Berätta om processen med dokumentären Breaking Boundaries och boken med samma namn?

– Under de senaste åren har jag och Johan Rockström arbetat nära producenterna som gjort Netflix första stora miljödokumentärserie Our Planet, med David Attenborough. Faktum är att producenterna reste till Sverige flera gånger för att besöka oss på Stockholm Resilience Centre. Efter Our Planet var producenterna intresserade av att göra en film om de planetära gränserna och som tur var även Netflix intresserade. Idén gick i lås sommaren 2019. Samtidigt diskuterade jag och Johan en bok om planetens tillstånd med ett liknande handlingsförlopp som filmen, men med mer utrymme för diskussion om framtiden och specifikt diskussioner om lösningar. Vårt bokförlag DK föreslog att vi skulle länka ihop boken med filmen så vi använde samma titel Breaking Boundaries.

Vi filmade den första intervjun just innan jul i Storbritannien. Två veckor senare kom nyheter från Kina om ett nytt virus som spreds snabbt. Pandemin tvingade producenterna att tänka annorlunda gällande dokumentären. Det blev verkligen mer utmanande att filma intervjuerna men det ledde också till en fantastiskt kreativ energi med datavisualisering.

Vad är det viktigaste budskapet ni har velat dela med er av i boken?

– Vi har tre budskap i boken. För det första att mänskligheten har ett totalt nytt ansvar för vår planets framtid och biosfärens funktion. Vi måste uppdatera vår världsbild. För det andra att varje årtionde räknas. För varje årtionde förlorar vi den viktigaste gåvan av dem alla – en stabil planet. Vi har redan passerat oåterkallleliga gränser, exempelvis en högre havsnivå. Och vi accelererar mot fler brytpunkter, så kallade “tipping points”, exempelvis gällande Västantarktis, Grönland och Amazonas. Vi behöver uppdatera vårt ekonomiska system för att säkerställa att det bygger biosfärens resiliens istället för att underminera den. Det tredje budskapet är att vi tror att vi befinner oss vid en positiv brytpunkt. Fyra krafter driver ekonomier mot en snabb hållbar omställning – folkrörelser, större politisk vilja, sjunkande priser på sol- och vindkraft och elfordon samt accelerationen av ny teknik.

Jag vill också tillägga att pandemier i alla samhällen alltid har varit transformerande. De är portaler till en annan värld. Denna pandemi har förändrat beteenden och affärsmodeller och har visat att det ekonomiska systemet snabbt kan svänga för att skydda samhällen.

Hur har ditt och Johan Rockström gemensamma arbete fungerat?

– Jag flyttade till Stockholm 2009, några månader innan Johan och hans kollegor publicerade den första vetenskapliga artikeln om planetära gränser. Jag började arbeta inom International Geosphere Biosphere Programme där Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, var värd för programmets sekretariat. Begreppet antropocen utvecklades till stor del inom programmet år 2000 och programmet samordnade internationell forskning om Earth system science. Jag började arbeta på Stockholm Resilience Centre 2015 och det föll sig naturligt att samarbeta med Johan som kollegor. Vi har arbetat nära sedan dess, särskilt med internationell vetenskapspolitik och vetenskapskommunikation. Jag är intresserad av hur akademiska idéer slår igenom på bredare front i världen.

Vilken målgrupp har ni haft i åtanke för boken och dokumentären?

– Vår målgrupp är planetförvaltare (”planetary stewards”), människor som vill göra mer för att skydda planeten. Jag arbetade nyligen med en global undersökning beställd av Fairtrans och utförd av Ipsos MORI för Global Commons Alliance, som visade att 83 procent av invånare i G20-länder vill göra mer för att ta hand om planeten.

Vad har varit den största utmaningen i arbetet?

– Världen står inför två stora utmaningar idag och det är varken klimatförändringar eller massutrotning. Den första utmaningen är vår oförmåga att skilja fakta från fiktion. Den andra utmaningen är ojämlikhet. Och de två utmaningarna är sammankopplade. Trots all den kunskap vi besitter lever vi i en allt mer polariserad värld som ofta verkar oförmögen att fatta långsiktiga beslut som gynnar majoriteten. Jag tror att en viktig åtgärd är att fördela vårt välstånd mer rättvist för att återupprätta förtroendet för regeringar, och regeringar är det är det bästa system vi har för att fatta långsiktiga beslut.

Vad har berört dig mest under ditt arbete?

– 2007 läste jag för första gången om tipping points, ofta med koppling till klimatförändringar som havsströmmar eller de stora ismassorna vis polerna. Forskningen, som leddes av Tim Lenton, nu verksam vid Exeter University, skrämde mig verkligen. Vid den tiden verkade risken för att överskrida tippings points bli riktigt allvarlig vid en global temperaturökning på 3 grader. 2019 arbetade Tim, Johan och jag på en annan vetenskaplig artikel för att uppdatera arbetet. Vi studerade data från hela världen och såg att nio av de tipping points som identifierades 2019 nu genomgick förändring som aldrig tidigare hade skådats. Förändringen sker mycket mycket tidigare än de flesta förutspått. Det var verkligen den största chocken i min karriär och jag kan inte förstå att det inte sporrar akuta åtgärder. Det var verkligen ett ”Don’t Look Up”- ögonblick.

Jag har också nyligen chockats av de förändrade eldregimerna på jorden. De intensiva eldstormar som härjat i västra USA och Australien men också luftföroreningarna i Indien och Kina. Luftföroreningar är skrämmande. Jag läste nyligen att det finns skolor i Kina där luften filtreras så att barn på dessa skolor ska kunna andas frisk luft, så kallade “Bubble Schools”. Självklart är det bara rika skolor som har råd med detta och jag kan tänka mig att vi kommer att se fler sådana skolor världen runt framöver. Det slog mig att kapitalismen hittar sätt att lösa problem, men om styrning saknas skapar lösningarna nya och mer extrema former av ojämlikhet.

Du arbetar nu inom Mistras och Formas samfinansierade forskningsprogram Fairtrans, berätta om din roll och ditt arbete inom programmet?

– Jag är kommunikationsansvarig inom forskningsprogrammet Fairtrans. Det är verkligen spännande att vara delaktig i programmet då jag under många år har varit intresserad av samhällsomställning och opinion. Det har gjorts många undersökningar om exempelvis människors attityder till klimatförändringar, men färre undersökningar om attityden till en transformation. Är människor medvetna om hastighet och omfattning för den omställning som krävs för att vi ska kunna nå 1,5 grader-målet under detta årtionde? Inom Fairtrans kommer vi kunna titta på detta och mer därtill.

Vad har du på gång framöver?

– I juni äger FN-mötet Stockholm+50 Jag har arbetat med ett nytt spännande projekt kallat Earth4All och tillsammans med mina kollegor kommer jag, inför konferensen, att ge ut en ännu en bok. Boken sammanfattar resultaten av en ny analys som identifierar ekonomiska lösningar och vägar för att leva inom de planetära gränserna.