Det svenska livsmedelssystemet måste genomgå djupgående förändringar om vi ska nå de globala målen för hållbar utveckling. Analyser för hur det ska gå till har gjorts många gånger tidigare men ingen har hittills tagit ett helhetsgrepp.

Det tänker Mistra göra i ett forskningsprogram med fokus på livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem. Totalt kommer programmet att ha en budget på 80 miljoner under fyra år.

Utlysningen är nu öppen och de forskargrupper, med samarbetspartners, som vill lämna in en ansökan kan göra det fram till den 30 september.

Bakgrunden till att Mistra har valt att starta ett program inom livsmedelsområdet är flera. En grundläggande utgångspunkt är vikten av en fungerande livsmedelsförsörjning som dels förser oss med näringsrik och säker kost producerad på ett hållbart sätt, dels står emot eller kan hantera olika typer av förändringar, störningar och avbrott.

Ett annat är att den låga lönsamheten i den svenska jordbrukssektorn oroar. De alltför låga vinsterna innebär nämligen att aktörerna inte klarar av de investeringar som behövs för att kunna delta i omställningen, möta nya förväntningar och krav samt öka förmågan att hantera extrema vädersituationer och ett förändrat klimat. Jordbruket, vattenbruket och fisket är även viktiga förutsättningar för en levande landsbygd.

Sverige har förutsättningar att även ta en ledande roll internationellt när det gäller ett hållbart och resilient livsmedelssystem. Medvetenheten om behovet av förändring är relativt stor i Sverige och det finns en vilja hos många intressenter i livsmedelssystemet att bidra till förändringen. Ett exempel på det är att Sverige har spelat en ledande roll i EU för att minska användningen av antibiotika och att höja kraven på djurvälfärd.

I livsmedelssystemet ingår inte bara produktionen av mat utan även i hög grad konsumtionen och konsumenterna. Att inkludera konsumenterna och få dem att bli en drivande kraft i omställningen är betydelsefullt.

Även klimatet kommer att ha en plats i programmet. Sektorn har speciella utmaningar genom de utsläpp som djuruppfödning, mejeriproduktion och gödselhantering medför. Trots det skulle ett mål om nollutsläpp inom jordbrukssektorn vara en viktig drivkraft för klimatomställningen av det svenska samhället och för att driva innovation inom livsmedelssektorn.

Denna utlysning bygger på en bakgrundsrapport utarbetad av internationella experter där fyra forskningsområden anges. Dessa är:

• Framtidsscenarier
• Nettonollutsläpp av växthusgaser från den svenska jordbrukssektorn
• Indikatorer för att mäta livsmedelssystemets måluppfyllelse
• Strategier, åtgärder och incitament som driver utvecklingen mot ett hållbart och resilient svenskt livsmedelssystem

Programmets tyngdpunkt ska ligga på det svenska livsmedelssystemet och svensk livsmedelsförsörjning, men hänsyn måste tas till att mycket av lagstiftningsarbetet kring livsmedel sker på EU-nivå. Programmet ska även ha en global utblick.

Programmet ska planeras för fyra år, men ha ett åttaårigt perspektiv.

– Jag hoppas att vi med den här forskningssatsningen kan få ett större fokus på matens och livsmedelssektorns roll i den stora samhällsomställning som krävs för att möta klimat- och hållbarhetsmålen. Jag hoppas också att vi med ett nytt forskningsprogram kan stärka den svenska livsmedelsindustrin, inte minst primärproduktionen, säger Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra.

Fakta om utlysningen

Programmets förväntade budget:

Sammanlagt 80 miljoner kronor under fyra år.

Mistras finansiella bidrag:

Högst 80 % av programmets sammanlagda budget, maximalt 64 miljoner kronor.

Motfinansiering:

Minst 20 % av programmets sammanlagda budget.

Ansökans längd:

Högst 40 sidor + bilagor (CV och intyg från programvärd).

Ansökningar Mistra tillhanda senast:

Måndagen den 30 september 2019 kl 16.00. Ansökan skickas till mail@mistra.org som en sammanhållen pdf.

Kontakt hos Mistra:

Thomas Nilsson, tel 070-629 88 12, thomas.nilsson@mistra.org.

Text: Per Westergård