktuellt

Om Mistra

Publicerad 2024-03-21

Vägen ut ur slit- och slängsamhället – Mistras jubileumsseminarium i Göteborg

Resan mot ett cirkulärt samhälle omfattar allt från nya material, tekniker och affärsmodeller till förändrade konsumtionsbeteenden och vitala styrmedel. På Mistras jubileumsseminarium i Göteborg diskuterades cirkularitet och vägen ut ur slit- och slängsamhället.

I februari drog Mistras jubileumsturné igång med ett seminarium om elektrifieringen och omställningen i norra Sverige. I mitten av mars var det dags för hållplats Göteborg. På Liseberg Grand Curiosa Hotel och Universeum möttes forskare och samhällsaktörer för att diskutera resurseffektivitet och cirkularitet. Hela dagen startade dock med att backa bandet några år och besöka en annan plats.

Återvinningscentralen i Gnosjö. Emil Falk och hans två kompisar letar affärsideér till deras Ung Företagsamhet-företag . På återvinningscentralen vill de får svar på vad platschefen anser är det största problemet på centralen. Svaret är deponi och inte minst fönsterglasen som går på deponi, trots att materialen skulle kunna återvinnas om de separerades. Efter att ha testat olika lösningar utvecklar ungdomarna en maskin med en patenterad lösning som separerar glaset från fönsterbågen och krossar det. Idag är Emil Falk vd och ägare för WindowGlass Recycling, har sålt fem maskiner och har ett pågående samarbete med det franska företaget Saint-Gobain.

– Att återanvända glas i tillverkningsprocessen av nya fönster sänker dessutom utsläppen från tillverkningsprocessen med 50 procent, jämfört med att tillverka nytt glas, säger Emil Falk.

Enligt honom är den största utmaningen med den cirkulära lösningen att helt nya flöden behöver organiseras och komma på plats. Det i sig innebär också att det inte går att säga hur stor marknaden är. Handlar det om 5 eller 5 000 maskiner, frågar sig Emil Falk. 

Utforska accepterade styrmedelspaket

Jörgen Larsson är biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption. Han pekar på att Sveriges territoriella utsläpp minskat i stadig takt, likaså de konsumtionsbaserade utsläppen. Vad som möjliggjort detta är kombinationen av teknikskiften och styrmedel, där ny teknik möjliggör införandet av styrmedel likväl som styrmedel driver fram teknikskiften. Jörgen Larsson lyfter även EU:s mål inom Fit for 55 och den allt stramare utsläppshandeln som viktiga verktyg för att utsläppskurvan ska fortsätta nedåt. Samtidigt är EU:s utsläpp en mindre del i ett globalt perspektiv och de globala utsläppen fortsätter att öka. Sverige kan och bör inte luta sig tillbaka.

– Vi behöver vara proaktiva och besluta om nationella styrmedel för områden som inte täcks av EU:s utsläppshandel, vägtrafiken, skogen, mat och jordbruk, interkontinentala flygresor och prylar. Vi behöver också utforska styrmedelspaket som både kan vara effektiva och få brett stöd av allmänheten.

Exempel på detta kan enligt Jörgen Larsson vara öronmärkta klimatskatter med stöd till företag, skatteväxling, så kallad bonus/malus och klimatskatter som innebär återbäring till medborgarna.

– Klimatskatt med återbäring har brett stöd hos allmänheten och vi utformar nu ett teoretiskt skatteväxlingssystem inom matsektorn. Det handlar om en typ av klimatstyrning utan att knapra på hushållens budget, även om det såklart finns vinnare och förlorare.

Reparerare och delare – medborgarens olika roller

Carl Dalhammar är också forskare inom Mistra Sustainable Consumption och har även varit delaktig i det nyligen avslutade forskningsprogrammet Mistra REES. Han pekar på tre huvudstrategier för att uppnå en mer hållbar konsumtion – tillräcklig konsumtion, annorlunda konsumtion och bättre konsumtion.

– Medan mycket fokus och initiativ handlar om de två senare alternativen – det vill säga att göra miljömässigt bättre val, samt att konsumera annorlunda, exempelvis delta i en bilpool – läggs lite fokus på att faktiskt minska konsumtionen, så kallad tillräcklig konsumtion. Det innebär att vi köper oss tid, men är ingen långsiktig lösning, säger Carl Dalhammar.

För att nå en mer cirkulär ekonomi anser han att vi behöver lyfta medborgarens olika roller som köpare, användare, reparerare, delare, säljare och användare och fråga oss på vilket sätt marknaden är lämpad för dessa roller och hur politiska ramverk styr in oss i olika roller. Ytterligare en fråga vi behöver beakta är om vi verkligen äger det vi köper trots att mjukvaran fortfarande ägs och styrs av ett företag.

Kan vi då reglera fram miljöbättre produkter? Carl Dalhammar lyfter märkningen för energianvändning som använts de senaste 20 åren och som nu kompletteras med märkning för bland annat reparerbarhet. Lägg därtill lagstiftning om ”rätt att reparera” utvidgat ekodesignkrav och förbud mot produktförstöring.

– Detta kommer att tvinga fram en marknad för reservdelar, längre livslängd och möjlighet till mjukvaruuppdateringar. Många vet inte heller att reklamationsrätten utökats från ett till tre år och gällande miljömärkning och miljöuttalanden kommer detta regleras tydligare, förklarar Carl Dalhammar.

Palett av åtgärder

Det cirkulära samhället handlar inte bara om mobiler och kläder, det handlar också om färdmedel och mobilitet. Forskningsprogrammet Mistra SAMS forskar om hållbar tillgänglighet för ett mer transporteffektivt samhälle i semiurbana miljöer. Biträdande programchef Karolina Isaksson berättar om programmets två så kallade livings labs för att undersöka hur människor kan minska sitt resande.

Det första som startade för ett antal år sedan var en lokal jobbhub, som innan pandemin var ganska kontroversiellt. Nu har programmet ett pågående projekt där de tittar på hur ett antal medforskarhushåll kan minska sitt bilåkande genom tillgång till olika typer av el- och lastcyklar och en app med uppmaningar till deltagarna. I projektet ingår även en färdtjänst för personer som arbetar i området och har svårt att använda sig av kollektivtrafiken vissa tider på dygnet. Inom projektet pågår också dialog med kommunala och regionala aktörer.

– När vi riktar oss till dem ser vi andra typer av utmaningar. Det saknas inte visioner och förslag, men de omsätts inte i praktiken, ofta är planeringsunderlaget gammalt och detaljplanerna inte uppdaterade.

För att skapa ett mer hållbart och transporteffektivt samhälle anser Karolina Isaksson att det behövs berättelser om vad detta innebär. Det krävs också en palett av olika åtgärder, allt från att skapa bättre incitament för delningstjänster och stärka gång- och cykeltrafik till att bredda perspektivet på kollektivtrafik och se över definitionen av tillgänglighet i nationella regelverk.

”Skapa acceptans viktig uppgift för politiken”

I ett panelsamtal om styrmedel och politik som stimulerar cirkularitet lyfte riksdagsledamot Rickard Nordin (C) att det inte saknas idéer, förslag och affärsmodeller för att nå ett mer cirkulärt samhälle. Det är när det kommer till handling, transparens och acceptans som det brister.

– Att skapa acceptans är också en uppgift för politiken och här tycker jag att vi har tappat. Det är en mycket viktig uppgift för politiken att ta tag i. Vi behöver inte heller bara prata om cirkularitet och hållbarhet som klimat och miljö, utan vi kan också prata om det i termer av rysk olja och gas, säkerhet, hälsa eller lantbruksargument. Olika argument och budskap tilltalar olika människor. Vi pratar inte lika mycket om energieffektivisering som vi pratar om grannens Tesla på parkeringsplatsen eller solceller på taket, skrytfaktorn ska man inte heller hymla med, säger Rickard Nordin.

Volvo Cars är mitt i övergången från tillverkning av fossilbilar till elbilar. James Lundström, Global Sustainability Team Volvo Cars, anser att det till viss del finns konflikter gällande dagens styrmedel. Han anser att vi pratat om livscykelanalys länge, ändå är det relativt nytt i praktiken.

– Många förslag gällande reglering och styrmedel är också generiska. De tar inte hänsyn till elmixen i produktionen, om det är fossilfri plåt eller Northvolts batterier. Vi behöver gräva djupare i vilka förändringar vi vill uppnå för att inte slå bort benen på svensk industris konkurrenskraft, säger James Lundström.

Avfall Sveriges vd Tony Clark ser en positiv utveckling, men känner en viss oro över höstens EU-val. Han anser att det behövs åtgärder på flera fronter samtidigt. Dels att jungfruligt material blir dyrare än återvunnet för att sätta press på marknaden, dels att initiera fler dialoger mellan olika samhällsaktörer och där forskning har en central roll.

– Vi skrapar mycket på ytan, många åtgärder behövs också i designstadiet och vi måste prata om förpackningar och lägga tryck på producenterna. Nu läggs ansvar och enorma summor på kommun.

Sara Davidsson är hållbarhetschef på Stena Recycling och håller med om att vi inte ska börja i återvinningsändan, utan vid kranen, hos producenterna. Kvotplikter som införs på område efter område ser hon som positivt, medan andra styrmedel bidrar till en spretig debatt. Exempelvis att återvunnet material kan tolkas som farligt avfall.

– Vi bör inte heller vara för spetsiga och söka EN lösning. Vi alla jäktas av att lösa 300 års linjära flöden och vi pratar om att nå dit 2030. Vi måste se och testa olika lösningar, säger Sara Davidsson.

Inom centrumbildningen Misum (Mistra Sustainable Markets), studerar Torkel Strömsten cirkulära affärsmodeller. Han ser att omställningsstrategierna ser olika ut beroende på var i leverantörskedjan företaget befinner sig.

– bland kör företagen dubbla spår, man har kvar sin vanliga business för att finansiera en ny affärsmodell, andra backar in i detta. Stabilitet i styrmedel och visioner är oerhört viktigt. Ekonomi är per definition kortsiktigt, medan investeringar är långsiktiga. Många företag börjar medvetet småskaligt och skalar upp det när de hittat en fungerande cirkulär lösning – nailed it and scale it, säger Torkel Strömsten.

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling