Omställningen mot fossilfrihet ökar efterfrågan på kritiska material, men hur mycket beror på faktorer som möjliga substitut, effektivitet, teknisk utveckling och återvinning. Under våren startar forskningsprogrammet Mistra Mineral Governance som ska studera försörjningskedjor för innovationskritiska mineraler samt undersöka den geopolitiska dimensionen och dess konsekvenser för Sverige och Europa. Ett viktigt arbete för programmet är också att identifiera, värdera och förbättra hanteringen gällande målkonflikter. Idag innebär den geografiskt koncentrerade utvinningen av dessa råvaror geopolitiska risker och utvinningen sker i tveksamma förhållanden, förklarar programchef André Månberger.

– EU:s Critical Raw Materials Act innebär mål för självförsörjning av dessa mineraler samtidigt som det finns en hel del målkonflikter att hantera. Bland annat gällande statens och marknadens roll – autonomi och frihandel, omställningens riktning – ersättning eller nya lösningar och när det handlar om att värna lokal miljö, kultur och intressen eller global tillgång.

Social acceptans är en kritisk fråga att hantera och majoriteten av gruvprojekt globalt påverkar idag urfolk och småbrukare, enligt André Månberger.

För Northvolt som etablerat sin batterifabrik i Skellefteå är klimatomställningen och frågan om råmaterial central. Där ingår även fossilfri elförsörjning, konstaterar företagets hållbarhetschef Emma Nehrenheim. EU inför nu flera lagar och förordningar, bland annat digitala produktpass, krav på att redovisa materialets ursprung och andel återvunnet material samt återvinningsgrad.

– Vi jobbar också nära gruvorna vi köper från för att både säkerställa förhållandena och kunna ställa höga krav. Vårt andra ben är återvinning där vi nu dammsuger marknaden på batterier, säger Emma Nehreheim.

”Vi kanske behöver ta upp motboken”

Diskussionerna tenderar att fokusera på just industrierna – råvarorna och elen – i omställningens namn. Mats Kinwall, senior rådgivare, lyfter vikten av att prata om huvuden. För varje etablering och anställd i det grönare näringslivet behövs också undersköterskor, busschaufförer och pizzabagare.

Även Stephan Barthel, programchef för forskningsprogrammet Fairtrans med fokus på rättvis klimatomställning, lyfter vikten av att bredda perspektivet från klimatomställningen till samhällsomvandling, där rättvis demokrati och resiliens är grundpelare för att lyckas.

– Vi har nyligen gjort en nationell enkät om acceptans för klimatpolicy och det finns ett starkt rättvisepatos i vårt land. Självklart ska vi ta vårt globala ansvar i Sverige, men ytterligare ett perspektiv vi behöver diskutera är vår föränderliga omvärld. Kanske är det dags att ta till motboken – rationaliseringen. Vi pratar om oändlig ekonomisk tillväxt, att skifta produktionen men fortsätta överkonsumera, men behöver kanske ta till oss tankarna gällande begreppet tillräcklighet, säger han.

Det hållbara samhället – vems ansvar?

Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint forskar om smart underhåll och hållbar infrastruktur. Programchef Lars Thell Marklund, vill även han slå ett slag för att nyttja nyindustrialiseringen till att samtidigt bygga det hållbara samhället.

– Samhällsbygget ärver vi från tidigare generationer och lämnar över till kommande. Vi måste ta hand om de stora investeringarna och tillgångarna som vi har för att fortsatt ha rinnande vatten i kranarna och fungerande järnvägar. Infrastrukturen måste göras robust och flexibel både för de viktiga samhällsfunktionerna, en trevlig livsmiljö och gällande beredskapsfrågan. Har vi inte en beredskapsstruktur i topptrim klarar vi inte kriser som kraftig expansion, snabb avfolkning eller klimatförändringar och här står kommunerna inför olika rejäla utmaningar.

Enligt Lars Thell Marklund kan det finnas ett behov av att staten stöttar kommuner med infrastruktursatsningar, både med kompetensförsörjning och genom styrmedel.

Enligt Filip Johnsson, programchef för Mistra Electrification har vi misslyckats med att visa bilder av det hållbara samhället. Det är enligt honom social acceptans och inte tekniken och ekonomin som är barriärerna för ett mer hållbart samhälle.

– Både energidebatten och andra debatter kopplade till hållbarhetsomställningen är polariserade. Politiken behöver hjälpa till för att vi ska inse att vi måste kompromissa. Vi behöver koppla omställningen till det som är bra och allt gott det kan leda till och inte bara visa glättiga bilder av människor cyklande i solsken.

Gemensam politisk målbild

Investeringar av gigantiska mått, tillståndsprocesser och social acceptans bland medborgarna. Där allt sker samtidigt och dessutom i mycket högt tempo. Det är stora frågor att hantera för politikerna i kommunen och regionen. Lokalt och regionalt har politikerna nått konsensus om vart kommunen ska, även om de kan vara oense om hur visionen ska nås. Här har den gemensamma målbilden varit viktig och burit frukt för de stora etableringarna i kommunen, poängterar Andreas Löwenhöök, (M) oppositionsråd i Skellefteå kommun.

Skellefteå kommuns kommunalråd Lorents Burman (S), anser att politiken på alla nivåer gällande den samhällsomvandling som nu sker ska ta åt sig än mer av forskning och innovation. Han efterfrågar också en mer långsiktig planering och mer stöd från nationellt håll.

Peter Olofsson, (S) ordförande regionstyrelsen Västerbotten och ledamot i förbundsstyrelsen SKR framhåller att det är en utmaning att man idag tjänar på klickpolitik och att det är allt svårare att nå långsiktiga överenskommelser bortom fyraåriga mandatperioder på nationell nivå. På lokal och regional nivå arbetar de för att föra en bredare och mer framåtsyftande diskussion som rymmer alla aspekter av samhällsomvandlingen.

Betydelsen av den gemensamma målbilden håller Emma Lindqvist, (MP) gruppledare och regionråd Västerbotten, med om. Hon pekar dock på konflikten mellan den tid det tar att göra avväganden och följa lagstiftning kontra pressen på att fatta snabba beslut och raska genomföranden.

– Det finns ett syfte med att saker tar tid och vi får inte glömma bort vårt värde i det snabba förloppet – att vi har viktiga tillgångar. Etableringarna innebär stora möjligheter men infrastrukturen runt om måste hänga med för att det ska bli en hållbar och långsiktig satsning. Vi behöver också våga ställa krav så industrin tål att vänta på uppbygganden av exempelvis bostäder och sjukvård när kommunerna för etableringarna ofta är små, säger Emma Lindqvist.

Läs mer om Mistras jubileumsseminarium i Skellefteå här.