Susanne Arvidsson började den här dagen i mitten av november på sin tidigare gymnasieskola Katedralskolan i Lund, eller ”Katte” som hon själv kallar den. Hon var inbjuden för att föreläsa för lärare inom hållbart företagande. Susanne Arvidsson älskar att undervisa. Att väcka nyfikenhet för nya ämnen, områden och frågor. Att göra nytta. Och det viktigast av allt – att föra samman idéer och tankar från olika teorier och perspektiv för att skapa förståelse och därmed förutsättningar för nya idéer.

Idag är Susanne Arvidsson docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och programchef för Mistras nya forskningsprogram Mistra BIOPATH med en vision om att kunskap och innovationer gällande biologisk mångfald ska integreras i näringslivet och i finansiellt beslutsfattande.

På Katedralskolan läste hon naturvetenskaplig linje med ambitionen att söka in på läkarprogrammet. Men när hennes svensklärare fick salmonella och en doktorand från Ekonomihögskolan vid Lund vikarierade svängde framtidstankarna.

– Jag blev fångad av den här doktoranden som berättade så entusiasmerande om forskning, rapporter, näringsliv, förvaltning och policy.

Medicinplanerna lades på hyllan. Istället började Susanne Arvidsson läsa ekonomi med fokus på redovisning och finans vid Lunds universitet direkt efter studenten. Kurserna och inriktningarna var många och Susanne Arvidssons nyfikenhet stor. För att suga åt sig så mycket kunskap som möjligt inom ekonomi, språk och juridik läste hon dubbla kurser.

– Jag är väldigt nyfiken på olika discipliner, att se pusselbitar och hur de hänger samman. Min grund är interdisciplinär och jag ser samarbetsmöjligheter överallt. Det är framför allt oerhört viktigt inom hållbarhet. Forskare behöver jobba tätt ihop med det omgivande samhället för att ord ska bli handling Vi behöver fråga oss hur forskning kan bistå politik, industri och förvaltning för en hållbar omställning.

Inte minst på förmiddagens lärarföreläsning på Katedralskolan tog hon upp vikten av samarbete och det ansvar som vilar på lärare. Enligt Susanne Arvidsson behöver de som undervisar förse eleverna med olika kreativa verktyg de behöver för att ta sig an omställningen.

Joggingrunda eller maraton?

Nyfikenhet är något som Susanne Arvidsson många gånger återkommer till. Hon ser det som en stor drivkraft i sitt liv och arbete. Hon förklarar att hon alltid varit intresserad av miljö och hållbarhet. En anledning till att hon redan som ung valde att läsa naturvetenskaplig linje och att hon i sin avhandling fokuserade på värdet av att arbeta med miljö, hållbarhet och sociala aspekter inom företag och hur detta värderades på finansmarknaden.

– Sedan har det intresset utvecklats. Jag har haft förmånen att utveckla min forskning, bredda och fördjupa mig i olika inriktningar. Nyfikenheten och att hitta lösningar på utmaningar driver mig.

Susanne Arvidsson leder Dagens Industris rankning Hållbara bolag, där årets resultat nyligen presenterades. Hon berättar att resultaten visar att 97 procent av bolagen anger att de fullt ut integrerat hållbarhet i sina rutiner och processer.

– Det kan få en att höja på ögonbrynen när man samtidigt ser rapporter från bland annat IPBES och IPCC om att vi går åt fel håll. Vad betyder det att vi har kommit långt med att integrera hållbarhet? Vad är det vi ska nå fram till? Vad är slutmålet? Gäller det en tre kilometer joggingrunda har vi kommit långt, medan det i ett maratonsammanhang är en lång väg kvar.

När Susanne Arvidsson för några veckor sedan åkte till Köpenhamn såg hon flygplan efter flygplan landa med 50 sekunders mellanrum. ”En motbok för flygmil kanske skulle ha effekt för att minska flygandet” lyfte hon för sitt sällskap. Hon möttes genast av mothugg om att det är bättre att höja priserna.

– Men på vilket sätt är högre kostnad inkluderande och rätt enligt fördelningsprincipen? Varför inte testa en mer rättvis lösning? Med en motbok kan du samla en pott och sedan använda den för att fira exempelvis en högtidsdag. Vi behöver utmana rådande situation, säger Susanne Arvidsson.

Biologisk mångfald i allt beslutsfattande

Inom hennes expertområde sustainable finance ser hon att näringslivet ligger steget före politiken. Men när reglering väl finns på plats går det snabbt. Det beror framför allt på ett uppvaknande om att klimat, hållbarhet och biologisk mångfald innebär finansiella risker och instabilitet. Susanne Arvidsson pekar på att ramverket för identifiering av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter nu följs upp med ett ramverk med fokus på naturvärden. Och direktivet om hållbarhetsrapportering har utvecklats, stramats upp samt bytt namn och förväntas träda i kraft 2024.

– Hårdare reglering kommer och EU tar kliv framåt i dessa frågor. Samtidigt finns ett stort gap när det handlar om att dirigera finansiella flöden. Det är svårt att jämföra olika företags och organisationers prestationer. En stor drivkraft i min forskning är att förbättra jämförbarheten gällande hållbarhetsprestation. Företag behöver en måttstock – mål och nyckeltal – att förhålla sig till, mäta och utvärdera.

Sedan klimatarbetet har slagit rot inom det finansiella systemet har intresset för biologisk mångfald vuxit sig stort de senaste åren. Susanne Arvidsson är förväntansfull över vad forskningsprogrammet Mistra BIOPATH kan bidra med.

– Det finns en stor ödmjukhet inför att arbeta med biologisk mångfald, men också ett stort intresse och engagemang. Till viss del också frustration. Här behövs kunskap och förståelse för vad biologisk mångfald är på lokal, regional, nationell och global nivå, hur företag och organisationers bidrar till och motverkar förlusten av biologisk mångfald och hur målkonflikter gällande biologisk mångfald och klimat ska hanteras.

Mistra BIOPATH kommer att arbeta med tillämpbar forskning som i sin tur förändrar synsätt, rutiner, processer och arbetsmetodik inom det finansiella systemet. Visionen är att integrera biologisk mångfald som en naturlig del i allt beslutsfattande inom det finansiella systemet och näringslivet. För att lyckas ska forskare tillsammans med aktörer inom finansbranschen utveckla och testa verktyg. Potentialen i digital innovation och AI-expertis kommer att nyttjas och Mistra BIOPATH fokuserar främst på sektorerna jordbruk, energi och skog.

Med stark tilltro till samarbete ser Susanne Arvidsson mycket fram emot att aktörer som ekosystemexperter och finansexperter, som tidigare inte arbetat sida vid sida, nu ska arbeta tillsammans och lära av varandra. Hon kommer själv att leda ett av arbetspaketen där just verktyg, metoder och modeller ska arbetas fram med programpartners.

– Det kommer att bli fantastiskt och förhoppningsvis leda till resultat som flyttar fram positionerna och innovationskraften i det finansiella systemet. The sky is the limit! Vi behöver också ställa in oss på att i vissa fall acceptera verktyg som inte är hundraprocentiga men som kan implementeras av fler. Det är ett tänkesätt vi behöver inom alla hållbarhetsområden, hellre lösningar som inte är perfekta men som snabbt leder oss i rätt riktning. Därefter får vi revidera och förfina.

För att disciplinerna ska mötas och bygga broar har programmet initierat en intern ”co-creation task force”. För Susanne Arvidsson kommer en stor del av arbetet att handla om att bygga en kultur och skapa möjligheter för att representanter från olika discipliner, och arbetspaket, forskare och industripartners ska mötas och samarbeta. Det är också en anledning till att programmets arbetspaket leds av både företrädare från akademin och industrin. FOTO: Kennet Ruona

Naturens värden i ekonomiska termer

Så är det ju det där med måttstock och jämförbarhet när det kommer till hållbarhet – inte minst när det handlar om biologisk mångfald i det finansiella systemet. Är det en joggingtur eller ett maraton – vad ska mätas och hur ska det följas upp? Susanne Arvidsson har tills nyligen varit koordinator för Nature by Numbers, ett initiativ av Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet, där forskare undersöker hur klimat och förlust av biologisk mångfald kan omvandlas till siffror för att integreras i ekonomiska beslutsprocesser. Initiativet inkluderar forskare från sju olika fakulteter från Lunds universitet och SLU och tittar bland annat på konsekvenserna när ekonomiska koncept och begrepp som ”risk” och avkastning” används för att mäta naturen och dess värden. Narrativet är viktigt att reflektera kring och arbeta med i Mistra BIOPATH.

– Jag tror att man måste vara ödmjuk inför nya formuleringar, när det handlar om kommunikation, rapporteringar och parametrar. Det får inte vara för fluffy och ge stort tolkningsutrymme. Forskningen inom Mistra BIOPATH kommer att vara fri men för att sluta gapet mellan biologisk mångfald och det finansiella systemet krävs det att vi bjuder in och samarbetar med aktörerna. Alla forskare är inte vana vid att jobba så nära externa partners men vi ser nu hur samarbetet tänder ett ljus hos oss alla. Man börjar inse potentialen i vad vi kan åstadkomma tillsammans.

Susanne Arvidsson