I Skellefteås 20 våningar höga kulturhus Sara, byggt i trä och döpt efter författaren Sara Lidman, kickade Mistra igång sin jubileumsturné. Med utsikt över en stad och kommun i snabb förändring stod elektrifieringens utmaningar och möjligheter samt samhällsomställningen i norra Sverige på agendan. Tillsammans diskuterade forskare och samhällsaktörer accelererande klimatomställning, intressekonflikter och nya beroenden.

Northvolts etablering i Skellefteå har satt kommunen på kartan. Kommunen har antagit ett befolkningsmål om att de kommande sju åren, till 2030, öka till 90 000 invånare. 16 000 fler på sju år, med sikte på att 2040 vara 100 000 invånare.

Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson har suttit på posten i både upp- och nedgång. När befolkningskurvan pekade brant ner påbörjades arbetet med en utvecklingsstrategi med sikte på 2030. Etableringen av Northvolts gigantiska batterifabrik har inneburit en stor inflyttning från alla världens länder vilket bidragit till att kommunen nu blivit en mångkulturell plats där utmaningar gällande infrastruktur, bostäder, skola och sjukvård ställs på sin spets.

– Det går väldigt väldigt fort och att göra denna omställning på ett hållbart sätt är en utmaning, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. En samhällsomställning som denna handlar om allt! Det kräver också snabba beslut, bara nyligen togs ett beslut om att en halv miljard ska investeras i att uppgradera hamnen till en djuphamn, som vi inte visste för något år sedan.

Samarbeten och styrmedel

Kristina Sundin Jonsson är styrelseledamot i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, där kommunen är en partner. Skellefteå kommun medverkar också i forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med fokus på smart underhåll och hållbar infrastruktur.

Lars Zetterberg är programchef för Mistra Carbon Exit som undersöker tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar under resan mot Sveriges mål om nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045. Under Mistras jubileumsseminarium i Skellefteå lyfte Lars Zetterberg att programmets forskning visar att kunskapen för att accelerera klimatomställningen finns och att kostnaderna inte är höga – främst handlar det om att vässa och komplettera samarbeten och styrmedel.

– När vi har inventerat vad industri, kommun och myndigheter eftersöker för att klimatomställningen ska accelereras lyfter de fram en förstärkt transportinfrastruktur och en kraftig expansion av el, där snabbare tillståndsprocesser, är en kritisk punkt. Kommuner, som likt Skellefteå, expanderar snabbt har ofta utmaningar gällande stora investeringar med höga risker och det finns en önskan om att intäkterna sedan behöver återföras till kommunerna, säger Lars Zetterberg.

Investering och risk – statens ansvar

Malin Christoffersson är chefredaktör på lokaltidningen Norran som i samarbete med Piteå-Tidningen, NSD och Kuriren, driver satsningen Framtidsfabriken som bevakar den gröna industriboomen i Västerbotten och Norrbotten och dess påverkan på lokalsamhället. Enligt henne finns det generellt en positiv inställning till allt som händer och sker just nu, samtidigt som nya uppkomna bekymmer som trafikkö och att du behöver sakna puls för att få en vårdtid skapar irritation. I boomens hetta får man inte glömma människorna som bor och lever i omställningens epicentrum.

– En diskussion som ofta uppkommer är styrning och balans mellan stat och kommun. Kommunerna är ansvarig för att folk kan flytta upp och bo här medan intäkterna går till företagen och staten. Det väcker frågor om återföring av resurser till kommunen eller riskavlastning. Det handlar om transformativa tekniker som behöver skalas upp enormt och där är även företagen tar stora risker – vilket ansvar har staten när det handlar om att skapa affärsmöjligheter för Sverige och där omställningen måste ske och den måste gå snabbt?

Kompromisser – nödvändiga men smärtsamma?

Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Västerbotten och Norrbotten är Peter Larsson. Hans uppdrag är att säkerställa att insatser på nationell, regional och lokal nivå koordineras och att insatserna kompletterar varandra. Samordnarens förlängda arm är Tillväxtverket, som både ska bidra till goda förutsättningar för genomförandet och dra lärdomar av insatserna för att sprida till andra delar av landet. Peter Larsson efterfrågar ett tydligare ledarskap där stuprören suddas ut för att hantera de utmaningar som norra Sverige står inför. Han pekar också på att man tidigare inte har förvaltat krav och lärande från framgångsrika omställningar, exempelvis nedläggningarna av basindustrin, men att man nu gör det mer systematiskt.

– Det är inte miljöbalkens fel att tillståndsprocesser tar lång tid, det handlar om ledarskap, samverkan och dialog – både parallellt och horisontellt.

Omställningens påverkan på människa och miljö handlar också om naturresurser där meningsskiljaktigheter och olika synsätt kan leda till mål- och intressekonflikter. Northvolt scoutade 26 kommuner, men fick svar av 40, i jakten på att etablera sin batterifabrik pekar Maria Sunér, vd på Svemin, på att gruvor behöver etableras där mineraliseringen finns.

– Det är en utmanande situation men jag anser att vi inom gruvbranschen vågar ta diskussionerna. Vi måste också se till både det globala och lokala perspektivet där vi i ett globalt perspektiv behöver mer mineral, metaller och fler gruvor och vi i Sverige har stora fyndigheter. Ska vi då från Sveriges sida fortsätta köpa dessa från andra delar av världen samtidigt som vi läser skräckrapporter om miljöprestanda och förhållanden för de som arbetar med detta. Vilket ansvar har vi?, säger Maria Sunér.

Kommunikation är dock svårt och präglas av maktasymmetri, anser Elle Merete Omma, chef för Samerådets EU-avdelning.

– För oss är det en utmaning att leva våra traditionella liv och vi kan inte göra vår röst hörd i det system som Sverige skapat. Många frågor saker hamnar i juridiska tvister även om både Sverige, näringsliv och medborgare skulle vinna på dialoger. Ofta lämnas ansvaret för dialogerna till samerna och företagen och det kan aldrig bli rättvist för den svagare parten. Här finns kunskapsluckor och det behövs mer forskning, säger hon.

Även Maria Sunér vittnar om att svenska staten är frånvarande när det kommer till avvägningar mellan olika intressen, jämfört med hur detta hanteras i andra länder. Inom forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication utvecklas bland annat kunskap om dialogprocesser, med särskilt fokus på maktrelationer och konflikter. Programchef Eva Friman berättar att de bland annat studerat markanvändning i Sápmi och svensk skogsförvaltning där forskningen lett till djup kunskap om hur konflikter och meningsskiljaktigheter kan lyftas och diskuteras. Programmet har också utvecklat olika verktyg för att underlätta svåra dialogprocesser.

Samtidigt sker utvecklingen i norra Sverige i rekordfart. Hungern efter förnybar energi, batterier och fossilfria produkter ökar i rasande takt. Beslut måste fattas snabbt och kritiken om långsamma tillståndsprocesser är närvarande i debatten.

– Vi hör ständigt att det ska gå fortare och fortare men samebyarna kan inte hantera detta med befintliga resurser. Dialogprocesser, tidsaspekt och krav går inte ihop, säger Elle Merete Omma.

Läs mer om Mistras jubileumsseminarium i Skellefteå här.