Ett tidigare beslut i EU-domstolen slog fast att nya genomiska tekniker (NGT) är att betrakta som genmodifierade organismer (GMO). Detta har till stor del satt stopp för utvecklingen inom EU trots att nya genomiska tekniker – där Crispr/Cas9 är den dominerande tekniken – både skulle kunna öka avkastningen och minska jordbrukssektorns negativa miljöpåverkan. Nu pågår en diskussion på EU-nivå om att antingen klassificera NGT som traditionella grödor eller att besluta om en ny lagstiftning gällande NGT. Förslaget som ligger på bordet är en lagstiftning där NGT med så kallad cisgenes, som innebär att man med genteknik överför gener mellan närbesläktade organismer, ska klassas som traditionell växtförädling.

I studien Ekonomin kring nya genomredigerade växter – precis som andra grödor diskuteras de potentiella kostnaderna och fördelarna med att reglera NGT-grödor som traditionella växtförädlingstekniker. Två potatissorter används som fallstudier, en som är mer resistent mot potatisbladmögel och en stärkelsepotatis som är förbättrad för lagring.

– Det har varit spännande att som ekonom titta på potentialen för NGT, samtidigt är det svårt att veta hur nyttor och kostnader kommer att fördelas mellan jord och bord om NGTs blir tillgängliga på marknaden. Därför är det lättare att räkna på aggregat, det vill säga hur stor vinsten och förlusten blir för samhället än att fördela dessa mellan olika aktörer, säger Christian Jörgensen, nationalekonom och utredare vid Institutet för livsmedelsekonomisk analys, AgriFood Economics Centre, som skrivit rapporten.

Konsumenten – en avgörande faktor

Han har sneglat lite på USA där GMO-grödor är tillåtet och där vinsterna av mer effektiv produktion och större skördar kommer både industri och lantbrukare till del. Konsumentperspektivet är svårare att värdera och här kan beslut om en eventuell märkning av NGT-grödor få betydelse för både konsumenternas val i butiken, dokumentationskrav och därmed ekonomin.

– Förslaget om ny lagstiftning kom under senare delen av mitt arbete med rapporten så jag har inte hunnit reflektera över det så mycket. Däremot har jag hela tiden behövt fundera på hur det ekonomiska utfallet beror på vilken lagstiftning som andra länder kommer ha för NGTs och möjligheten och rimligheten i att ge konsumenter en möjlighet att välja mellan NGT-livsmedel och andra livsmedel. NGT innebär teknik-, miljö- och hälsofördelar som kan öka nyttan för EUs lantbrukare och medborgare, men det ekonomiska utfallet bestäms till syvende och sist av hur konsumenten värderar dessa livsmedel och deras möjlighet att välja livsmedel beroende på om de är NGT eller inte, säger Christian Jörgensen.

Under åtta år (2012–2020) tog forskningsprogrammet Mistra Biotech ett helhetsgrepp på bioteknik inom växtförädling och djuravel med naturvetenskapliga, etiska och samhällsvetenskapliga aspekter. Mistra har efter att programmet avslutats finansierat Växtnoden, som fungerar som en kontaktpunkt och informationskälla om modern växtförädling.

Studien Ekonomin kring nya genomredigerade växter – precis som andra grödor är beställd av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien genom Växtnoden. Mistra och Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har bidragit med finansiering.