Publicerad 2022-06-02

Rapport framhåller vikten av handling inför Stockholm+50

Sedan 1972 har endast en tiondel av de hundratals globala miljö- och hållbarhetsmål som länder enats om uppnåtts eller gjort betydande framsteg. Rapporten Unlocking a Better Future som släppts inför Stockholm+50 framhåller att det nu är dags för handling.

FOTO: UN Photo/Evan Schneider

Inför högnivåmötet Stockholm+50, som äger rum den 2–3 juni, har Stockholm Environment Institute, SEI, och det policyfokuserade forskningsinstitutet Council of Energy, Environment and Water, CEEW skrivit det oberoende vetenskapliga rapporten Unlocking a Better Future. Ett flertal bakgrundspapper utgör underlag för rapporten, däribland fyra bidrag från Mistras forskningsprogram Mistra REES, Mistra Sustainable Consumption och Mistra Geopolitics.

Det ena bidraget från Mistra Geopolitics, The elite–citizen gap in international organization legitimacy: lessons for the United Nations, har skrivits av Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer och David Fornberg, masterstudent vid institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, båda vid Stockholms universitet. Bidraget handlar om multilateralism och hur olika typer av internationella organisationer och regeringar kan arbeta för att skapa större förtroende hos medborgare. Ett område som är särskilt aktuellt i rådande världsläge.

– Klimatförändringar, konflikter, epidemier, och flyktingströmmar – alla är de uttryck för den gränsöverskridande karaktären hos stora nutida samhällsproblem och alla understryker de behovet av internationellt samarbete. Utan gemensamma ansträngningar kommer förutsättningarna att hantera globala utmaningar som dessa att vara begränsade. Om internationellt samarbete är svagt finns en risk att gränsöverskridande problem möts med ineffektiva nationella lösningar eller att sårbara grupper inte inkluderas i beslutsfattande, säger Lisa Dellmuth.

Cirkulär ekonomi – olika begrepp ett hinder

Carl Dalhammar, lektor vid Lunds universitet, har skrivit underlaget från Mistra REES, tillsammans med programchef Mattias Lindahl, och för Mistra Sustainable Consumption, tillsammans med programchef Göran Finnveden.

Han berättar att bidraget från Mistra REES handlar om cirkulär ekonomi, hinder med den linjära ekonomi vi lever i och möjligheter för att åtgärda dessa.

– Hindren innefattar både hur vi använder olika begrepp som ”avfall” och ”resurser” – då språket ofta styr vårt handlande. Men även behovet av att standardisera begreppen inom cirkulär ekonomi, med hjälp av internationell standardisering. Vi fokuserar också på en del andra frågor, till exempel hur regelverket kring avfall är ett hinder för cirkulära lösningar. Detta passar bra att diskutera på Stockholm+50 då det ofta handlar om internationella processer, som standardisering och ändringar i regelverk som internationella konventioner.

”Vi bör överväga mer radikala styrmedel”

Bidraget från Mistra Sustainable Consumption tar ett grepp om politiken kring hållbar konsumtion. Enligt Carl Dalhammar ligger en stor del av nuvarande politik inom ett paradigm som kan kategoriseras som grön tillväxt. Det bidrar till att vi inte når hela vägen, på grund av bland annat rekyleffekter och svårigheterna att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursuttag och koldioxidutsläpp.

– Vi menar därför att vi även behöver diskutera ”tillräcklighet” – hur mycket kan det totala resursuttaget vara och hur kan vi begränsa konsumtionen. Vi diskuterar även hur miljöpolitiken kan bli bättre på att integrera dessa frågor, till exempel genom att mäta miljöpåverkan relaterad till konsumtionen, vilken ofta uppstår i andra länder. Vi bör även överväga mer radikala styrmedel. Frankrikes förbud mot korta flygturer är ett exempel på ett sådant styrmedel, säger Carl Dalhammar.

Han anser att konsumtionsfrågan passar väl att diskutera på Stockholm+50 då det är en rättvisefråga och världens resurser måste fördelas mer jämlikt.

– Samtidigt som vi bör dra ner på konsumtionsnivåerna i världens rikare länder, så måste de fattigaste länderna få öka sin konsumtion för att leva ett värdigt liv. Det är också viktigt att se på orättvisorna inom länder. Och att de allra rikaste står för en oerhört stor del av den totala konsumtionen.