Sverige och Kenya står värd för högnivåmötet Stockholm+50 som uppmärksammar att det är femtio år sedan FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen, ägde rum 1972. Mötet har som syfte att öka omställningstakten under temat ”A healthy planet for the prosperity of all – our responsibility, our opportunity”.

Stockholm Environment Institute, SEI, har fått i uppdrag av regeringen att skriva en oberoende, vetenskaplig rapport inför mötet. SEI skriver rapporten tillsammans med det policyfokuserade forskningsinstitutet Council of Energy, Environment and Water, CEEW. Nina Weitz, forskare vid SEI, berättar att en rad bakgrundspapper som utgör underlag för rapporten är under produktion. I huvudsak är det forskare med relevant expertis hos SEI och CEEW som bidrar, men även Mistras forskningsprogram Mistra REES, Mistra Sustainable Consumption och Mistra Geopolitics bidrar med totalt fyra bakgrundspapper.

Carl Dalhammar, lektor vid Lunds universitet, skriver bakgrundpapperna för Mistra REES, tillsammans med programchef Mattias Lindahl, och för Mistra Sustainable Consumption, tillsammans med programmets blivande programchef Göran Finnveden. Han berättar att bidraget från Mistra REES handlar om cirkulär ekonomi, hinder med den linjära ekonomi vi lever i och möjligheter för att åtgärda dessa.

– Hindren innefattar både hur vi använder olika begrepp som ”avfall” och ”resurser” – då språket ofta styr vårt handlande. Men även behovet av att standardisera begreppen inom cirkulär ekonomi, med hjälp av internationell standardisering. Vi fokuserar också på en del andra frågor, till exempel hur regelverket kring avfall är ett hinder för cirkulära lösningar. Detta passar bra att diskutera på Stockholm+50 då det ofta handlar om internationella processer, som standardisering och ändringar i regelverk som internationella konventioner.

Frikoppla ekonomisk tillväxt

Bidraget från Mistra Sustainable Consumption tar ett grepp om politiken kring hållbar konsumtion. Enligt Carl Dalhammar ligger en stor del av nuvarande politik inom ett paradigm som kan kategoriseras som grön tillväxt. Det bidrar till att vi inte når hela vägen, på grund av bland annat rekyleffekter och svårigheterna att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursuttag och koldioxidutsläpp.

– Vi menar därför att vi även behöver diskutera ”tillräcklighet” – hur mycket kan det totala resursuttaget vara och hur kan vi begränsa konsumtionen. Vi diskuterar även hur miljöpolitiken kan bli bättre på att integrera dessa frågor, till exempel genom att mäta miljöpåverkan relaterad till konsumtionen, vilken ofta uppstår i andra länder. Vi bör även överväga mer radikala styrmedel. Frankrikes förbud mot korta flygturer är ett exempel på ett sådant styrmedel, säger Carl Dalhammar.

Han anser att konsumtionsfrågan passar väl att diskutera på Stockholm+50 då det är en rättvisefråga och världens resurser måste fördelas mer jämlikt.

– Samtidigt som vi bör dra ner på konsumtionsnivåerna i världens rikare länder, så måste de fattigaste länderna få öka sin konsumtion för att leva ett värdigt liv. Det är också viktigt att se på orättvisorna inom länder. Och att de allra rikaste står för en oerhört stor del av den totala konsumtionen.

Vad hoppas du att era bidrag ska leda till?

– Framför allt att dessa frågor börjar diskuteras i internationella sammanhang och att vi börjar ta tag i de frågor som är politiskt känsliga, exempelvis konsumtionsfrågorna. Det är också viktigt att vi börjar diskutera frågor som rör en cirkulär ekonomi då till exempel internationella handelsavtal kan vara hinder för cirkulära lösningar.

Mistra Geopolitics bidrag

Det ena bakgrundspapperet från Mistra Geopolitics skrivs av Lisa Dellmuth, lektor vid Stockholms universitet, och handlar om multilateralism och hur olika typer av internationella organisationer och regeringar kan arbeta för att skapa större förtroende. Det andra papperet från Mistra Geopolitics samordnas av Claire McAllister vid Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI och fokuserar på nedrustningens roll i Stockholmsdeklarationen 1972 och dess samband med pågående internationellt miljösamarbete.

SEI:s och CEEW:s rapport är tänkt att lanseras i maj, i tid för att för att komma delegaterna till nytta under mötet.

– Det är positivt och spännande att våra forskningsprogram, som bidrar med viktig kunskap och med resultat som gör nytta i främst Sverige och i EU-sammanhang, nu når ut till alla världens länder. Det är också lärorikt för programmen att väva in olika perspektiv och förutsättningar i en internationell kontext, säger Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra.

FOTO: UN Photo/Yutaka Nagata