Forskning
Aktuellt
Om Mistra
Forskning
Publicerad 2020-06-18
Ny metod för att mäta antikroppar mot coronaviruset
Vid Uppsala universitet utvecklas nu en testmetod som ska visa om patienter har antikroppar mot coronaviruset – i kombination med andra immunparametrar. Syftet är att bättre kunna förutsäga risker och sjukdomsförlopp och därmed kunna sätta in rätt behandling i tid.
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, och ledamot i Mistras styrelse leder arbetet med att utveckla den nya metoden inom ramen för projketet PLA-based large-scale analysis of Corona virus immunity. Han förklarar att det just nu pågår en mängd intressanta forskningsprojekt i kampen mot Covid-19 – från vaccin till läkemedel och behandlingar.
– Vårt bidrag är att utveckla en metod som testar antikroppar mot viruset i kombination med andra immunparametrar. Fokus ligger inte på viruset i sig – utan på att studera kroppens reaktioner på det. Förhoppningen är att bättre kunna se vilka som har större risk att drabbas hårt och att kunna ge bättre förutsättningar för behandling.
Medan coronaviruset för vissa människor ter sig som hosta och måttlig feber kan det för andra bli väldigt allvarligt. Snabbt. Främst beror det på två saker – blodproppar i flera av kroppens organ eller en våldsam aktivering av immunförsvaret, så kallade cytokinstormar, så starka att de skadar kroppen och i värsta fall leder till döden. När viruset attackerar kroppen skadas cellerna vilket också kan leda till bakterieinfektioner. Därför är det många som drabbas av lunginflammation. Och tar sig bakterierna ut i blodet kan det leda till sepsis. Nu används både blodförtunnande medicin och immundämpande behandlingar inom intensivvården, säger Ulf Landegren.
Bra tester för att påvisa antikroppar mot viruset finns redan, förklarar han. Det unika för hans forskarteam är en metod som mäter immunförsvaret i ett större perspektiv. Grunden för metoden är väl etablerad och används bland annat av företaget Uppsalaföretaget Olink Proteomics, som Ulf Landegren varit med och startat.
Metoden används för att mäta proteiner i blodplasma och vidareutvecklingen i det aktuella projektet handlar om att även kunna påvisa specifika antikroppssvar, tillsammans med faktorer som stegring av cytokiner och eventuellt ändrade proportioner av specifika blodceller. Genom en bloddroppe från coronasjuka, som de tar själva genom ett stick i fingret, kan forskarna brett undersöka patienters immunreaktioner. Förhoppningen är att bättre kunna förutsäga risken för att bli allvarligt sjuk och vilken typ av behandling som kan ha effekt.
– Det är inte självklart att vår ansats kommer att fungera, utan den innebär en teknisk utmaning. Ytterligare en utmaning är tillgång till standardiserade prover för att validera vår teknik.
– För närvarande är den klara uppfattningen att antikroppar innebär att man blivit immun, men hur länge skyddet varar vet vi inte. Tidigare rapporter om att personer som haft viruset och fått antikroppar ändå blivit sjuka igen har inte visat sig stämma, säger Ulf Landegren.
Tester för signalsubstanser i blodet finns sedan tidigare och en första version av den nya metoden spår Ulf Landegren ska finnas inom någon månad. Förhoppningen är att inleda patientprover under hösten.
Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och SciLifeLab (Science for Life Laboratory) samordnar forskningsinsatserna runt coronaviruset i Sverige.
– Forskare arbetar ofta enskilt och konkurrerar med varandra, tanken med koordineringen är nu att lägga det åt sidan och hjälpas åt. En käpphäst för mig är att vi akademiker är bra på att hitta lösningar på okända problem, men har små möjligheter att ta resultaten vidare så att de kommer patienterna till gagn – här behövs ett nära samarbete med företag. I det sammanhanget kan forskarsamhället behöva bli bättre på att förstå sin roll i samhället, säger Ulf Landegren.
Han lyfter också problematiken med att finansieringsansökan faller under offentlighetsprincipen i Sverige.
– En forskare kanske har en idé om att bota Covid-19, men söker hen anslag från statliga forskningsfinansiärer i Sverige för att prova sin idé kan vår svenska offentlighetslagstiftning göra att idén därmed räknas som redan publicerad. I så fall kan man inte längre söka patent för uppfinningen, även om den visar sig fungera i praktiken. Det innebär sannolikt att inget företag tycker det lönar sig att utveckla och marknadsföra produkten även om den kunnat användas för att bota virusinfektionen.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling