Thomas Hahn är docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre. Tillsammans med Stephan Barthel, professor vid Högskolan i Gävle, är han programchef för forskningsprogrammet Fair Transformations to a Fossil Free Future – Fairtrans. Programmet finansieras till hälften av Mistra. Den andra hälften finansieras av Formas, inom ramen för det nationella programmet för klimat. Beslut om finansiering togs i mars och programmet startade upp i september.

– Det var en unik utlysning med mycket fokus på samverkan med civilsamhället. Jag har ägnat mycket tid åt engagemang och samverkan med civilsamhället på bekostnad av min forskning, och nu äntligen har det berikat min forskning, säger Thomas Hahn.

Han har suttit som styrelseledamot i Sveaskog i tolv år. Han är senior rådgivare i Global Utmaning, har varit styrelseledamot i Jordens Vänner, ordförande för föreningen Ekonomer för miljön och sitter med i styrelsen för partiet Vändpunkt. Han är också engagerad inom IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. Han är aktiv i samhällsdebatten, har haft regeringsuppdrag och håller ofta föredrag, både för myndigheter, företag, fältbiologer och Fridays for Future. Sammantaget är det erfarenheter han tror kommer programchefsrollen för Fairtrans väl till pass.

Svensk rättvis koldioxidbudget

Fairtrans vision är att underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning med civilsamhällets erfarenheter och engagemang. Tillsammans ska akademi, civilsamhälle och andra aktörer – med olika perspektiv – skapa vetenskapligt underbyggda strategier och ramverk som upplevs som rättvisa, motiverade och effektiva. Dialog, utbildning och förankring, tror Thomas Hahn är vägen för att lyckas.

Programmet startade upp med en kickoff i september då nästan alla partners deltog. Utifrån målen i EU:s gröna giv om minskade utsläpp och en rättvis klimatomställning fick deltagarna sitta i mindre grupper för att formulera frågor och identifiera kunskapsbehov. Thomas Hahn berättar att det kom upp både mer generella och specifika frågor som behandlade allt från framtidens arbetsmarknad, bilkörning och vad en rättvis omställning betyder.

– Frågorna och kunskapsbehoven stämmer väl överens med de forskningsfrågor vi formulerat och ledde till en gemensam förståelse för våra utmaningar. Under våra kommande workshops kommer vi att gå igenom frågor som är policyrelevanta med våra partners. Nu i januari sker den första med fokus på en svensk rättvis koldioxidbudget, förenlig med Parisavtalet. Framöver finns planer på workshops om rimliga styrmedel, samhällseffekter och fördelningspolitik, berättar Thomas Hahn.

Diskussioner om fördelningspolitik

Enligt Thomas Hahn är just fördelningspolitik, eller kompensationspolitik, en betydelsefull del för att lyckas med en rättvis klimatomställning. Han tror på tuffa styrmedel som leder till snabba och kraftiga utsläppsminskningar. Vilket i sin tur kommer att innebära stora förändringar för Sveriges medborgare. För att omställningen ska upplevas som rättvis och motiverande får inte låginkomsttagare, glesbygdsbor eller andra samhällsgrupper drabbas i större utsträckning än andra. Thomas Hahn tycker det är viktigt att se till att klimatskatter inte blir regressiva, utan progressiva.

– Det innebär att höginkomsttagare, som ofta orsakar större utsläpp, behöver ta en större andel av omställningskostnaden. Det kan man tycka olika om och det är en politiskt laddad fråga. Men koldioxidintensiva produkter behöver bli dyrare och det behöver bli rimliga effekter för människor med små marginaler. En lösning kan vara att exempelvis höja bensinskatten för hela befolkningen, och sedan återbetala den i olika stor utsträckning till olika medborgargrupper. Är du låginkomsttagare i glesbygdsområde får du tillbaka en högre andel, medan en storstadsbo med hög inkomst får tillbaka en lägre andel. I Kanada har man testat detta för att få större gehör för höga klimatskatter, berättar Thomas Hahn.

Han anser att det läggs för stort miljö- och klimatansvar på individen idag, där en engagerad konsument ska förhålla sig till olika listor och märkningar, istället för att det beslutas om styrmedel som leder bort från koldioxidintensiva produkter och tjänster. Samtidigt säger Thomas Hahn att han i grunden är liberal i ordet rätta bemärkelse. Han hänvisar till den brittiska filosofen och nationalekonomen John Stuart Mills uttryck om att maximera individens frihet så länge den inte begränsar andra människors frihet.

– Det finns ingen filosofi i världen som gör det legitimt att de rikaste tio procenten av människorna i världen orsakar 52 procent av alla utsläpp och därmed försämrar livet för framtida generationer. Här behövs en seriös diskussion om koldioxidbudget.

Partnerorganisationerna får remisser

För att verkligen lyckas inkludera partnerorganisationerna inom Fairtrans – däribland stora fackliga centralorganisationer med över tre miljoner medlemmar – kommer de att få ”remisser” av forskarna. Efter varje planerad workshop där kunskap och förslag samskapas kommer forskarna sammanställa rapporter som skickas till organisationerna. Syftet är att dessa ska spridas och diskuteras inom organisationerna, och inte stanna hos representanterna som deltar i programmet.

De stora partnerorganisationerna kommer också få hjälp av forskarna med utbildningsmaterial som kan användas i studiecirklar.

– För att få genomslag räcker det inte att endast organisationsledningen stöder och verkar för de policyrekommendationer som vi utvecklar tillsammans, de behöver stöd och acceptans även från sina medlemmar. Hur kan vi bygga ett hållbart klimatsmart samhälle där livskvalitet är viktigare än BNP? Utbildningsmaterialet kommer också att användas internt för klimatombudsmän och ambassadörer, säger Tomas Hahn.

Långtgående klimatmanifest

I augusti släppte IPCC sin senaste rapport som visar att klimatet förändras i en allt snabbare takt och FN har kallat detta årtionde för the ”decade of action”. Om tre år planerar Fairtrans att presentera ett klimatmanifest. Enligt Thomas Hahn ska manifestet vara mer långtgående och klimateffektivt än dagens klimatpolitik, samtidigt som det ska ”superförankrat” i det svenska civilsamhället. Han hänvisar till Klimatpolitiska rådet som i sina granskningar av regeringens klimatpolitik tryckt på att det saknas styrmedel som ska bidra till att Sverige når sina klimatmål.

Hur ser du på tidsperspektivet?

– Klimatpolitiken är viktig nu, om fem år och om tjugo år. Det är klart att ju längre vi väntar desto svårare blir det, men vi ska inte forcera den här processen. Även om det såklart hade varit bra om den här utlysningen hade kommit för tio år sedan. Men forskningen om hållbarhetstransformationer har utvecklats kraftigt de senaste tio åren och våra partners och medborgarna är redo för större förändringar idag. För att lyckas behöver vi fördjupad demokrati.

Här kan inspiration från andra länders arbete med medborgarråd vara intressant. Thomas Hahn berättar om den franska medborgardialogen som Frankrikes president Emmanuel Macron initierade till följd av den franska proteströrelsen Gula västarna. Det är ett arbete han följer med intresse. Han har stor tilltro till folklig förankring.

– Medborgarrådet med 150 deltagare tillsattes för att ta del av den senaste forskningen och komma med förslag för att minska utsläppen. Rådet kom tillsammans fram till en lista på 149 åtgärdspunkter som presenterades för den franska regeringen, och många har redan beslutats av parlamentet. De lyckades höja klimatdebatten kraftigt med demokratisk legitimitet.

Tillsatt ett tranformationsråd

För att säkerställa att klimatmanifestet blir politiskt relevant för regering och riksdag har Fairtrans initierat ett transformationsråd. Rådet består av Thomas Kåberger, professor vid Chalmers, Susanna Gideonsson, ordförande för LO, Kristina Yngwe riksdagsledamot för Centerpartiet och Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. Rådet ska bland annat fungera som bollplank i arbetet med klimatmanifestet.

– Rådet ska stötta arbetet med manifestet så att det blir starkt, adekvat och relevant. Många forskare skriver klimatmanifest enbart utifrån forskningens villkor, men politikerna ska veta att vårt manifest är förankrat i Sveriges befolkning.

Till en början kommer Fairtrans att ha fokus på svensk- och EU-politik. Får programmet finansiering för en andra fas med ytterligare fyra år kommer fokus att ligga på internationell klimatpolitik. Thomas Hahn anser att frågan om begräsningar av fossilintensiv konsumtion i allra högsta grad är en politisk fråga, om än en känslig sådan, i alla fall i dagsläget.

– För inte alltför länge sedan var kvinnomisshandel i hemmet en privat angelägenhet, idag är det en politisk fråga, högt på dagordningen. Blickar vi tillbaka till när jag var barn infördes krav på bilbälte i baksätet efter att forskning pekat på att det räddar liv. I andra länder skrattade man åt Sverige som inte hade förtroende för medborgarnas rätt till fria val och eget ansvar. Se på rökförbudet i offentliga lokaler. Många politiska beslut har setts som radikala och begränsande en gång i tiden. Jag ser inga principiella problem med att politiker lagstiftar om människors konsumtion när det handlar om fossila bränslen, säger Thomas Hahn.

Thomas Hahn

Fritid: Familj, musik, segling och skidor.

Om fem år: Fairtrans fas två.

Drömmer om: En mänskligare värld som styrs av visdom och samarbete snarare än pengar.