De här är de nya styrelsemedlemmarna:

Thomas Aronsson

Thomas Aronsson är professor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Hans forskningsområden är offentlig ekonomi, välfärdsteori och miljöekonomi.

Mycket av hans forskning de senaste 15 åren har handlat om skattesystemets utformning; till exempel hur skattesystemet bör vara utformat för att på ett så effektivt sätt som möjligt omfördela inkomster och samtidigt korrigera för marknadsmisslyckanden. Ett annat exempel är forskning kring välfärdsindikatorer för länder eller grupper av länder, och hur dessa är kopplade till marknadsmisslyckanden som externa effekter och ofullständig konkurrens. Thomas Aronsson är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien respektive Kungliga Skytteanska samfundet.

Vad fick dig att säga ja till att bli ledamot i Mistras styrelse?

Jag är intresserad av miljöfrågor. Delar av min forskning handlar dessutom om miljöpolitik. Jag har också arbetat en hel del med forskningsfinansiering; till exempel i beredningsgrupper i Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Jag tror därför att mina intressen och erfarenheter passar bra för styrelseuppdraget.

Hur skulle du vilja se att Mistra utvecklas?

Jag har ännu inte påbörjat det praktiska arbetet som styrelseledamot. Det är därför för tidigt för mig att besvara den frågan. Jag återkommer gärna till det vid ett senare tillfälle.

Anders Tunlid

Anders Tunlid är professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet där ekologi och evolution hos svampar är huvudsakliga forskningsområden. Nuvarande forskning handlar om hur symbiotisk och saprofytiska svampar bryter ner och omsätter kolföreningar och näringsämnen i marken.

Vad fick dig att säga ja till att bli ledamot i Mistras styrelse?

Jag är intresserad av frågorna men hittills har jag framförallt arbetat med grundläggande forskning och därför ska det bli intressant att se hur den kan kombineras med den mer tillämpade forskningen som Mistra finansierar.

Vilka är Mistras starkaste sidor?

Att man gör stora fokuserade satsningar. Det betyder att programmen får tid att bygga upp något som kan få tydliga avtryck. Att Mistra är den stora finansiären i Sverige för miljöforskning är även det något som förtjänar att lyftas fram.

Hur skulle du vilja se att Mistra utvecklas?

Här har jag inget svar än. Jag är väldigt ödmjuk inför mitt nya uppdrag men det jag vill lära mig mer om är hur Mistra fångar upp idéer, hur utlysningsprocessen fungerar och hur gör man utvärdering av både ansökningar och resultat. Jag skulle tro att jag behöver minst ett år för att lära mig hur det fungerar.

Emelie Persson Lindqvist

Emelie Persson Lindqvist är hållbarhetschef med energi och industri som huvudområden på Sweco. Som miljövetare med en bakgrund inom mode och kommunikation bidrar hon ofta med ett annat perspektiv på samhällsbyggnad, både på problem och lösningar. Nyfikenhet är hennes främsta drivkraft, säger hon själv.

Vad fick dig att säga ja till att bli medlem av Mistras styrelse?

För att forskarbenet är otroligt viktigt i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det ger ett kunskapsbaserat underlag till långsiktiga inriktningsbeslut. Utan forskning vet vi inte vart vi ska och på vilka premisser. Forskningen har dock en jätteutmaning i att nå ut till fler vilket är något som jag går igång på.

 Vilka är Mistras starkaste sidor?

Det breda angreppssättet, all kompetens, att organisationen är så välfungerande samt att man är modig och får saker att hända.

Hur skulle du vilja se att Mistra utvecklas?

Jag skulle vilja se varumärket stärkas ännu mer och att mer forskningsresultat når fler. Ser mycket fram mot Mistra Dialog!

Emily Boyd

Emily Boyd är professor och föreståndare för LUCSUS (Lund University Centre for Sustainability Studies. I grunden är hon samhällsvetare som har specialiserat sig på miljö och klimatförändring.

Hennes fokus har varit på det tvärvetenskapliga fältet mellan fattigdom, försörjning och resiliens i förhållande till global miljöförändring. Extra fokus har varit på frågor som rör städer, hållbar markanvändning, vatten och avskogning i Afrika, Latinamerika, Sydostasien och Europa.

Hon är även huvudförfattare till ett kapitel om fattigdom, försörjning och hållbar utveckling i FN:s klimatpanels rapport AR6.